För någon vecka sedan skrev jag om hur torrt det var i markerna här omkring. Hur det knappt finns svamp överhuvudtaget p.g.a den torra sommaren. Igår visade jag en bild av den förut torrlagda bäcken och gladde mig åt det lugnande bruset från vattnet när det trillar fram runt stenar och annat. Så här såg det ut då.

Sedan dess har det gått två nätter och en dag med ihållande regn. Tidvis skyfall som fyllt på reserverna i skogen så idag när vi gick vår motionsrunda såg det ut så här på samma plats.

En viss skillnad, eller hur? Från torrlagd till porlande liten bäck och sen till en dånande fors. Ljudet från den var så högt att vi måste höja våra röster rejält för att höra varandra. Så att ge sig ut och leta svamp måste nog få vänta tills vattnet runnit undan och det börjat torka upp. Även stigarna där vi gick hade bildet egna små bäckar och sjöar. Vi mötte en kvinna med hund som varnade oss för att gå den väg vi tänkte. Hon hade gummistövlar på sig men hade fått dem vattenfyllda då hon trodde sig kunna gå genom en rejäl pöl i en sänka strax innan den bro där bilderna ovan är tagna. Vi beslutade dock att gå dit och se efter. Och kunde konstatera att hon inte överdrivit. Men vi hitade två rätt stora stenar som vi placerade i pölen och på dem lyckades vi ta oss över den ganska torrskodda trots att vi båda bara hade jogginskor på fötterna. Visar ett par bilder till som föreställer stigarna och översvämningen på dem.

Men jag ska väl inte klaga. Runt Gävle till exempel har de visst fått dubbelt så mycket och åar och bäckar svämmar över liksom viadukter och gångtunnlar. Och får vi bara 3-4 dagar med uppehållsväder igen så torkar det ju upp ganska fort. De har visst lovat regn både idag och flera dagar framåt men just nu råder väl mer vad man brukar kalla växlande molninghet och stundtals solsken. Så SMHI siade fel den här gången.

Jag fick dock ihop nästan lika många steg på stegräknaren som senast så jag känner mig ändå nöjd med promenaden trots att skorna nog måste få stå på tork i ett dygn allra minst. Undersidan är ju tät men ovanlädret är ju inget läder utan tunt tyg som ska göra att fötterna andas och det skvätter ju kring sulorna på många ställen och vattnet kommer in där. Men det är ju en värdslig sak som en annan Karlsson brukade säga. Jag tänker på han "på taket" i Astrid Lindgrens böcker om den lilla tjocke mannen med propeller på ryggen.

Nu ska jag gå och inventera min frys efter tänkbar middagsmat. Igår stekte jag torskrygg med smörstekta champinjoner och rödlök till men idag får det nog kanske bli köttbullar ur frysen och kanske pasta till dem. 

Så, till nästa gång vi hörs; Sköt om er, kära ordbrukare i Hedemora, Bastuträsk, Skags udde och Ölands Allvar. Så ingen annan måste göra det.