Idag var första dagen sen april nån gång som det kändes som om jag behövde tända taklampan över köksbordet då vi åt middag vid halv fem ungefär. Kommunalgrå himmel och regn hjälpte förstås mörkret på traven och om det är solsken så kan man nog äta med lampan släckt ännnu ett tag.

Men det visar ju på åt vilket håll vi är på väg, om man säger så...

Nåja, jag ska inte alls måla fan på väggen ännu. Än har inte träd och buskar klätt av sig löven. Tvärtom gör sommaren nu sina sista bejublade extranummer genom att färga naturen i rött, gult, orange och lila plus det lilla som ännu är grönt. Jag tycker att det är en vacker tid den vi är inne i just nu.

Men september är ju snart slut och följs av den betydligt tristare och gråare oktober. Så då är det ju tur att jag har hockeyn att glädjas åt och att sörja över också ibland. Än så länge leder glädjen med 2-1 mot sorgen. Timrå vann sin första match för säsongen i Göteborg mot Fröunda efter straffar och därefter besegrade man Linköping i hemmahallen med 3-1. Men sen kom vi ner på jorden efter att ha spelats ut efter noter borta mot Växjxö.

Har förresten aldrig riktigt blivit klok på varför det stavas så, Första försöken jag gjorde enligt sjuåringens logik hade jag nog testat med "Väcksjö". För det är ju så det uttalas! Men jag antar att det är den där småländska försiktigheten med utgifter som gjorde att man tjänade två bokstäver då man t.ex skulle trycka skyltar.

Och det finns ju flerexempel på att stavning och uttal kan vara helt skilda saker. I Vadstena, till exepel, uttalas ju inte D;et utan man säger Vasstena. Likså tyckte jag att det var konstigt första gången jag hörde någon prata om "Ramm-lösa" när jag tyckte att det borde uttalas Ram-lösa. En humoristisk kompis från förr brukade be om att få dricka "damcykel" som han så vitsigt kallade deras mineralvatten. Syftande på att det "fattas" lite av ramen på damers cyklar.

På tal om det, förresten, så undrar jag varför man inte bygger alla cyklar så. Det där med att skjutsa fästmön på ramen på väg till eller från dans eller bio är ju nåt som upphörde för många år sen. Så behovet av den där vågräta livsfaran för mannens utrustning om man faller framåt vid ett tvärstopp borde inte vara så stort längre. Alla män och pojkar som nån gång landat på den där pinnen med skrevet vet exakt vad jag talar om. En smärta som är bortom de flesta smärtor som finns. Utom kanske barnafödande då. Men det har jag ju ingen egen erfarenhet av.

Det skulle dessutom bli mycket lättare att både bestiga och kliva av sin cykel om man slapp svinga ena benet över pakethållare och bakhjul. Men det kanske finns nån anledning att den sitter där ändå. Som nte jag har tänkt på.

Hur det nu än är med den saken så känner jag att när mörkret sakta kryper på oss mer och mer så kan vi behöva få ha lite roligt. Därför ska jag dela med mig av en film jag hittade på Youtube av en tillfällighet. Alla har väl sett "Dolda kameran" eller Candid camera som det hette i USA. Det här är en lite nyare variant på det, gjord i Kanada. Den är ganska lång men ni kan ju titta en stund och om ni skrattar lika gottt som jag så kan ni ju lägga en länk bland "Favoriter" så ni hittar tillbaka. Ännu har jag bara sett ett avsnitt men det finns hur många som helst så det blir garanterat fler innan höst och vinter är förbi. Ge filmen tio minuter av din tid och har du inte skrattat minst fem gånger så är det kanske inte din srts humor. Till er övrga säger jag; Mycket nöje!