Jag återbrukar en gammal rubrik från just detta datum efter att ha botaniserat bland mina egna gamla bloggar från just detta datum. När jag gör det så konstaterar jag nästan alltid att... Det är inte klokt vad åren rullar undan fort!

Till exempel så är det redan sex år sedan jag blev ofrivillig fyllechaffis åt en svårt överförfriskad kvinna som sagt mitt namn till den som hittade henne på stan. Men det var ju inte mig hon menade utan en annan man med exakt samma namn boende på andra sidan staden. Hon pratade mer skit på 20 minuter än många hinner på en livstid och minst 90 % av det var lögner och fantasier som jag utelämnade då när jag bloggade om det. T.ex sa hon sig vara polis i Stockholm.

Jag föreslog nämligen, då jag först mötte henne, att hon skulle be polisen om hjälp. Det stod en polisbil utanför krogen där hon varit, c:a 50 meter bort. Men då sa hon genast att hon inte kunde det eftersom hon hade förlorat jackan och i den fanns hennes tjänstevapen så då kunde de sätta dit henne för att dels ha burit det privat och dels för att ha slarvat bort det. Under vägen till mannen med samma namn som jag sade hon dels att hon jobbade på ett äldreboende i staden men även att hon var platschef för en bank och att hon var heltidspolitiker för miljöpartiet.

Inget av det var sant. Det fick jag veta efteråt. När damen fick höra var jag bodde började hon räkna upp namn på folk som hon ville veta om jag kände och en av dem var en tidigare granne. Så när jag stötte ihop med henne frågade jag lite om min berusade passagerare. Fick då veta att hon jobbade för en stor städfirma och att hon var något av en mytoman och då särkilt under alkoholens inverkan.

Och den historien slutar ju inte där. Några månader senare ringde det åter mitt i natten, denna gång var det en man som frågade om jag kände någon med hennes namn. Jag sa genast att de ringt fel person och avslutade samtalet.

Ett annat år skrev jag en liten hyllning till alla damer och uppmanade alla att höra av sig till sina morsor, fruar, systrar, döttrar, mostrar och allt vad de nu kan vara och visa sin uppskattning för dem.

Och... än idag tycker jag att det är skit att det alls behövs en kvinnodag. Varje dag borde vara internationella dagen för medmänsklighet. Gällande alla i marknaden förekommande kön, religioner, hudfärger och härkomst.

Ett av dagens historiska blogginlägg innehöll också orden; "För övrigt tycker jag fortfarande att Donald Trump borde avsättas". De orden behövs ju inte nu längre men jag kan ju säga att jag drar en lättnadens suck att han är bortröstad från presidentskapet i USA.

Såg också att jag för tolv år sedan, just idag, skulle rulla och steka köttbullar. Och kan ni tänka er, igår kväll tog jag fram en klump med köttfärs ur frysen för att göra just det idag också. Vilket sammanträffande!

Så... vad händer idag då? Tja, jag ska snart klä på mig och åka först in till stan och hämta ut mina nya glasögon. Jag hämtade ju ut de jag beställt för företagets pengar (skyddglasögon och terminalglas) för någon vecka sedan men jag hade ju beställt egna för privat bruk också som jag inte riktigt hade råd att lösa ut då. Men idag ska jag hämta dem.

Därefter bär det iväg till min kurdiske frisör för att krympa ner vintermössan en bit. Han tar ju bara 200 kr så jag behöver ju inte gräma ihjäl mig över kostnaden. Många jämnåriga män, och yngre med för den delen, skulle kanske offra mycket för att få bara hälften av min hårväxt. Oförändrat ymnig fast jag passerat sextio för flera år sen.

Därefter blir det väl hemresa och att ta itu med den där köttbullstillverkningen efter att jag har fyllt på lagret av mjölk, smör och ost på vägen hem.

Därmed önskar jag alla kvinnor och flickor en fin kvinnodag! Tack för att ni finns, som sagt. Och till er som inte längre gör det - tack för att ni funnits!