Ibland känner man sig lurad. Nu är det ingen annan som lurat mig utan bara min egen okunskap som ställde till det angående anmärkningarna från bilprovningen gällande Madame Citroen. Hon har ju ett extra bromsljus upptill i bakrutan precis som de flesta någorlunda moderna combibilar. Ett bromsljus som inte funkade då jag besökte bilprovningen för ett tag sedan. 

Jag tänkte då att det var en världslig sak, som Karlsson på taket brukade säga i Astrid Lindgrens böcker från 60- och 70-talen. Trodde förstås att det bara var att byta en glödlampa för 20-40 kronor eller så.

Men det bromsljuset består av en s.k LED-ljus-ramp som betingar ett pris på dryga 1 400 kronor.

Ah, men... SKA DET VARA SÅ??? Ska en hederlig bilägare behöva slanta upp nästan 1½ tusenlapp för ett sketet bromsljus? Jag menar... ifjol hade en lampa i ljusorgeln bredvid bakluckan slocknat och den kunde enkelt bytas mot en ny från Biltema för typ 39 spänn eller så. Varför måste man då sätta såna där dioder i bromsljuset längst upp?

Jag har sett att på nya bilar har de sådana dioder ävern i strålkastarna som slocknar då de använder blinkers och sedan tänds igen då de blinkat klart. Vad ska inte dessa dioder kosta?

Nej, det där med teknisk utveckling är verkligen på gott och ont. Ont när kostnader förändras från ett par ynka tjugor till över tusen spänn.

Men... går gör hon ju som en klocka igen efter service och byte av tändspole. Den sistnämnda byttes också på min begäran eftersom den gamla levererat felkoder till färddatorn  utan att jag märkt annat än att det kan rycka lite om jag kör väldigt sakta på tomgång och ettans växel. Dock vet jag ju att förr eller senare kommer denna tändspole att haverera ordentligt och endast GF själv (Gud Fader) vet väl när DET inträffar.

Dryga femtusen fick jag slanta upp för att släcka tvåor samt bya den där förb... tändspolen.

Men nu ska hon väl, förhoppningsvis, funka klockrent i åtminstone ett år till.

Och har man, som jag, felmonterade händer som inte är gjorda för att skruva med bilar så är det ju bara att betala och se glad ut. Jag har i alla fall besökt Willys idag och inhandlat en rejäl bit rimmad fläsklägg som ska kokas imorgon bitti och ätas med rotmos innan morgondagen är över. DET kan jag, i alla fall!

Dagen därpå tror jag att det får bli kålpudding. Det var längesen och dessutom är det ju säsong!

Nu ska jag bara kolla travet så blir det sängen sedan. Godnatt, kära ordbrukare, i Vittangi, Strömnäsbruk, Öregrund och Limhamn. May God ride with you all!

 

skogsnuvan

20 september 2018 08:20

Bilar är ett elände men man måste ju ha dom. Jag väntar på att få komma till meken och få en genomgång för det är något som låter konstigt ibland Rotmos låter ju jättegott och jag tycker att du är riktigt duktig som lagar så rejäl mat Nu när Kinabror är i Skåne så blir det dåligt med mat för min del, det blir mest något som går fort.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Göran

20 september 2018 09:10

Det finns sådana dagar även här. Arbetsdagar t.ex lyfter jag inte ett finger hemma. Då får sonen klara sig själv. Han lever mest på makaroner då...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Timrå IK och sportchefen har agerat. Att det inte handlar om att någon får sparken tycker jag hedrar dem. Tränarna är lika duktiga nu som ifjol. Rimligtvis borde de väl t.o.m vara lite bättre eftersom de skaffat sig mer erfarenhet. Laget har kört h...

Imorse när jag kom till jobbet mötte jag mina ordinarie arbetskamrater som gått av sista natten och gick på ledighet i 14 dagar. Själv ska jag jobba imorgon innan jag också går på ledighet. Inte riktigt lika länge som de men 11 dagar får jag i  alla ...

Två dagar in på arbetsveckan. Trött blir jag fortfarande ganska ofta men ljuset som nu kommer mer och mer gör definitivt sitt för mitt välmående. Av de tre som är ordinarie arbetskraft på förrådet är just nu två sjukskrivna så en ordinarie återstår p...

Fördelen med att jobba dagtid är väl kanske att måndag morgon alltid är just måndag morgon. Och söndag kväll alltid är söndag kväll. Som idag! Det är söndag kväll och en vecka har gått sedan mitt senaste inlägg. Imorgon bitti är det arbetsdag igen li...

I en kommentar till mitt förra inlägg skriver vännen Skogsnuvan om kalla pjäxor och elastabyxor. Och det var ju just de sistnämnda som väckte liv i gamla trauman från barndomen. Skidbyxor kallades de av mina vuxna förebilder och hade hällor som man s...