Bara dagar efter att jag bloggat ilsket om den där förbannade reklamen så ser jag en ny företeelse som de har hittat på för att ta över vårt utrymme till och med här på bloggen. På min egen nyss och på flera andra där jag slumpats in blippar det upp reklam för fläckborttagningsmedel. Inget nytt, i och för sig, men nu öppnas TVÅ fönster istället för ett.

Det gamla mellan två blogginlägg är kvar men nu kommer det ett till under det gamla. Som döljer min text!

MIN text! Som JAG har skrivit! Borde de inte vara tvingade att be om mitt tillstånd för det?

Nu vaknar kanske marknadskrafternas vänner och invänder att internet är ju allas, att jag inte har betalat för att min blogg ska vara fri från reklam. Men inte ens den svenska allemansrätten ger ju den sortens frihet.

Eller vad tror ni chefen för den där reklambyrån som gjort filmen skulle säga om jag letade upp hans hus på Lidingö, Djursholm eller liknande och klistrade upp en afffisch med reklam för min lilla ursäkt till blogg. På deras hus.

Utan att fråga, givetvis.

Jag tror att han/hon skulle bli alldeles enastående förbannad om nån visade sån fräckhet. TROTS att han/hon gjort det själv även om det var på nätet.

De invaderar oss de där förbannade reklamsnuttarna. Det är tillräckligt irriterande att man snart inte kan få läsa sin nyheter som man vill utan tidningarna ska visa filmklipp istället. Givetvis med en hel del reklam före och efter.

Så jag hoppas vid Gud att vi inte plötsligt får en regering som avskaffar eller privatiserar det vi idag kallar public service. Jovisst, jag VET att även där har reklamen smugit sig på mer och mer men som det ser ut för övrigt så känns det som om jag kanske kan leva med att höra att fotbollsmatchen sponsras av den eller den. Det är ju ändå inte hela tiden. 

Nej, det är ju förstås precis som delar av min vuxna barnaskara så gärna påminner mig; Jag är gammal! Vilket då gör att jag automatiskt tycker att det var bättre förr och är motståndare till all förändring.

Men det är jag ju inte alls! Jag har mobiltelefon av näst senaste modellen, jag betalar med kort, jag har prenumeration på Spotify och jag e-deklarerar. Låt vara att jag inte bakar surdegsbröd eller dansar salsa men ändå känner jag att.... SÅ jävla gammalmodig är jag inte!

Kanske det inte var bättre förr. Men det är sämre nu! Och värre lär det bli!

Dag tre. Av fjorton lediga. Och jag tackar de gudar jag inte tror på att min långa ledighet äntligen är här. Vet inte om jag någonsin behövt den så mycket som jag gör nu. I förrgår var jag som en zombie efter sista nattskiftet och fyra timmars sömn. Saknade allt vad ork och energi heter och slog jag ner ändan på en stol eller i soffan så somnade jag nästan direkt.

Och så har det varit ganska länge egentligen. Och det har hela tiden eskalerat, blivit värre. Därför valde jag bort att skriva upp mig för övertid fast snålvargen i mig var sugen på att plussa på augustilönen med några tusenlappar.

Hälsa och välmående måste få komma först just nu och att jag behöver vara ledig råder ingen tvekan om.

Allra helst borde jag väl egentligen försöka åka bort nånstans och andas annan luft, sova i en annan säng och koppla av i nån hängmatta med vågskvalp och fågelkvitter som enda ljud i närheten. Det tror jag absolut skulle göra susen.

Så... jag kanske frågar syrran om jag får våldgästa dem ett par dagar. Säkert inga problem såvida inget av deras vuxna barn med familjer redan bokat in sig.

Sommaren är också helt ok så här långt. Några riktigt varma dagar har vi fått, varvat med svalare dagar så man inte tuppar av p.g.a hetta. Just idag är det lite halvgrått och inte så varmt heller. Men det gör inget, jag hade ändå inte tänkt ligga på nån strand och pressa. Nej, jag ska frosta ur min frys som snart packar ihop av is. Därefter blir det en tur till ICA Maxi för att fylla på frys och kyl.

Men inte ännu. Nu är det dags för dagens första siesta. Ska lägga mig på sängen istället för att nicka till här på datastolen som jag kände nyss att jag är på väg att göra. Ha en härlig onsdag, kära ordbrukare!