Ännu en helg närmare folkpensionen.... Fast egentligen inte! Folkpensionen finns ju inte längre. Nu ska vi ju så stort få välja själva.

Visst kollar också jag mitt orangea kuvert varje gång det kommer men jag kan ju inte påstå att det säger mig så värst mycket...

Jag ogillar väldigt kraftigt när politikerna lägger på folket ansvar för nåt de är osäkra om de klarar av själva. För precis så tror jag att det var med pensionsreformen! De kände att det höll på att glida dem ur händerna och nån på nåt partikansli (borgerligt förmodligen) kläckte en ljus idé!

"För fan, grabbar och tjejer, jag har det! Vi ger folk eget ansvar för sina pensioner och de som inte klarar av det får skylla sig själva! Sen går vi ut i talarstolarna och kallar det valfrihet! Sktibra va´? Det borde ge en procentenhet eller två hos SCB!"

Jag undrar hur många som egentligen har full koll på sina pensionspengar. Och hur många som gör som jag; stoppar huvudet i sanden och hoppas på det bästa!

Kanske har jag sagt det förr här, jag minns inte säkert, men..... Vad i herrans namn ska jag med valfrihet till om jag inte har kompetensen att göra rätt val? 

Det är lite som att skicka en femåring att köpa alla ingredienser till Sjötunga Walewska utan att tala om vilka saker som ska vara i eller hur mycket.

Ska avsluta med ett av mina favoritskämt (minns inte vem jag har stulit det från) ;

"Det där med valfrihet... är det en så stor fråga egentligen? Jag menar.... hur många valar i fångenskap kan det finnas?"

Ha det gott, svenska folk!