Det här dagtidsjobbandet inverkar klart menligt på mitt bloggande, har jag märkt. Ju mer fritid, desto fler blogginlägg. Men när man jobbar måndag till fredag är man oftast trött och oinspirerad när man kommer hem om vardagarna. Men nu är det fredag. Dagtidarnas andningshål, helgen, är i antågande.

Den här veckan har jag (tror jag) äntligen fått ett skapligt grepp om min uppgift på jobbet. Idag färdigställde jag mina tre första reviderade instruktioner med vidhängande riskanalyser. Har till och med lyckats lägga in hyperlänk till kemikalieregistret, något som min chef och många med honom påstod var omöjligt.

Så veckan har varit produktiv och bra. 

Jag lär mig nya saker varje dag. Låt vara att den dag jag återgår till skiftarbete lär jag inte ha så mycket användning för mina nyvunna kunskaper men ändå! För var dag som går blir jag duktigare på att använda basala dataprogram som Word, Excel med flera och vad som än händer när det här uppdraget är klart så är ju inte kunskap tungt att bära.

På måndag ska vi ha ett möte med avdelningscheferna och chefen för skydd och säkerhet och sedan ska jag förhoppningsvis kunna komma igång med att utbilda mina arbetskamrater på sex skiftlag om hur de ska bete sig vid arbete/besök på andra avdelningar.

För en månad sedan, då jag nyss börjat på min tillfälliga befattning, trodde jag att det skulle bli svårt att fylla ut tiden innan jag ska övergå till portvakt/reception i midsommarveckan. Det såg ut som om det inte alls var så omfattande som min chef antydde. Idag vet jag lite bättre. Jag kommer knappast att behöva jobba ihjäl mig men jag kommer heller inte att ha tid att sitta och sova.

Annars... så stötte jag på den där vardagsrasismen jag så ofta skriver om idag. Jag åkte till mitt lokala Willys efter jobbet idag och när jag hade betalt mina varor och stod och packade ner dem i kassen stod det en dam i 75-årsåldern på andra sidan disken och packade sitt. Plötsligt blev hon upprörd och pekade mot kassan intill.

-Såg du?, utbrast hon. Han tog flera påsar fast han bara behövde en!

Reflexmässigt vred jag på huvudet och såg en ung mörkhyad nysvensk med en sån där påse som alltid finns där man packar ner sina varor. Han hade en sån där liten påse i handen, en sån som finns vid frukt- och grönsaksdiskarna samt vid kassorna. Möjligen låg det en eller två extra påsar i den, men jag vet inte säkert.

-Är det konstigt att maten är dyr, sa 75-plussaren. Och fyllde sedan på med; "Och alldeles svart är han också!"

Skam till sägandes så har det hänt någon gång att också jag har "knyckt" en eller två såna påsar utöver vad jag behövde eftersom de är så bra att ha i olika sammanhang.

Snabbt som ögat bet jag ihop om min kommentar till hennes förfäran över den unge mannens hudfärg men jag tänkte för mig själv att: "Hellre svart hud än en svart själ!"

Men jag sa det inte. Jag bara plockade ner mina varor och gick. Kanske var det fegt. Kanske borde jag ha stått upp mer för den unge nysvensk som inte egentligen gjort mer fel än tusentals ljushyade pursvenskar gör ideligen. OM han nu snodde några extra påsar - jag vet ju faktiskt inte ens det.

Visste ni förresten att idag är det Florece Nightingales födelsedag? Jag vet att min exfru också fyller år och henne har jag i alla fall grattat via sms. Igår skulle en av mina barndomsvänner som inte längre vandrar här på jorden fyllt 59 år. Det är inte så roligt att inse att man är i åldern där ens barndomsvänner faller ifrån med jämna mellanrum.

Så man får väl försöka att glädjas åt att man själv får fortsätta att vandra på vår jord med alla dess fel och brister.

Det är gott att leva... Trots allt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...

Ibland undrar jag om demensen redan börjat smyga sig på mig. Fast om jag bara tänker efter en aning så vet jag ju att det inte är nåt nytt. Att då och då vara lite disträ är kanske en del av min personlighet. Då låter det genast mindre negativt. Bä...

Nu är det en tid på året som jag, som barn och tonåring, såg fram emot rätt länge. Eller... Rättare sagt så är det  TVÅ tider på året som jag såg fram emot då. Samtidigt dessutom! Dels är det ESC-finalen ikväll. Stora "Mellon" alltså. Fram till kan...