Så har vi då nått mitten av första dagen på det alldeles nyfödda året 2020. Hur säger man det gentligen? Tvåtusentjugo? Eller tjugohundratjugo? Näää, jag kan fortfarande inte säga tjugohundra utan att det känns fel. Tjugotjugo har jag också hört att en del säger.Men det blir onaturligt för mig.

Inte en tillstymmelse till träkeps lider jag heller av. Det var stillsamt igår på flera sätt. Började med att följa med sonen till hans mamma som bjudit in oss på middag. Jag agerade då även taxi åt min f.d svärföräldrar som börjar bli ganska skröpliga och det där med bilkörning är ett passerat kapitel för dem. Hämtade upp dem direkt utanför deras port och släppte av dem framför porten där exfrun bor. Vi åt fläskfilé med potatisgratäng och damerna plus sonen drack gott vin. Ex-svärfar har så många mediciner att han inte vill ta risken att dricka alkohol så han och jag samt min tama husmekaniker (som också var inbjuden) drack alkoholfri öl till maten. Det hade jag aldrig prövat innan men som måltidsdryck var det ju alldeles utmärkt.

Strax före åtta på kvällen ville exets föräldrar åka hem så då åkte även sonen och jag hem till vårt efter att ha kört dem hem. Hann med att se Grevinnan och betjänten och fast jag sett den hur många gånger som helst så tycker jag att det är en aldeles genialisk liten film. Älskar när James går sista varvet med flaskan och stannar vid Sir Tobys plats och blänger surt och länge på den besvärlige gästen som tydligen aldrig var nöjd med tilldelningen utan ville ha en skvätt till. Gillar också när han missar tigerhuvudet och stannar upp ytterligt förvånad liksom när han dricker ur blomvasen. Samt förstås slutrepliken; "Well... I´ll do my very best! Good night!"

Minns faktiskt ännu första gången jag såg den. Då var det inte på nyårsafton utan under julhelgen eller möjligtvis i mellandagarna. Det då tvåkanaliga TV-monoipolet hade kastat in den i tablån helt oannonserad i ett glapp som blivit mellan två program. Ganska sent, gissar jag, eftersom bara jag och farsan satt vid TV;n. Då presenterades den som "Tigermattan" och både min far och jag hade ont i magen efteråt av skratt. Tror att det var 1973 eller möjligen -74.

Trodde i förväg att fyrverkeriandet skulle minska med de nya reglerna men jag tyckte nog att det var minst lika mycket som vanligt. Vackra stjärnfall i all ära men de där förb... smällarna kan jag vara utan. De har ju varit förbjudna redan sedan flera år men nog fasen pangar det runt knutarna ändå varenda nyår, påsk och Valborg.

Synd om alla husdjur som blir vettskrämda. Det gäller dock inte sonens svarta kattoxe. Han sket fulllständigt i oljudet utanför. Tittade visserligen upp ett par gånger vid de värsta knallarna men somnade om varje gång.

Nu börjar det bli dags att åka till Willys och skaffa hem lite mjölk och några andra saker. Det blir något vardagligt idag fast det är storhelg. Efter allt frosseri kan t.o.m makaroner och falukorv smaka väldigt bra. Det kan bli det eller också något annat vardagligt.

Men innan dess ska jag tota ihop ett litet system på travet (V86) som går på Bergsåker här i stan plus på Solvalla. Fyra lopp på varje bana och jag har haft tur där mer än en gång. Så håll tummarna att rätt hästar springer fortast ikväll och fyller ut hålen i min efterjulsfattiga börs.

Sköt om er, kära ordbrukare i Gråträsk, Österfärnebo, Kilafors och Surahammar. Så ingen annan måste göra det...