Hård dag! Borde vara totalt slut men det är svårt att komma ner i varv ikväll. Började med att lyckas få sonen till skolan - varje dag jag klarar det känns som en seger om än i det lilla formatet.

Sen hem och började röja i garaget. Bråten höll på att svämma över totalt. Fällde baksätet på SAAB;en och packade den så full som det gick. Bl.a ett trasigt skrivbord, två pensionerade TV-apparater, ett stort åbäke till dataskärm som gjort sitt samt en massa småskräp packat i tre stora säckar.

Allt fraktades sedan till soptippen, tacksam över att det fortfarande är gratis att lämna sitt skräp där. Undrar hur länge det dröjer innan man måste väga ekipaget före och efter tömning och sen betala per kg!

Och nytta gjorde det förstås - numera går det att ta sig in i i garaget utan alltför stora akrobatiska krumbukter. Men en hel del återstår innan det ryms en bil där så jag får väl fortsätta imorgon och ev. köra ett lass till på tippen.

Lagade ris med kryddig korvstroganoff på blandade korvsorter vilket uppskattades av sonen, lilla dottern ooch hennes pojkvän som var middagsgäst idag.

Sen blev det hockey i Timrå! Jag, dottern och "mågämnet". Erbjöd förstås sönerna också att följa med men ingen av dem ville. En riktig skitmatch var det - men spännande! Dåligt spel men mycket kamp som det blir när viktiga poäng står på spel. Och mitt kära Timrå gjorde mig lycklig genom att knipa tre pinnar.

Jag gnällde lite här imorse över ekonomin. Javisst, var det ju liiite tillspetsat - ännu är jag ju inte riktigt färdig för socialbidrag. Några kronor blev det ju kvar att hanka sig fram på.

Och även om man kanske måste vända på slantarna så måste man också unna sig nåt ibland. Mina barn tycker om när jag unnar oss att köpa hem pizza eller käka på "Donken". Ja, McDonalds, alltså för er lite äldre läsare.

Och McDonalds unnade jag oss idag! Trots att jag själv inte är nån större fan av deras mat, men för barnens skull så får det ju gå. Dessutom var det vääääldigt länge sen sist.

Vi fick våra burgare, strips och cola och DÅ inträder en tvättäkta kändis i lokalen. Ingen såndär lokal förmåga som Cain Dotson, Kjell Lönnå eller Pelle Svensson (Brottaren/advokaten m.m.) utan självaste Leif Boork. Mannen som stora delar av hockeysverige utsett till allvetande orakel!

Så då blev man förstås nyfiken. Vad gjorde han häruppe? 40 mil från huvudstaden!

Första tanken blev att jag undrade om Challe Berglund är på väg att få sparken och ersättas av Boork. Men sen mindes jag att han ju jobbar som expertkommentator åt Canal Plus. Aha, tänkte jag då, det är väl match i Ö-vik ikväll då. Klockan var c:a 16 så han skulle hinna dit upp gott och väl till matchstart kl. 19. Men när jag kom hem såg jag ju att MoDo spelar borta ikväll. Så hans besök är ett stort mysterium, kanske man borde tipsa lokalpressen...

Vad han käkade? Nja, det missade jag att ta reda på men han drack i alla fall Coca Cola till för jag hörde honom fråga var colan fanns och såg honom fylla sin mugg där.

Tänka sig, jag har sett Leffe Boork! DEN RIKTIGA!!!

Så nu måste jag ju åka ut och se Timrå-Rögle imorgon kväll och spana om han är där. SEN kan man ju tipsa tidningarna...

Avlöningsdag! Eller kanske snarare...; Räknings-betalnings-dag!!!

Har plikttroget pröjsat hyra, vatten, mobiltelen, underhållet och övrigt och vips så var man nästan lika fattig som igår! Och nu ska jag iväg och bunkra käk för den närmaste 14 dagarna så då ryker väl resten av slantarna!

Vid en närmare kontroll såg jag att jag inte heller fått min månatliga tusenlapp i bostadsidrag heller. Så jag ringde F-kassan och efter att ha valt med knapptryck på arton menyer, knappat in mitt tiosiffriga personnummer hamnade jag som nummer 59 i deras telefonkö.

Är det inte rent förjävligt hur det har blivit med dessa förbannade call-centers? Jag minns den tid då man kunde ringa sitt lokala kontor och till och med få prata med "Larsson" som var familjens handläggare. Idag hamnar man i en jätteväxel där ingen känner ingen och ingen känner ansvar.

"Ja, det var ju konstigt... ser här att dina handlingar kom till oss första veckan i november---" Sen får man veta att berörd avdelning ska få en påstötning men vad det innebär kan man ju bara gissa! Kanske får jag allt retroaktivt i mitten av maj, vad vet jag? Hade det varit på hon, Larssons tid så hade hon fixat det direkt och dessutom bett om ursäkt och därefter sett till att jag hade pengarna inom 2 bankdagar!
Men detta med telefonköer ("Just nu är det många som ringer....") är ju ett gissel som genomsyrar hela samhället. Inte bara försäkringskassan! Vaddå "just nu"??? Det är ju för fan ALLTID "många som ringer"! Vart tog servicetänkandet vägen? Har ni försökt ringa er bank, t.ex? Jag nyttjar Swedbank men de andra är säkert likadana - telefonköer på uppemot en halvtimme!

I början av 90-talet deltog jag i en kurs som hette "Personlig kvalitet" och fick lära mig att allt över 3 signaler i telefonväxel var dålig kvalitet. Men det var ju på stenåldern innan man visste bättre....

Och värst av allihop är väl vårt största telebolag, Telia... ("Just nu är det många.... Er väntetid beräknas till mindre än 45 minuter")

"Er väntetid beräknas till MINDRE än..." , säger de. Är det för att man ska haja till och tänka att "Det var inte illa - mindre än 45 minuter! Jävlar vad det går undan här då!"

Jo, jag vet att det mesta går att göra via nätet, det är säkert jag som inte har ställt om mig ordentligt ännu.

Så jag säger än en gång; Det var bättre förr - ju förr desto bättre!

Då kunde man ju gå på posten också! Vilka tider, va! Kommer ni ihåg posten? Idag tvingas man hämta sina Ellospaket på en dygnet-runt-öppen Statoil istället för att ta bilen 3-4 km till närmsta postkontor.

Oj.... kanske inte ALLT var bättre ändå......

"Lugnt och skönt"! Eller "långtråkigt"! Vart drar man gränsen? Hur vet man att man haft det lugnt och skönt utan att ha långtråkigt? Och... är det då så himla hemskt att ha lite småtråkigt ibland?

Nej, jag tror att vi behöver det, faktiskt! Jag har nog haft det väldigt långtråkigt denna helg, har just inte gjort nånting. Slappat vid dator och TV mestadels eller på rygg i sängen läsandes.

Förutom den morgongymnastik naturen försåg mig med imorse förstås! Javisst, ännu mer såndär j-a snö! "The white hell"!

Och givetvis lyckas min kära granne vara borta just denna helg så jag hade dubbel snöskottning - antar att han kommer hem lagom till plogbilen har varit här och jag har tagit bort plogvallen också!

Nejdå, jag ska inte alls klaga på grannen. Tvärtom så har jag de bästa grannar man kan ha. Vi skottar åt varandra så en annan gång är det jag som slipper. Önskar bara att de ville komma och ploga gatorna så man törs ge sig ut och handla lite mjölk och annat smått o gott. Nog lär jag ta mig både nerför backarna och upp igen (man kör ju SAAB....) men det är såpass mycket snö att jag tvekar litegrann.

Så jag blir kanske sittande här vi databurken ett tag till. Om inte annat kan man ju surfa runt på Youtube - där finns mycket skoj. Eller på en av favvosajterna http://www.kossan.se . Filmerna där kan jag rekommendera!

Önskar eventuella läsare och smygfluktare en härlig söndag!

Ta hand om er så inte nån annan måste göra det!

Jaha, så har vi alltså förlorat igen då! Och med "Vi" menar jag förstås Timrå IK! Såg matchen vi aPPV!

Men jag tycker inte att vi ska dra FÖR stora växlar på denna förlust!
Bara att erkänna - idag torskade vi mot ett bättre lag!

Jo, jag vet att vi dominerade mer än halva matchen. Men det var bara imaginärt! (Svårt ord? - Slå upp det i så fall!) Färjestad kommer att vara ett av 4 semifinallag, de har en starkare trupp än vi. Som jag ser det finns det tre lag som -utan snack- är bättre än Timrå! Jag talar om Färjestad, Linköping och HV71! Dessa är topp-3 i Sverige idag!

Alla andra kan vi slå i bäst av tre eller fem eller sju.

Jag tycker att TIK ska ha all heder av dagens insats. Vi var faktiskt snubblande nära att vända ett 4-0-underläge. Men liiiite mer flyt hade vi fått in en kvitteringspuck. Och då hade det blivit en HELT annan match i slutet.

Backlund valde att lämna målet efter 4-0 och jag klandrar honom inte. Inte heller var det hans fel att det "rann iväg". Visst kan jag också tycka att "Backe" borde tagit 4-0-pucken men att han råkade slå in den första var ju en ren olyckshändelse. Vad gäller 2-0 och 3-0 är det inte så mycket att göra för målvakten men kanske var bytet precis vad utespelarna behövde!

Tack och lov är vi åtminstone kvar på slutspelsplats men med lite flyt kunde vi ha varit fyra i tabellen! Tänk om Johan "Bagarn" Andersson fattat hur fri han var när han fick öppet mål i första perioden! Då hade nog slutresultatet blivit ett annat!

Harry Chapin! Nån som hört talas om honom?

Inte många har det, tyvärr! Harry Chapin var en amerikansk singer/songwriter som bland mycket annat skrivit vad jag anser vara historiens mest gripande sångtext! Ni kan lyssna på den över Youtube http://se.youtube.com/watch?v=QavHBDIoWy8 och om ni söker på Google efter "A better place to be" så finns texten där också.

"När fan blir gammal blir han religiös", heter det visst! En del säger att han blir sentimental istället och det kanske gäller fler av oss - jag vet i alla fall att det gäller mig. Vissa sekvenser av den här sången kan få mina ögon att tåras och DET är det inte många som har lyckats med, kan jag säga.

Den handlar om en nattvakt som börjar prata med en servitris på ett rätt vanligt s.k spyfik och han berättar hur han mötte sina drömmars kvinna bara för att efter en enda natt förlora henne igen. Ska citera ett stycke så ni förstår vad jag menar. Där har mannen precis berättat klart och servitrisen förstår och känner väldigt starkt med honom....

"You know, the waitress, she took her bar-rag

And she wiped it across her eyes

And as she spoke her voice came out as something like a sigh

She said; I wish that I was beautiful

Or that you were halfway blind

And I wish I weren´t so goddamned fat

I wish that you were mine

And I wish that you´d come with me

When I leave for home

For we both know all ´bout emptyness

And living all alone

And the little man looked at the empty glass in his hand

Then he smiled a crooked grin

And he said; I guess I´m out of gin

And I know we both have been

So lonely...

And if you want me to come with you then that´s alright with me

Cause I know I´m going nowhere

And anywhere´s a better place to be"

Vart som helst är bättre än det här. är alltså contentan! Eller som Lill Lindfors sjunger i den svenska versionen; "Tillsammans är ett sätt att finnas till". Den svenska texten är NÄSTAN lika bra men Chapins original går nog inte att slå. Tyvär omkom han i en bilolycka i början av 80-talet, annars hade han säkert blivvit så stor som han förtjänade redan under sin livsstid.

Har det med ålder att göra, det där att man tycker så mycket om sentimentala sånger? Eller med mognad? Att åldern och mognaden gör att man vågar säga ja till sina känslor och låta sig beröras. Inte vet jag men Harry Chapins mästerverk är värt en lyssning! Det är absolut ingen dussinlåt om hjärta-smärta utan direkt från verkligheten!

Önskar svenska folket en underbar fredagkväll och helg!

Tja, man BORDE väl ha dåligt samvete... Är barnfri i helgen och tycker det ska bli skönt! Så får väl inte en förälder känna??? Eller...?

Jodå, det får man visst! Det är ju inte så att jag vill bli av med mina små änglar, absolut inte! Men både de och jag behöver nog vila oss ibland från varandra! Och framför allt måste ju även deras mor få rätten att njuta av deras sällskap. Och barnens rätt att umgås med henne är ju ännu mer grundläggande! Och därför tillåter jag mig att må gott i min ensamhet.

Tyvärr kommer ju inte lönen förrän på måndag så nåt "hålligång" blir det ju knappast i helgen. Det lutar åt ett glas Gato Negro framför TV;n om jag inte går till min syster och sitter hos dem och pratar strunt en stund.

Ser, till min förvåning, att det finns en del som är här och läser mina ord och det är ju jättekul. Ännu roligare vore det att få nån kommentar ibland. Har bara fått en enda sen jag började blogga.

Avslutningsvis ska jag tipsa om en annan blogg, en annan singelfarsa.

Aftonbladet hade en artikel igår om en pappa som förlorat både sin fru och yngsta barnet för knappt ett år sen och nu bloggar om sitt liv som ensam pappa till sin dotter. Mycket gripande och läsvärt!

Titta in på http://singelpappa.blogg.se och läs om en beundransvärd ensamförälder!

Märkligt! Idag är "den förbannade snön" plötsligt vacker! Tyvärr saknas minneskort i min kamera annars skulle jag ha förevigat och publicerat vyn från fönstret här intill. Gnistrande vit mark och träden likaså i solsken från klarblå himmel! Och inte särskilt kallt heller, bara några grader under noll.

Jag har surfat runt lite hos andra bloggare och sett att många bloggar om sina försök till viktminskning. Kanske detta ska bli även min livsgärning...

Fast vem vill läsa om mina försök eller resultat? Å andra sidan - vem vill läsa det strunt jag har producerat här hittills?
Nej, nån "Blondinbella" blir jag nog aldrig, vad gäller antal läsare, men om det är sånt folk helst läser så vill jag nog inte det heller. Inte heller kommer jag att bli nån "B-b" på nåt annat plan och är inte ett dugg ledsen över det!

Annars känns det som om jag börjar få lite ordning på livet omkring mig. Sjukskriven (för ovanlighetens skulle) men inte för egen del utan för min yngste som haft det jobbigt i skolan med hög frånvaro och nu behöver lite stöttning  för att komma igång igen. Det känns som att det i flera år nu har hänt lite för mycket jobbiga saker runt mina barn. Saker som jag inte haft en chans att förutse eller påverka! Går inte in djupare i det, jag vill inte "hänga ut" nån och det skulle i så fall lätt bli följden.

För varje steg framåt har jag liksom fått ta två bakåt strax därpå.

Men just nu syns ändå lite ljus i änden av tunneln. Grabben är på G tillbaka till normal skolgång och yngre dottern kämpar på så gott hon kan. Därför har jag bestämt mig idag för att ge dem en "morot" att kämpa för - sköt skolan ordentligt så firar vi nästa jul på Gran Canaria eller nåt liknande. Äldsta sonen fick ett sånt mål när han började nian för 1½ år sen och han fixade det så jag tror att även de två yngre kan göra detsamma.

Råd har jag förstås inte men om man bara bestämmer sig så går det att lösa med lite uppoffringar.

Enligt planen ska jag vara helt ensam till helgen vilket inte har hänt sen våren -07. Man behöver det när man lever ensam med barn, behöver lugnet, tystnaden och att få rå sig själv! Men det är jättesvårt att förklara det för barnen så de tar till sig utan att känna sig oönskade. Det  är ju inte så att jag inte VILL ha dem hemma utan att jag behöver få ladda batterierna för att orka bättre de 12 dagar av 14 då de ÄR hemma.

Mammor och pappor är också människor men visa mig det barn -stor eller litet- som håller med om det!

Det där med dieten får jag grunna vidare på. Vet ju att det behövs men jag måste få lugn och harmoni i tillvaron innan jag klarar att vara fokuserad och disciplinerad. Men när jag bara får det så kanske det blir en bantarblogg även här!

Ha en härlig torsdag, svenska folk, och ta det lugnt med ärtsoppan och pannkakan!