Efter min arbetsgivares idiotiska påfund som tvingar oss att jobba mycket mer än vi någonsin gjort förr har jag  funderat på vem som blir värmens första offer denna sommar. Det är ju så att fabriken där jag arbetar är en av landets varmaste arbetsplatser. 67 grader visade termometern i den allra värst drabbade delen igår kväll då jag kom dit.

Nu vet jag vem det blev - Det blev undertecknad själv! Eder trogne bokstavsskötare, Singelfarsan.

Som alltid började skiftet med mätning av nivåerna i smältugnarna för att ta reda på hur mycket vi kan tappa ur dem samt att hålla koll på temperaturen i smältan. Uppgiften att delta i mätningen kommer med arbetsppgiften. 

Jag hade en av de arbetsuppgifter där mätningen ingår och tog rollen som hålslagare. D.v.s jag gick först och slog upp hål i den skorpa som fryser på ytan av smältan för att mina kamrater ska kunna mäta och ta prover ur ugnarna.

Min grupp hade 40 ugnar att mäta men när jag slagit upp hål i 16 av dem kroknade jag totalt och tack vare en snäll kamrat fick jag byta till att gå med mätstickan istället. Då vi var klara befann vi oss i ugnshallens sydligaste del och vårt personalrum ligger ungefär på mitten. Därför gick jag in i det numera oanvända personalrummet därnere för att vila lite och dricka vatten. En kvart tog det innan jag orkade gå tillbaka till matsalen.

Där slog jag i mig Resorb (väteskeersättning) och mer vatten och kvicknade till någorlunda för en stund. Vid halv åtta hämtade jag och nattens kollega våra specialfordon för att börja ordinarie arbete. När vi hade tankat och körde iväg för att göra vårt jobb kände jag genast att stolen jag satt på var helt stum. Det sitter ganska avancerade stolar i de där bilarna med kompressor som dämpar stötarna från helgjutna hjul och ojämna golv. Men min stol dämpade inte det minsta av dessa stötar så jag åkte till verkstaden med den. För att inte slå sönder ryggraden totalt.

Snabbt konstaterade skiftmekanikern att stolen måste bytas.

Så jag knallade upp till fabriken igen och hjälpte min kollega att avsluta vad vi påbörjat.

Då kroknade jag igen. Ännu värre denna gång. Svetten forsade samtidigt som jag frös och kände mig yr. Som tur är finns ett litet utfällbart extrasäte i bilarna avsett för instruktör att sitta på vid utbildning så jag kunde åka med kollegan tillbaka till vår matsal. Slapp att gå denna gång.

Yr i skallen och ömsom febrig och kallsvettig insåg jag att det var bara att stämpla ut och åka hem. Efter bara tre timmar blev jag alltså tvungen att ta karensavdraget som blir när man blir sjuk.

Men det är ju förstås bara att hacka i sig! Hade jag stannat och gjort fler försök kanske det slutat riktigt illa. Det HAR hänt att folk med värmekollapser fått hämtas med ambulans.

Nu får jag använda mina sex fridagar till att fylla på depåerna ordentligt och hoppas på att värmeböljan tar paus några dagar från och med nästa onsdag då jag börjar igen.

För att glädja sonen ska jag laga pasta carbonara till middag och det är nog rätt bra för mig också eftersom jag säkert behöver lite extra salt. Till det är det förstås oerhört smaskens med ett glas rött men det kanske inte är så klokt efter gårdagens bravader. Vatten eller mjölk funkar ju också.

Annars är jag lite skadeglad idag eftersom England åkte ur VM igår kväll. Dessvärre tänkte jag aldrig på att jag ju faktiskt kunnat titta på slutet av deras mach igår mot Kroatien så den missade jag. Men finalen på söndag ska jag titta på. Och hålla tummarna för Kroatien som jag tycker spelar en väldigt trevlig fotboll.

Men jag misstänker att Frankrike blir för starka för dem.

Samma dag har GIF Sundsvall hemmamatch mot AIK. Även här har jag en känsla av att laget närmast mitt hjärta kommer till korta mot de gulsvarta från Solna. Men... vi ska ju spela om det först!

Mina kära ordbrukare i norr och söder tillönskas därmed en fortsatt fin torsdag. Ta det lugnt med ärtsoppan och pannkakorna!