Börjar med att berätta en gammal sliten vits som säkert många av ordbrukarna känner igen...

Gubben kom till doktorn och klagade över heshet, snuva, hosta och feber. Doktorn tog fram stetoskopet och satte det på hans rygg för att lyssna på lungorna. Därefter ombads mannen att hosta. Vilket han förstås gjorde och doktorn skakade bekymrat på huvudet.

"Den hostan, den låter inte alls bra", sa doktorn bekymrat.

"Inte? Och jag som har övat så flitigt..."

Det, kära ordbrukare, har också jag gjort de senaste dagarna. Jag snyter mig, hostar och kraxar om vartannat och känner mig mer och mer som schablonbilden av bortklemad man som gnäller för minsta lilla.

Men jag ÄR ju inte så´n! Jag ÄR inte nån gnällspik som pjålar över minsta lilla. Men givetvis får ni gärna skoja om mig som om jag vore ändå. Jag tillhör inte dem som känner efter hela tiden utan tvärtom är jag nog mera den som resonerar som så att... "Det går över! Det går till sig själv! En frisk kropp behöver inga läkare, den helar sig själv!"

Det är tre veckor sedan doktor Hassan gav mig antibiotika. Jag åt kuren precis som jag skulle, följde instruktionen till punkt och pricka.

Och blev bättre. Jadå, jag BLEV bättre. Men inte bra...

Istället tog det om och idag mår jag sämre än när jag senast träffade min läkare. Därför ska jag ge honom en ny chans att "fixa till mig" imorgon. 

Förhoppningsvis blir jag sjukskriven i åtminstone en vecka. Men helst två. I så fall ska jag vara ännu snällare mot min snart 60-åriga kropp än förra gången. Jag lovar, dyrt och heligt, att jag ska lägga mig ner så fort kroppen säger att den är trött. De senaste dagarna har jag sovit fler timmar än jag varit vaken. Men om det är vad som krävs så lovar jag att göra det också. För nu är jag trött på att inte orka! Trött på att bli andfådd bara av att ta ut soporna.

Trött på att bli sittande kvar i bilen då jag parkerat Madame Citroen för att samla kraft för att ta mig in i lägnheten.

Antagligen behöver jag bara en starkare variant av penicillin än den jag fick sist. Och sen blir det full fart igen!

Eller... Nej, läkarvetenskapen får tala om för mig vad som är rätt eller fel! Jag är ju ingen läkare.

Även för mina stackars ordbrukare vill jag komma i gammal god form igen för att läsa dessa litanior av pjål, gnäll och ämmel kan ju inte vara så roligt för er heller.

Så låt oss hoppas på bättre, gladare och ljusare tider åt oss alla. För "Det har tiderna själv bestämt!"

 

Catten

3 februari 2017 00:02

Usch då, är du sjuk du också :( Jag har "bara" fått en släng vanlig förkylningsinfluensa så jag är snart på benen igen men jag hoppas att du får god hjälp och dundermeddusin så att du blir frisk :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mitt lilla barnbarn slutar inte att fascinera mig. Igår var jag hemma hos exet på middag med dotter och mågämnet samt vår yngste son. När vi hade ätit klart satt lille Luis i sin pappas famn mitt emot mig vid bordet. Då plötlsigt fick vi ögonkontak...

Har ni tänkt på att kungen har namnsdag idag igen?  Nej det är varken Carl, Gustaf, Folke eller Hubertus i almanackan. Men det är... DEN SEXTONDE!!! Jodå, jag vet att jag skrivit den förut en gång men eftersom jag kom på det så återanvänder jag d...

  Så har jag då äntligen fått träffa mitt allra första barnbarn. Min vackre dotterson Luis i sin bilbarnstol på golvet i mitt kök. De anlände i eftermiddags, de nyblivna föräldrarna med sitt lilla underverk. Och nu har jag fått hålla honom, snif...

Facebook kan vara roligt ibland och har jag inget bättre för mig kan jag ju alltid fördriva tiden med att spela Quiz Planet, frågesportspelet där man kan spela med sina nätvänner och tävla i kunskap. Eller kanske snarare en blandning av tur och kunsk...

Det här blir mitt  sista inlägg som tar upp religioner. För den här gången, åtminstone! Möjligen återkommer jag till ämnet nån gång i framtiden, det får vi se. Jag vill vara tydlig med att jag inte missunnar någon deras tro. Eller att jag tycker ...