Efter de senaste dagarnas monsterhetta känner jag mig föranleden att än en gång spotta sommaren i ansiktet med hjälp av eminente Bengt Sändh i hans odödliga "Vals om sommaren". Jag vet mkt väl att jag lagt ut den både en och flera gånger tidigare men nu hittade jag en version jag inte sett förr. Live från Allsången på Skansen år 2012 (är det sååå länge sen Måns var programledare???). Bengt själv är åldrad redan här så man undrar lite i vilket skick han är idag. Såvitt jag minns bor han i Spanien och jag hoppas att han har det bra. Det är en artist jag gillat så länge jag kan minnas. Och jag tror att det här var den första låten jag hörde med honom...

"Blekfeta kärringar på var strand är gnälliga och sura

På ungar som bråkar och kastar sand

Och spiller saft och glass..."

Han biter verkligen skallen av alla som hyllat vår svenska sommar och självaste Carl-Anton får sig ju en känga också. Han var ganska populär då den här sången kom på 60-talet.

Och det är klart, visst är det väl lite som att svära i kyrkan att göra en nidvisa om det de flesta svenskar älskar allra mest - den svenska sommaren! Men även om texten är skriven med glimten i ögat så är det ju inte utan att man kan hålla med lite också. "Drömmen vi drömde om sommar´n i vintras var alltför falsk!"

Idag, liksom de senaste 3-4 dagarna förstår jag dock varför han skrev den. För det har varit såna där dagar då jag själv ibland tänkt att...; "Januari, kom tillbaka! Allt är förlåtet!"

Fast... visst är det härligt med sol och värme också!