Jag säger/skriver ibland att jag egentligen inte är en riktig GIF-are. Det är ju bara i väntan på att mitt hjärtas fotbollslag ska klättra 5-6 steg i divisionerna för att komma tillbaka till elitfotbollen.

I väntan på detta försöker jag vara lojal mot det lag som ju faktiskt spelar allsvensk fotboll (än så länge) i min hemstad men gudarna ska veta att lätt är det inte.

Idag bevittnade jag från TV-soffan hur de mer eller mindre spelade ut ett vilset Hammarby som verkade ha lämnat spelglädjen kvar i bussen. I tjugo minuter regerade GIF totalt och till sist betalade det sig också med ett ledningsmål.

Under dessa 20 minuter tänkte jag flera gånger att de där slöfockarna till Hammarbyspelare inte förtjänade sina supportrar. Håglösa joggade de runt utan att visa intresse medan tillresta 250-300 fans stod på västra läktaren och sjöng om sin kärlek till laget. 

Fast... ganska snart efter ledningsmålet hittade GIF tillbaka till vad man presterat i de senaste 5-6 matcherna. Man hittade alltså ett sätt att förlora. Medan Hammarby plötsligt vaknade.

Och innan matchen var över hann "Bajen" med att både be sin klack om förlåtelse och även förtjäna den genom att vända 0-1 till 4-1 för laget som inte hade något att spela för. Och sett över 90 minuter så var resultatet rättvist för GIF Sundsvall föll ihop som ett korthus så fort Hammarby hade kvitterat.
Om någon Hammarbysupporter skulle råka läsa det här så ska ni veta att jag är full av beundran för ert sätt att stötta ert lag. Det såg ut som åtminstone 5-6 busslaster som stod där med flaggor och banderoller på västra stå och överöste spelarna med stöd och kärlek. Att åka c:a 40 mil i oktober till ett kyligt Sundsvall för att se sitt lag spela en match som inte har någon som helst betydelse annat än rent matematiskt - det är supporterskap som heter duga!

Om en vecka spelar GIF avslutningsmatch i Göteborg och visst kommer det att stå några giffare där och heja. Men knappast mer än 15-20 pers. och då handlar det om utflyttade norrlänningar eller ungdomar som studerar i Gbg.

Sen blir det med all sannolikhet kvalspel mot Trelleborgs FF. Ve och fasa! Som GIF uppträder nu finns inga motståndare som är lätta att slå. 

Och om ett par veckor kommer spelartruppen dessutom att ha tunnats ut ytterligare. Noah Sonko-Sundberg är inlånad från AIK och ska väl tillbaka dit. Marcus Danielsson och Erik Larsson är så bra att de lätt får dubbelt så bra kontrakt nån annanstans än GIF har råd med.

Och det är då vi kommer till de få glädjeämnen som finns kring klubben. Våra båda spanjorer är kontarkterade i två år till. Erik Björkander i mittförsvaret står också under kontrakt. Liksom årets värvning Juho Pirttjoki som fick lite speltid idag och visade att han vill vara med och kriga om platserna.

Försvinner gör säkert också Rajalakso, en kille som det inte tycks spela någon roll hur bra inhopp han gör så får han ändå inte chansen från start. Inte första gången någon GIF-spelare hamnar i frysboxen utan synbar anledning.

Ja, ja, jag vet - "It ain´t over til the fat lady sings!". Och visst hoppas väl också jag på ett mirakel. Men nog lutar det åt att det blir en match till på Sundsvalls IP innan vaktmästarna kan släcka lyset. Samt en liten tripp till Trelleborg för att försöka motbevisa de som säger att GIF är urusla på kvalspel!