Fredag kväll och tanken var att kolla på VM-kvalmatchen mellan Sverige och Frankrike. Men dessvärre var jag bara tvåa på TV;n så jag offrar väl matchen då. Det kommer ju nya matcher hela tiden. Och det är ju just det som är sportfånens livsnerv. Hur hårt man än ramlar i backen efter nesliga förluster så tar det oftast bara någon dag att karska upp sig och se fram emot nästa match, nästa säsong. För DÅ... Då jävlar!!! Då ska de få se, alla de där som dömt ut ens favoritlag.

Svenska herrlandslaget i fotboll håller fortfarande på att lära sig leva utan Zlatan, den kanske störste vi någonsin haft. Med ålderns rätt tackar han ju nej till landslaget numera. Men det finns en hel del sportjournalister som älskar att spekulera kring utopin att Sverige skulle kvala in till nästa VM och om inte "Ibra" kanske skulle ställa upp då.

Personligen har jag förstås en helt annan åsikt i frågan. Vore jag förbundskapten skulle jag inte ens ställa frågan till honom. Har man sagt nej så har man sagt nej! 

Dels ska det förstås respekteras men också med tanke på de spelare som spelat oss dit. För gör Zlatan comeback kommer hela laget och spelsystem och allt att byggas på just honom. Vilket inte vore juste mot de som tagit oss dit!

Det är lite som de där människorna som fortfarande drömmer om att ABBA ska återförenas och göra konserter och spela in skivor. Det hoppas jag djupt och innerligt att de INTE gör.

För att jag är en "Tjalle Tvärvigg"? En "kärring mot strömmen"? 

Nej, därför att jag inser att efter 35 år skulle de helt enkelt aldrig klara av att motsvara folks uppskruvade förväntningar. Att tro att fyra människor som fyllt eller närmar sig sjuttio skulle låta lika bra som när de var 30-35 är ju helt befängt egentligen.

Själv har jag haft min "nya-tag-vecka" där jag påbörjat resan mot bättre form, lägre vikt och mera ork. Varenda dag har jag rört på mig. Och jag vet att bara jag hänger i så kommer konditionen tillbaka så småningom. Än så länge har det handlat om skogspromenader men dessa har förlängts lite för varje dag. Förtfarande får jag stanna och vila och hämta andan ganska många gånger men jag vet att trägen vinner. Om jag bara hänger i så ska jag förbättra värdena på flera olika plan. De byxor jag burit under det senast halvåret (i huvudsak två pat svarta jeans) måste jag ha bälte på mig för att hålla dem kvar. Och från slutet av april har jag dragit åt dem två pinnhål hårdare.

Imorgon ska jag ta en sväng till Birsta och köpa mig ett par nya byxor att bära imorgon kväll då det bär iväg på båtresa med MS Medvind runt Alnön med ett gäng glada arbetskamrater från samma företag när facket bjuder på båtresa med skärgprdsbuffé som det så vackert heter.

Då tänker jag, för en kväll, skita totalt i allt vad träning eller viktminskning heter. Unna mig att både äta och dricka vad jag får lust med. Det kommer att rinna ett antal stora starköl genom min strupe. Annars har jag inte smakat en pilsner sedan påskafton. Och efter imorgon blir de tvärstopp igen.

Men under och kanske före och/eller efter båtresan tänker jag kosta på mig att festa loss. När gjorde jag det senast? Jo, förra året då facket bjöd på samma resa. Så EN gång per år måste man väl få slå sig lös och vara fri och tanklös.

Om det sedan innebär att jag får betala för det på söndag med en viss dos av "krapula" så får jag väl genomlida det också. Det ska bli ganska illa för att jag inte ska tycka att det är värt det.

Min tama husmekaniker har lovat att plocka upp mig en halvtimme innan så jag behöver inte ens åka buss. Han har en kvinnlig arbetskamrat på sitt skiftlag som inte dricker alkohol alls och hon har lovat vara chaufför i hans stora och rymliga bil så vi kommer både till och från båten. Kanske kommer jag ihåg att få med mig kameran och kan lägga ut lite bilder efteråt, det får vi se.

I skogen har jag dock haft den med ett par gånger och tänkte visa up lite hur fint ordnat det är i spåren ovanför mitt hem. Stigarna jag brukar gå är en del av ett spårsystem på säkert 3-4 mil runt södra stadsberget. Så jag har möjlighet att förlänga mina promenader nästan hur långt som helst.

Här syns t.ex den gamla "NTO-stugan" som ursprungligen byggdes av nykterhetsrörelsen. Sedan togs den över av kommunen och var en av ett tjugotal liknande stugor runt staden som var öppna på helgerna på vintern och där skidåkande familjer kunde endera köpa kaffe, smörgåsar, korv eller halstrad sill eller också bara gå in och sitta där och äta medhavd matsäck.

Hit gjordes skolutflykter under de tre åren jag gick i lågstadiet. Både under barmarks- och skidsäsong. Och sista veckan före sommarlovet gjorde vi varje år en utflyktsdag hit med hela skolan och spelade brännboll på den stora gräsyta som finns där. Idag har man ordnat med grillplats och ett gammaldags hederligt utedass. Jag rekommenderar dock att brukare tar med eget papper för jag kan inte tänka mig att någon går dit och fyller på...

Bäckar och broar finns det gott om också. Detta är en av dem...

Ni kanske ser att det sitter en avlång skylt på trädet bakom så jag tog en bild på närmare håll av den...

Inte helt enkelt att läsa texten men om du klickar på bilden så kommer den upp i större format och då ser du att det står "Suckarnas Bro". Någon humoristisk människa har alltså gjort sig besväret att tillverka skylten, bära dit den och hänga upp den i trädet. Vad allt kan inte människor hitta på för att få ha lite roligt?

Vad däremot kommunen eller kanske skidklubben har fixat är små rast- och grillstugor här och där längs spåren. Ganska enkla byggnader men ändå. De fyller ju sin funktion. Och att de används styrks av att i den jag fotgraferade fanns flera tomma korv- och korvbrödsförpackningar samt en ölburk där färgen ännu inte bleknat. Alltså måste den ha kommit dit rätt nyligen.

Nu vet ni lite om hur det ser ut runt spåren där jag förhoppningsvis ska traska bort ett och annat kilo under kommande månader. Vackert och fridfullt är det i alla fall trots närhet till både stad, Europaväg och tunga industrier. Allt som hörs är egentligen fågelkvitter och möjligen vindens sus i träden.

Där uppe ägnar jag varken rasister, SD eller Trump en enda tanke. Jag bara njuter av naturens stillhet och tänker snälla och glada tankar.

Man mår bra av skogar. Särskilt av att gå i dem. Och givetvis UTAN hörlurar där man spolar musik genom huvudet. Lyssna på lugnet och tystnaden istället. Lyssna på skogen och stillheten. Och känn hur livet sakta men säkert återvänder i din trötta slitna kropp.

Med det lägger jag ner för idag och önskar mina kära ordbrukare en härlig natt och heög.

Vi ses igen! När andan faller på...