Visserligen "bara" artificiellt ljus och inte från den livgivande solen men nog är det trevligt med alla ljus och stjärnor i fönstren hos nästan alla människor. För en del är ju advent liksom årets höjdpunk och det finns folk som lägger hundratusentals kronor för att smycka sina hus och trädgårdar. Som de flesta andra tokerier kommer det förstås från USA där folk i vissa villaområden tävlar om vem som har flest lampor tände på och runt sitt hus. Det är nästan så man börjar fundera om det kanske t.o.m syns från rymden. Om det finns någon satellit som ligger på ungefär samma avstånd från oss som månen kunde man väl fota lite dygnet runt månaden innan och under advent och se om man ser skillnad.

Nu var det kanske inte vad som upptar mina funderingar på december månads första kväll utan jag gör kanske någon glad och andra mindre glada genom att uppehålla mig kring idrottens värld. Det blev så idag...

Först ett grattis till underbarnet Armand Duplantis som utan konkurrens (gissar jag) tilldelades Svenska Dagbladets bragdmedalj idag. Vem annars? De allra högsta stavhoppen i hela världshistorien är det han som har stått för så hans vinst måste ha varit helt självklar.

Sen... finns det något som jag ofta stör mig på när det gäller sport och det är journalisterna som bevakar den och skriver krönikor om hockey, brottning, kanot, varpa och kast med liten orgel eller vad det nu må handla om.

Aftonbladets Wennerholm förkunnade häromdagen att Södertälje SK är hockeyallsvenskans formstarkaste lag. De hade då fem raka segrar och var bara en ynka poäng bakom Timrå och Björklöven.

MEN.... Vid samma tidpunkt hade Timrå 10 segrar på raken och på den tiden jag gick i skolan var tio dubbelt så mycket som fem raka vinster. Och när man läste tabellen såg man genast att SSK hade fem fler matcher spelade.

Vilket skulle kunna betyda att om Timrå skulle vinna alla de fem matcherna tills de spelat lika många så skulle Södertälje vara sexton poäng bakom. Och det vet jag väl inte om jag tycker känns så nära. Tror ingen i TIK känner flåset i nacken från Stockholms södra förorter.

Idag hojtar en annan krönikör i samma blaska att Djurgården är "hetast i Sverige just nu" eftersom de slagit Leksand (som också ligger i nedre delen av SHL-tabellen två poäng bakom Djurgården som är på åttonde plats).

Skillnaden upp till Fröunda som leder SHL just nu är 22 poäng så nog är det väl lite tidigt att höja DIF till skyarna.

Men sådär är det ju hela tiden. De rikstäckande medierna är så enögda att man bara häpnar och inför en ny säsong tippad nästan alltid "noll-åtta-lagen" att vara med och slåss om medaljer eller uppflyttning om man talar om andra nivån i seriesystemet. Och det räcker att en "noll-åtta-klubb" vinner några matcher i rad så utmålas de som störst, bäst och vackrast i hela världen- (Världen=Stockholmsreginen)

Sedan Wennerholms krönika har Timrå vunnit en elfte seger i raden men jag har inte sett honom höja mitt lag till skyarna för det. INte heller ett ord om att inget annat lag i den serien släpper in så få mål (27 mot 53 för SSK)

Skit samma, låt dem leva i sin lilla låtsasvärld där inget värt att skriva om sker utanför tullarna. På det sättet är faktiskt Fjollträsk ett litet USA i miniatyr. För miljontals amerikaner är USA världen och de varken vet något om eller intresserar sig för det som finns på resten av planeten.

Jag talar alltså om främst sportjornalisterna, inte om alla Stockholmare för det finns massor av hyvens folk där också. Så ta inte åt dig, kära ordbrukare, om du råkar bo i vår vackra huvudstad. Texten handlar inte om dig!

Klockan går och det gör jag snart själv också. Till badrummet för tandborstning och sånt innan jag ska på date med en väldigt kramvänlig kudde i en skön säng. Samt en inte så kramvänlig snarkmaskin. Som jag fortfarande kämpar för att komma överens med. Det går framåt, visst gör det det. Men i mål är jag inte. Behöver höja min genomsnittliga användning från 2,5 till minst fyra timmar per natt (tar av masken i sömnen).

Andningsuppehållen har dock minskat från över 100 i timmen till ett snitt på 1,25 vilket är kanonbra. Normalt för människor utan sömnproblem är c.s fem stycken så jag får vara nöjd med det åtminstone.

Hemarbete väntar imorgon men jag ska göra ett besök för att vikariera en timme i portvakten. Ordinarie personal ska tydligen få besked imorgon efter förhandling om den outsourcing som företaget vill göra. Så då har jag lovat att försöka hålla skutan flytande under tide. Vem vet, det kanske är mitt allra sista vikariat på den avdelningen.

Sov gott och vakna torrt, kära ordbrukare i Markaryd, Mehedeby. Hörnefors och Junibodsand. Vi ses!