Så var det måndag igen då, med allt som det kan innebära. Hade tid inbokat på snark-klininken idag för tredje gången sedan mitten av februari. Och tro det eller ej - idag blev jag INTE avbokad.

Samma jättetrevliga sköterska som tidigare besök och nu hade hon minsann fått hem lite nya tillbehör till min "snark-maskin". Tre nya modeller av mask ska jag nu testa för att se om jag kan få bukt med läckagen som både hon och jag tror är orsaken till att jag nästan aldrig vaknar med masken på. Jag tar av den i sömnen och jag vet att jag har vaknat ett antal gånger av att den ligger framför ansiktet och blåser på högsta effekt. Troligtvis är det läckagen som får mig att riva av mig den i sömnen. Så nu håller jag tummarna för att någon av de nya maskerna ska lösa det problemet.

Egentligen är jag ju ganska nöjd ändå med min "se-papp" som det uttalas (cpapp heter det på riktigt) för det sker numera ytterst sällan att jag nickar till på tid då jag normalt sett ska vara pigg som en lärka.

Passade dessutom på att ta reda på en sak som bekymrat mig en aning... Då jag gjorde första testet för ett år sedan blev vi informerade om att man inte får köra bil förrän "se-pappen" fungerar till 100 %. Så jag körde ytterst sparsamt i väntan på brev från transportstyrelsen att jag inte fick köra alls. Men det kom aldrig nåt sånt brev så idag frågade jag om de inte brukar skicka ut ett meddelande om körkortet blivit återkallat annat än som legitimation.

För jag började ju fundera så smått om jag får köra eller inte. Men tyckte fortfarande att de borde ha hört av sig om mitt körkort upphört att gälla. Jag menar... man vill ju inte bli stoppad för körkorts- och nykterhetskontroll och få veta av polisen att man just gjort sig skyldig till olovlig körning. Trots att man tror man har giltigt förarbevis och är hur nykter som helst.

Men sköterskan sa att det är remitterande läkare som har anmälningsplikten men att ganska många av dem inte bryr sig om att anmäla. Och om han/hon anmäler så brukar det finnas en journalanteckning om saken. Och någon sådan finns det inte på mig så jag kan andas ut. Behöver inte få panik ifall "farbror blå" vinkar in mig för kontroll.

Imorgon var det tänkt att jag ska jobba hemifrån för första gången i mitt liv. Och jag ska göra ett försök. Trots att länken jag fick för åtkomst av de program jag använder på jobbet inte funkade alls. Jag har mailat IT-support och bett dem om hjälp men om det inte funkar så får jag väl åka in och sitta av min tid på kontoret som jag brukar. Värre än så är det alltså inte. Jag har god tilltro till deras kompetens och tror att de komer att fixa det så fort de är på plats imorgon bitti. Så om det bara löser sig så jobbar jag från egen dator hemma imorgon och på onsdag.

På torsdag är det ju röd dag så då är jag såklart ledig men på fredag morgon måste jag in på jobbet och göra veckans andra rond. Men jag jobbar ändå bara fram till lunch då eftersom jag får finfrämmande när Stockholmsdottern kommer hem på besök över helgen. Ska bjuda henne på lunch och det ser jag verkligen fram emot. Har inte träffat henne sedan förra sommaren så det är kärt besök.

Hon börjar ju bli stor nu, kan man väl säga. Fyller 33 i juli... (Och hur jävla gammal måste inte jag vara då???)

Tänk att det redan gått 32 ½ år sedan vi hämtade hem henne från Arlanda och adoptionscentrums s.k tigerbur. Vi hade fått bilder hemskickade på en liten mager, tunn bebis men då vi tittade ner i babyliften där hon låg så fick vi se en liten spärrbalong med runda kinder ligga där och se glad ut. Tydligen hade de tillämpat operation gödning den sista tiden innan hon fick resa till oss för hon stod inte alls att känna igen från fotona vi fått från Korea.

Minns att det var jag som körde bilen hela vägen hem till Sundsvall efteråt och att jag tyckte att varje gång hon grät litegrand så var ljudet som ljuv musik i mina öron. Så efterlängtad var hon då hon äntligen kom!

Och nästan lika efterlängtad är hon nu då vi inte setts på så länge även om vi ju har kontakt via telefon och dator.

Inget Corona-snack blev det idag utom att min tama husmekaniker skulle få testa sig på vårdcentralen idag. Men han kanske inte får svar förrän  imorgon, vad vet jag?

Därmed önskar jag min lilla läsekrets en god natt och en härlig tisdag. Må ni alla klara er från Corona och annat elände tills vi ses nästa gång. Ha det, kära ordbrukare! Annars kanske någon annan har det....