Så har halva veckan gått igen då. Onsdag lunch är vi ju halvvägs på den resa mot helg som kallas arbetsvecka. Lunch har jag redan haft, jag tidigarelade den eftersom jag inte åt någon frukost imorse. När jag steg upp ville kroppen bara ha kaffe men vid niotiden började den att ropa efter tankning. Så jag tog fram mitt urgamla våffeljärn som t.o.m kan vara äldre än jag själv, och gjorde i ordning två dubbelmackor med rötk skinka, ost, senap och tomatskivor emellan.

Dessa klämdes sedan in mellan gjutjärnslaggarna och grillades tills de dröp av smält grevéost.

Och båda slank ner. Låt vara att de sista tuggorna åts mer för att glädja munnen än magen men i gengäld så behöver jag, av förklarliga skäl, ingen lunch nu istället. De där mackorna står jag mig på till middagsdags.

Lite sorg har jag som många andra idag då jag ser i nyhetsmedia att Eddie Van Halen gått bort i cancer. Men musiken lever förstås vidare.

Jump är kanske deras allra mest kända låt i konkurrens med Panama och Dance the night away för att nämna ett par.

Den här tillhör de låtar som mmusikansvariga i NHC Arena i Timrå gärna lägger ut för att få lite fart om det blir stiltje på ståplats någon gång. Det skulle inte förvåna mig om den kommer att spelas redan ikväll då Karlskoga kommer på besök. Matchen krockar i tid med GIF Sundsvalls möte i svenska cupen med Hudiksvalls FF. Men för mig är det valet enkelt. Dels är jag mycket mer Timråsupporter än jag är giffare och dels sänds hockeyn på TV till skillnad från fotbollen som visas på lokaltidningens TV-kanal på nätet. Soffan slår datastolen även om den också är hyfsat bekväm.

Bekväm är förresten lite av ett nyckelord för min tillvaro under rådande pandemi. För vem kunde tro för lite mer än ett halvår sedan att företaget som betalar mig skulle nöja sig med att jag gör två gästspel i veckan på fabriksområdet och resten av tiden "bara" är anträffbar och tillgänglig utifall någon skulle behöva mig.

Så det är bara att tacka och ta emot för varje dag jag får full lön utan att ens befinna mig innanför taggtråden. Apropå den så har jag ofta skojat om den och sagt att det finns väl ingen jävel som vill in på vårt område om de inte måste jobba. Alltså kan syftet med den bara vara att hindra oss anställda från att rymma.

I och för sig.... stängslet mot stora vägen, f.d E4, kan jag väl acceptera och hålla med om att det behövs. Bara några meter innanför finns en bergvägg som stupar 8-10 meter rakt ner och om nyfikna och intet ont anande barn skulle komma på idéen att klättra över stängslet skulle de kunna ramla ner och slå sig fördärvade.

En gång under mina allra första år som anställd var det en påtänd knarkare som lyckdes köra upp högerhjulen på sin gamla Volvo PV på vägräcket och därefter volta med bilen över räcket, genom stängslet och landa på alla fyra däcken på det vi idag kallar begshyllan. Fallhöjd 8-10 meter som sagt.

Och det märkliga var att när polisen kom dit hade han tagit sig ur bilen och visade sig vara i stort sett oskadd. Sämre gick det för hans gravida flickvän som satt bredvid. Hon miste barnet och blev själv invalidiserad för resten av livet.

Jag kände den där killen litegrand sedan skoltiden och vet att 12 år gammal stal han en lastbil med släp som stod med motorn igång utanför en godsterminal. Men en ännu yngre pojke i sällskap lyckades han sedan köra detta ekipage ända till Luleå (typ 60 mil) där det tog stopp för att bränsletanken var tom.

Några år efter hans flygfärd med PV;n sade han sig ha blvit frälst och slutat med knark, sprit och brott och jag vet att han flyttade till just Luleå också. Han hade alltså kvar sin längtan dit.

Hur han levde där vet jag dock inget om. Bara att det inte blev så länge för ännu ett par år senare såg jag dödsannons efter honom i tidningen. Undrar ibland hur han gick bort för han kan inte ens ha fyllt trettio då. Kanske frälsningen gick ur och han återupptog sitt gamla liv men det har jag alltså ingen aning om.

Därmed ska jag väl återgå till att göra just ingenting. Möjligen smiter jag iväg en stund för att handla lite förnödenheter som tagit slut hemma. Det lutar åt att jag lagar pyttipanna med ägg till middag. Plastburken med rester börjar bli full och kall potatis finns det också så jag kanske recyclar dessa rester för att mätta sonen och mig själv idag.

Ha det gott, kära ordbrukare i världens alla hörn och skrymslen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...

Ibland undrar jag om demensen redan börjat smyga sig på mig. Fast om jag bara tänker efter en aning så vet jag ju att det inte är nåt nytt. Att då och då vara lite disträ är kanske en del av min personlighet. Då låter det genast mindre negativt. Bä...

Nu är det en tid på året som jag, som barn och tonåring, såg fram emot rätt länge. Eller... Rättare sagt så är det  TVÅ tider på året som jag såg fram emot då. Samtidigt dessutom! Dels är det ESC-finalen ikväll. Stora "Mellon" alltså. Fram till kan...