Har jag lugnat ner mig sen förra inlägget? Nja... både ja och nej. Jag är inte lika upprörd och förbannad som jag var då det skrevs men jag har absolut inte ändrat de åsikter och tankar jag skrev om då.

Snarare har de blvit fler vad Tidögangsters beträffar. SD flyttar fram sina positioner mer och mer och nu kommer de åsikter och tankar som inte delades av något parti bara för nåt år sen rinnande ut ur munnarna på Kristersson, Busch och Pehrsson.

Man planerar att ändra straffmyndighetsåldern så man kan sätta barn i fängelse (från 15 till 13 år) under stridsropet att "om man är gammal nog att begå grova brott så kan man även ta straffet för det".

Man vill kunna återkalla redan beviljade medborgarskap utan att det ens behöver finnas brottsmisstanke. Nej, det räcker att du har nån sorts samröre med "farliga grupper".

D.v.s har fel religion eller bär kläder som ingen i Sverieg bar på Sörgården-tiden.

Och de budskapen kablas ut dagligen i hundratals olika kanaler på sociala media av alla de slag. Små filmer som fförlöjligar framför allt Magdalena Andersson och Greta Thunberg.

Man vill framställa dem som små våp som inte förstår det som maktens folk förstår.

Jag hittade nedanstående lilla bild på FB och stal den helt skamlöst för att lägga ut den här..

Ja, TÄNK om en man i kvinnokläder läser sagor för våra barn och barnabarn. Och TÄNK om chauffören på bussen eller tåget har en TURBAN på huvudet! Eller andra "farliga" kläder!

Det pågår ett högst medvetet indoktrierande av folket som jag ser så tydliga paralleller med Tyskland på 30-talet i.

Det FINNS absolut även kanaler som säger emot. Men inte tillnärmelsevis lika många. Och inte alls lika högljutt!

Den lilla skämtteckningen jag visade upp ovan kommer från en av dem.

Och eftersom främlingsfientligheten bara ökar hela tiden så drunknar de lätt i den enorma floden av propaganda för att hata muslimer och andra.

Och efter den senaste tidens upptrappning av stridandet i Mellanöstern så tar plötsligt SD judarna i försvar och målar upp Hammas som ensamt ansvariga för våldet och döden där.

När sanningen ju är att båda sidor nog är ungefär lika blodtörstiga.

Minns de ens vad de egentligen krigar om?

Och SD;s ställningstagande förvånar ju bland annat därför att det inte var så många år sedan Björn Söder ifrågasatte om verkligen samer och judar skulle räknas som svenskar. Men det kanske är en annan sak när de håller sig i an annan del av världen.

Ingen av parterna i den konflikten är oskyldig men alla är skyldiga.

I min barnsligt naiva värld är det en gåta att de inte för länge sen tröttnat på att bommba och skjuta ihjäl varandra. På att se nära o kära, vänner, grannar, släktingar, män, kvinnor och barn dö av dessa ständiga hämndaktioner.

Man hämnades för att andra sidan hämnades förra gången man själv hämnades för att de andra hade hämnats på oss då vi hämnades på dem för att de hämnats... Och så vidare, och så vidare in i evighet!

Nej, plocka in de 3-4 mäktigaste på vardera sidan. Frakta dem sedan till norra Sverige eller Finland, nånstans där det är jävligt kallt ute. Klä sedan av dem nakna och skicka in dem i en bastu.

Varje halvtimme får de gå ut och svalka sig samt dricka vatten men utsläppta blir de inte förrän alla är överens om att nu slutar vi kriga. Nu slutar vi döda varandras fruar, barn, föräldrar, grannar och whatever.

Det är ju nämligen på det viset att nakna människor inte gärna slåss med varandra så kanske får de då lite andra perspektiv på vad som är viktigt.

Jodå, jag vet att det bara är en naiv idé som aldrig kommer att verkställas. Men jag gillar tanken!

Annars... så kollade jag "På spåret" i SVT igår kväll och förfasade mig över hur den självutnämnde språkexperten, Fredrik Lindström, gjorde en tankevurpa som borde fått alla landets svensklärare att sätta fredagsgroggen i vrångstrupen.

Första resmålet var Kenyas huvudstad Nairobi och han berättade att landet varit en fristående nation i bara sextio år.

"Kenya är alltså lika gammalt som mej", sa han. Det är sant!

"Lika gammal som JAG, heter det ju. Vart är vi på väg om inte ens en så välutbildad herre kan använda språket korrekt? 

Jodå, jag vet också att det nog anses accepterat att säga så också. Men det gäller ju bara oss vanliga slashasar som inte gör TV-programserier om dialekter och ords ursprung när han inte sitter som dryg domare i ett av SVT;s populäraste program efter Melodifestivalen och Kalle Amka på julafton.

Nej, jag säger som gamle VPK-ledaren C-H Hermansson; "Någon jävla ordning får det vara!"

Därmed börjar det bli dags att konsultera min frys och plocka fram nåt som kan bli middag.

Till frukost blev det Shakshuka. Det brukar bli det en gång i veckan eller två. Rena rama hälsokosten egentligen med tomater, lök, vitlök, färsk chili och färskriven ingefära. Plus två ägg för mättnadens skull. Då står jag mig hela dagen sen.

Sen är det väl bara att vänta in miljonerna från V75. Kan det vara idag de kommer? Inte en dag för tidigt i så fall!

Därmed tackar jag för visat intresse och tillönskar mina kära ordbrukare en fortsatt trevlig helg i Sidensjö, Morgårdshammar, Stenungsund och Akalla.

Krama varandra i novembermörkret!

Godmorgon Sverige! Det är dags att vakna nu!

Hallååå! Sverige, vakna nu! Innan det är för sent.

Hallå!

HALLÅÅÅÅÅ!!!

JAMEN, FÖR I HELVETE, SVERIGE! VAKNA!!! NUUU!!!

Det har börjat nu. Det där som jag har varnat för så länge. I sååå många år.

Men Sverige bara rullar över på andra sidan och somnar om. Mumlar nåt vresigt om att lämna mig ifred, att Sverige rä trött och orkar inte höra på.

Nej, Sverige har inte trott på mig på alla desa år.

Sverige har tyckt att jag överdriver. Sååå farligt är det väl inte ändå?

Jo, Sverige, det ÄR farligt! MYcket farligare än du kan tänka dig. Så vakna nu, för Guds skull!

Jodå, jag ska visst försöka förklara mitt lilla teatermanus ovan. För det var väl knappast nån som kunde lista ut vad det handlar om. Men jag gör ett försök till att öppna fler ögon och öron.

När jag klev ur duschen imorse och stod framför badrumsskåpets spegel kunde jag konstatera att det började bli dags för håret att bli klippt.

Och det var på väg från frisören mot Willys som jag hörde det. Titti Schultz berättade i P4 Extra att regeringen håller på att leta ett sätt att kunna återkalla medborgarskap. Och det skulle visst inte behövas att man begått kriminella handlingar eller så. Nej, det skulle räcka att man beblandade sig med våldsbejakande grupper.

Att man umgicks i fel kretsar, lät det som att det skulle räcka.

Som gäst i studion eller på länk hade hon migrationsministern Maria Malmer Stengegard (M).

Och det var när jag hörde henne svara på frågorna som det blev riktigt jävla skrämmande. Jodå, hon bekräftade det som Titti sagt och det var inte bara vad hon sa som skapade obehaget inom mig.

Det var också HUR hon sa det. Min känsla var att detta var inget hon kände den minsta tveksamhet inför. Utan snarare nåt hon vänta länge på att få genomföra.

Och hon sa det med en röst av kallt stål. Jag hörde inte den minsta aning av deltagande, empati eller medkänsla inför att återta medborgarskap och skicka ut även statslösa ur landet.

Och det på otroligt lösa grunder dessutom. Och hela tiden samma iskalla röst.

Och jag tror att den garvade radioreportern, Titti Schultz, reagerade ungefär som jag. Så kändes det.

Men P4 Extra är ju inget sånt där djuplodande program som ska ställa gästerna mot väggen med tuffa frågor om känsliga saker.

Titti är underhållare, inte skjutjärnsjournalist. Men även hennes röst avslöjade, tyckte jag, att hon kände ungefär som jag själv. Hon lät chockad men det hördes att hon försökte dölja det.

Därför samlade hon sig också snabbt och ställde en väldigt befogad följdfråga. Om det kunde räcka att personen gick med i ett fredligt demonstrationståg här i Sverige till stöd för folk i nåt annat land.

Då tystnade minstern nån sekund i eftertanke. Men behöll samma iskalla lugn och samma stål i rösten då hon svarade att "det får ju den här utredningen titta på".

Men själv såg hon inga som helst problem med det om det skulle hända. Så skulle det absolut kunna bli, sa hon...

Börjar ni förstå vad jag talar om? Börjar ni vakna? Ni som inte redan var vakna, alltså.

I snart 15 års tid har jag skrivit om mina tankar om vårt numera näst största parti och min oro för att de ska få för mycket makt.

Många av deras andra motståndare drog därför en lättnadens suck när de lämnades utanför själva regeringen.

Men istället sitter den lydiga barnaskaran M, KD och L i knäet på Åkesson och lyssnar på hans skräckhistorier om islam, socialdemokrater och miljöpartister. Samt förlöjligar klimathotet.

Han visste precis vad han gjorde när han valde bort att kräva ministerposter. På det här sättet får han och SD fyra år på sig att studera regeringsarbetet inifrån. Lära sig tricksen och tjuvknepen.

Sen räknar han med/hoppas på en ny valseger 2026 och då ska ni få se att det blir annat ljud i skällan.

Det började för nån vecka sen då man ville kunna utvisa alla utlandsfödda som tjänade mindre än 27 000 kr/mån. Inte så många verkade reagera då. Och än färre lär väl reagera nu.

Från talastolarna och inte minst i hundatals Youtbe-kanaler piskar man upp hatet mot islamister, Hamas och liknande. Helt plötsligt står SD på judarnas sida. Men det är mindre än ett år sen de ifrågasatte om judar skulle räknas som svenskar. Ingen reagerade nämnvärt då heller.

Så VAD är det som behövs för att fler ska vakna och börja använda sina hjärnor igen? Vad krävs det för att det ska kännas viktigare än vad Wahlgrenarna, Gunilla Persson eller andra kändisar har för sig?

Är jag helt ensam om att höra både trampet från marschkängor och fraset från de bruna skjortorna närma sig?

Sååå mycket som går igen från 30-talets Tyskland innan "befriaren" tog makten och började rensa upp.

Så det börjar bli dags att tänka efter nu. Ska vi snurra ett halvt varv, sucka och sluta ögonen en stund till?

Eller ska vi förska hjälpas åt att tala Sverige till rätta?

Vad tycker du?

Ja, just DU! DIN åsikt vill jag gärna få veta i kommentarsrutan!

Köldrekordet för denna vinter är slaget igen nu. Dock bara med en grad kallare än igår. Men minus femton bet hårt i kinderna när jag nyss gick dagens första runda med Thea.

Jag har fakiskt fortfarande den varma tröjan på mig för jag kände mig så frusen efter de stackars minuter jag trotsade kylan för hennes skull.

Kanske blir jag varmar när jag ätit nån sorts frukost och druckiit ännu en kopp kaffe och då tar jag väl av den i så fall.

Bemärkelsedag idag för två människor jag beundrar av två helt olika orsaker.

Det är idag 116 år sedan Astrid Lindgren föddes på Näs i Vimmerby i Småland. Hennes författarskap hjälpte mig genom en barndom som inte alltid var så enkel och som vuxen har jag alltid respekterat henne för hennes humanism och arga fingrar i luften åt de som inte respekterar allas lika värde.

Givetvis förde jag hennes berättande vidare genom mina egna barn då de var små. På somrarna lånade eller köpte jag kapitelböcker av både henne och andra och högläste för barnen en stund varje dag.

Eftersom det skiljer nio år mellan äldst och yngst i barnaskaran så var det gansk ovanligt att alla fyra satt trollbundna som små ljus och lyssnade andäktigt.

Men den sommar då Astrids "Mio, min Mio" avverkades så gjorde de det.

Lillpojken var fyra och äldsta dottern tretton men båda två samt de två som var mittemellan dem satt alldeles tysta när jag berättade om pojken som hittade en ande i en urdrucken pilsnerflaska i en park. Och av denna ande fördes till sin rätte far. Konungen i "Landet i fjärran".

Men där fanns också den onde Riddar Kato som Mio måste kämpa ner så att det goda segrade.

Som barn själv var jag också lika trollbunden av den sagan. Även om jag ninsann fick själv stå för läsningen.

Så nu hoppas jag få leva åtminstone 4-5 år till så mitt väntade barnbarn, Luis, också får lyssna till den lite skrämmande men ändå vackra sagan om Mio. Och förstås många andra.

Dagens andra jubilar är av mer sentida datum. 1949 denna dagen föddes husguden Ulf Gerhard Lundell som jag upptäckte på allvar först när hans tredje eller kanske fjärde album "Ripp, rapp" kom ut 1979.

Den första sång från den plattan som fångade mig var den här. En liten berättelse om ett möte en sommarnatt som blev en inte alltför lång romans. Lyssna på den bitterljuva texten och på vilken mjuk röst han sjunger med.

Det är inte svårt att anta att detta handlar om en verklig upplevelse. Undrar vem hon var..

"I oktobernattens grav, i Stockholms svarta skog värms jag än av det du gav. Och det du tog.

På hyllan under spegeln där står din läppglans kvar. Buteljen ligger tom i regnet där våta löven far..."

Håll med om att det är en otroligt vacker text!

Sådärja, hyllas den som hyllas bör!

Och det anser jag att jag har gjort nu. Tack till både Astrid och Ulf för att ni har förgyllt mitt liv en aning.

På varsitt vis...

Därmed tackar jag för visat intresse och övergår till att smojsa till en äggröra till brunch.

Ha nu en underbar novembermåndag (Finns det ens såna???), kära ordbrukare i slott och koja i landets alla hörn.

Ses vi inte mer idag så kanske vi gör det imorgon. Eller nån annan dag..

Den som lever får C!

Minus tio igår och jag tyckte att DET var kallt. Idag är det -14. Men det är ju i skuggan, förstås...

Eller som brorsan sa en gång för många år sen då jag ringde och grattade på hans födelsedag i februari. Jag frågade hur kallt de hade i Pajal, där han då bodde. och fick svaret...; "Tja, det är väl närmare trettio minus. Och ute är det säkert ännu värre!"

Det är ju så vi står ut med vintersn förbannelser, att skoja om dem. Det är väl det man kallar galghumor.

Som det där gamla talesättet "Den här veckan börjar bra, sa han som skulle hängas på måndagen!"

Eller de där skämten om olika bilmärken som fanns i min barndom; "Man fryser inte i en folkvagn. Det bara känns så!"

Det sistnämnda handlade förstås om den tidens enda VW-modell, "Bubblan", som hade luftkkyld motor och därmed inget varmvatten att värma upp kupén med.

Det fanns bensinvärmare att köpa och installera i dem men dessa höll väl bara rutornaa isfria om jag minns rätt.

Idag är det för mig nästan obegripligt att en sån bilmodell kunde vara så populär. Hur man på mina breddgrader kunde välja bort att ha värme i bilen på vintern.

Men jag antar att andra fördelar fick avgöra. Som pris, tillförlitlighet och kostnader för reservdelar och reparationer.

Min egen familj hade under några år en Opel Kapitän. Som väl var så nära en amerikanare man kunde komma.

Den hade en sorts rullgardin mellan kylaren och grillen som kunde dras för när det var riktigt kallt ute och därmed få ännu bättre värme i kupén.

Så såg den ut med skillnaden att vår Opel var mörkgrön till färgen. Jag tror att modellen baserades på den amerikanska Chevrolt Bel Air. Opel var ju en del av General Motors redan på den tiden

Och nu minns jag att även om Opel fanns det en sån där liten skämtramsa. "Köp en Opel, bli belåten. Se naturen genom plåten!"

Märket var ju känt för att vara rostbenägna men vilka bilar var inte det?

Innan Kapitänen hade vi en "djungeltrumma". D.v.s en SAAB 93 med tvåtaktsmotor. Som kördes på samma sorts oljeblandade bensin som den tidens mopeder.

I späd ålder brukade jag ofta roa mig med att härma det "pruttande" ljudet av en sån motor vilket roade de vuxna omkring mig.

När slutade vi skoja om bilarna? Längesen måste det vara i alla fall för jag har nog inte hört nåt sånt sen 70-talet.

Lite synd för många av skämten var ju faktiskt rätt fyndiga. 

Som t.ex den om Austin A35 som kallades "slipsknuten" Och man behöver ju inte titta länge för att förstå varför.

Eller vad säger ni? Liknar den inte en slipsknut?

Tycker kanske inte riktigt att bilden gör den rättvisa för jag minns den som både väldigt smal och väldigt hög. Tänkte ofta att det nog var tur att de inte hade så starka motorer att man kunde köra så fort. För den måste ha varit rätt instabil och haft lätt att tippa på sidan i tvära svängar.

Nåja, det får räcka så med bilnostalgin för idag. Jag vet ju att åtminstone en av mina trognaste ordbrukare blir lycklig av dessa bilder. Som jag samvetslöst knyckt från Google...

Därmed är det dags att kränga på både mig och Thea varma kläder och ta ut henne på dagens första kissrunda.

Ha en härlig söndag, kära ordbrukare i Teckomatorp, Skinnskatteberg, Hjoggböle och Lerum.

Nog tänker jag att vi ses igen! Endera dagen...

Go´lördagmorgon på er grevar och baroner och annat löst folk! Soligt och minus tio grader här på Sveriges midja.

Nu har det varit såpass kallt såpass länge att vi t.o.m har is på havet ett stenkast från mitt hem.

Och jag minns inte ens när vi senast hade det. Vissa år har det förvisso bildats en tunn ishinna men så fort vädret slagit om till plusgrader och lite blåst har den försvunnit.

Under min uppväxt säger mitt minne att det var is på havet varje vinter. Jag kan minnas fel med tanke på hur många år som gått sen dess. Jag minns också att vi hade två vintrar på 90-talet då isen räckte ända ner till Stockholmstrakten.

Så om kylan håller i sig lär isbrytarna få jobba innan våren kommer.

För ett tag sen skrev jag några kritiska inlägg om USA och deras hjärntvätt av sina innevånare. Den pågår förstås fortfarande. Jag ser det varje dag i små översatta rutor eller filmsnutar på Facebook.

Små sedelärande snuttar eller text som påminner folk om att de ska veta sin plats i näringskedjan.

Sen dess har jag kommit på att det även hos oss pågår hjärntvätt. Från både näringsliv och etablisemanget i övrigt.

Men den allra mest påtagliga jag insett nu är den från SD.

Ja, just det där partiet som alla som läser regelbundet här vet att jag inte har några varma känslor för.

När jag vill fördriva tid en stund hamnar jag ofta på Youtube. På gott och ont. Och jag kan inte ens räkna alla de kanaler som där jobbar stenhårt för att lyfta fram Sverigedemokraternas budskap.

Det är små filmer där man gör sitt bästa för att förlöjliga främst S och MP. Eller att förlöjliga Greta Thunberg och andra som krigar för att rädda klimatet. De flesta av dessa kanaler är absolut klimatförnekare. De menar att det bara är bluff att vi håller på att förstöra vår miljö för all framtid.

Det är intervjuer med "intressanta" människor. Som då förstås delar SD;s syn på verkligheten. Och "vet" en massa saker.

Ibland låter jag mig luras in på nån av dem men brukar ganska fort upptäcka vilken agenda de har.

Hur kommer det sig att det bara är just de som jobbar på det sättet? Jag gissar att det finns minst hundra såna för jag har säkert inte hittat alla. Men inte en enda kanal har jag hittat där det är tydligt att den stöder något av de "gamla" partierna. 

Men SD;s är inte svåra att hitta. Bokstavskombinationen SWE finns ofta som en del av namnet på kanalerna. Eller ordet "fri" som även amerikanerna flitigt använder. Är SD mer moderna i sin jakt på procentenheter?

Svaret på det kanske vi får i nästa val. Då siktar nog Jimmie på att bli statsminister. Ve oss!

Men bensinpriset fortsätter att falla, ett litet glädjämne åtminstone. Men inte på grund av varken SD eller resten av Tidö-trojkan.

(Först råkade jag skriva Tidölaget men insåg att det kunde föra någons tankar till ett annat ord.Som syftar på könsumgänge mellan människa och djur... Så jag ändrade till trojka istället)

Jag kan ju minnas fel men jag har för mig att flera av de partierna lovade kraftiga sänkningar av skatten på drivmedel inför valet ifjol. Nån mer som minns likadant?

När jag tankade Madame Citroen igår betingade en liter 95-oktanig bensin 19 kronor och lika många ören. Förra gången jag fyllde på fick jag betala över 21 kr/litern.

Det gäller att ta vara på de små glädjeämnen som livet ändå erbjuder en i tider som dessa.

Och jag är tacksam över att det här skitåret snart är över så jag får lite mer pengar att leva av varje månad. För från och med januari sjunker min månatliga skattebetalning med c:a 2700 kr per månad. Pengar som absolut kommer att göra livet lite enklare. I april kommer sen skatteåterbäringen. Som bör bli minst lika stor som ifjol. Då fick jag drygt 8000 tillbaka. Och i julli kommer sstraffskatten jag betalar hela det här året i retur.

Ännu vet ingen riktigt hur de väljer att utforma den återbäringen men jag tycker att det borde hanteras som all annan överskjutande skatt. D.v.s med ränta på pengarna. Rätt ska vara rätt!

DET beslutet är också det enda av nuvarande regering som jag jublar och applåderar åt. Och jag känner stolthet över att veta att jag var en del av den rörelse som tvingade dem att "göra en pudel". För det vaj precis vad de egentligen gjorde även om ingen direkt medgav att de själva gjort något fel utan fortsatte att skylla på varandra.

Men det är ju så politiken har blivit. Det primära för dem är att kasta skit på andra sidan.

Klockan har passerat nio och jag ska väl börja avrunda mitt svamlande. Snart måste jag ju klä på både mig och Thea för morgonpromenaden. Såhär ser lilla fröken ut i sin fina tröja som jag tror att f.d matte har stickat åt henne. Notera gärna den höga svansföringen. Inget fel på självförtroendet där, inte!

Än så länge snusar hon och sover på min säng bakom min rygg. Men jag vet att hennes inre klocka (som äntligen är inkörd på vintertid) kommer att väcka henne och komma och föreslå att vi ska gå ut.

Ha nu en riktigt härlig lördag och helg, kära ordbrukare i Mörbylånga, Övertorneå, Kortedala och Öregrund.

Eller var ni nu framlever era dagar...

Vi ses!

Grattar min yngsting idag som gått i mål med lasbilsförarutbildningen genom att klara uppkörningen för lasbil med tungt släp på första försöket. Riktigt bra gjort, måste jag säga.

Särskilt av nån som bara för några år sen satt totalt handlingsförlamad vid sin dator när han inte låg och sov. Snart ett år sen han flyttade till egen lägenhet och han har utvecklats mer på det året än på säkert 5-6 tidigare år.

Samtliga teori- och förarprov har han fixat på första försöket och verkligen lagt hela sin själ i att plugga teorin på fritiden medan utbildningen pågått.

Så nu hoppas jag bara att han får jobb också. Han börjar en praktikplats på måndag på ett åkeri där han känner chefen. Och även om han inte fått ett konkret erbjudande om anställning så låter det lovande det han berättar.

Så jag känner mig lite stolt idag för den grundläggande förarutbildningen fick han ju faktisk av mig. Precis som med hans äldre bror och systrar så var det jag som lärde dem att manövrera en pesonbil. Vilket sparade dem ett antal lektioner i bilskolan. Och att köra lastbil är ju egentligen inte svårare än personbil. De har lite större mått bara.

Så jag skickade honom ett sms och erbjöd mig att bjuda på restaurang idag för att fira det nyaste körkortet. 

Kylan ute består för tredje dagen i rad. Minus åtta igår och en grad mildare idag. Men hellre det ärn det där förbannade slasket som varit nästan vaje november de senaste 20 åren eller mer. Lite snö och några minusgrader är rätt ok ändå.

Fredag har det blivit också och jag har fått den fösta och största utbetalningen av pensionen så kanske kostar jag på mig en flaska vin att smutta på framför "Så mycket bättre" imorgon kväll.

Annars vill jag gärna tillönska mina kära ordbrukare en fin fredag och helg i Skattungbyn. Morgårdshammar, Östervåla och Finnerödja.

Ha det! Annars kanske nån annan har det...

Ovanligt tidig vinter här på Sveriges midja detta år, Vår första snöyra fick vi redan 19/10 och det är många år sen jag såg snö i oktober. På senare år har även november och december bjdit på barmark och kompakt mörker.

Men i helgen som var fick vi tillbaka de 15-20 cm snö som smälte bort av det första.

De ligger dessutom kvar för nu är det även minusgrader. Sex snäpp under nollan imorse och det har hållit i sig under dagen. Sopade fram bilen gjorde jag redan igår samt skottade bort den snö jag rivit ner.

Oljudet jag hade i Madame Citroen förra veckan visade sig vara ganska lätt ordnat. Det var helt enkelt en skyddskåpa av plast undertill som antagligen skrapades loss när jag backade ut bilen genom plogvallen bakom den. Sen släpade den i marken när jag körde så missljudet upppstod.

Men den kunde min gode liberianske vän fixa ganska enkelt helt utan att tusenlappar sattes i rullning. Han begärde och fick några hundralappar för besväret eftersom han även bytte halvljuslamporna.

Jag förstår inte varför man han krånglat till något som förr vem som helst lätt kunde göra själv. Men det verkar som om det är jättebesvärligt att byta lampor nuförtiden på nästan vilken bil som helst.

Det är inte det att det är tekniskt komplicerat men det är så förbannat trångt att man borde lära barn att göra det eftersom deras händer oftast är betydligt mindre, smalare och smidigare.

Nåja, det förde ju i alla fall det goda med sig att nu är klockan i bilen omställd till vintertid. Man måste ju ur med batteriet för att byta vänster strålkastarlampa så jag hade ju ändå behövt ställa om den.

Och där har vi en grej som inte alls följt med i utvecklingen. Där man inte riktigt hängt med i Frankrike. Madamen är av 2004 års modell och jag måste ändå ställa klockan manuellt.

I många andra bilar finns ett litet batteriminne som håller tid och datum i minne när de blir strömlösa.

Min förra plåtkompis (SAAB 95 från 2001) ställde själv om klockan med hjälp av bilradions RDS-funktion. Men inte Madame Citroen, alltså.

De är lite egensinniga, mina damer. Madame Citroen på sitt vis och Fröken Thea på sitt. Hon gillar inte att ta på sig varken reflexvästen eller den lilla hemstickade tröjan med namnet på ryggen som hon fick med sig hit i vintras.

När de väl sitter på är det inga bekymmer men att ta på dem ser man att hon inte gärna vill.

Och för all del, jag både förstår och håller med. Fram tills nu har jag alltid tyckt att det är nåt lite löjligt med kläder på hundar. I min barndom hade min moster en pudel som verkligen hatade att få på sig regnkappan. Hon sprang och gömde sig om hon såg att man tog fram den.

Förra vintern använde vi aldrig tröjan men när hon nu blev så kortklippt har jag tagit på henne den när det varit minusgrader ute. Jag vet inte om hon skulle frysa utan den men jag gör det liksom för säkerhets skull.

Och nu börjar det snart att bli dags. Hon var här för en kvart sen och krafsade mig på benet och "brummade" lite men jag sa att hon fick vänta lite till.

Men nu ska jag avsluta här och sedan kränga på henne den fina hemstickade tröjan. Alla kan ju se att den är gjord med kärlek och omtanke när man till och med stickat in hennes namn på ryggen.

Så ha nu en fin onsdagkväll, kära ordbrukare i Vedevåg, Gånghester, Dals Långed och Hissmofors.

Vi ses! Törs jag nästan lova...

Äntligen måndag! Veckans bästa dag! När hela den nya veckan ligger öppen för oss alla att göra det bästa vi kan av.

Det  är ju den 13;e idag. Men alltså inte fredag så då är väl inte heller det lika olycksbådande.

Och jag är tillbaka i vardagen igen efter att ha haft dotter och mågämne på besök i ett par dagar. De åkte hem i lördags så nu har Thea bara mig igen. Under deras besök var det ju tre stycken som ägnade tid åt henne så hon trivdes som fisken i vattnet av all uppmärksamhet hon fick.

Det var barmark, förutom några snöhögar som traktorerna skottat ihop, i fredags då vi åkte till begravningen.

Sen kom det lite snö under natten mot lördag och ännu mer under lördagkvällen och natten samt även under natten till idag.

Så vi fick pulsa omkring i 15-20 cm nysnö, Thea och jag, på dagens första lilla promenaad.

Och från det att vi steg ut genom porten och tills vi gick tillbaka in genom den gav hon ifrån sig sina missbelåtna grymtningar som påminner om snarkningar. Hon gillar inte alls snöyra eller slaskväder.

Och jag delar den åsikten, jag också. Snön har jag väl inte så mycket emot, det blir ju i alla fall lite ljusare. Bara det inte kommer så hiskeliga mängder.

Igår sopade jag av bilen för att åka och handla hem lite som jag behövde.

Funderade ett slag om jag skulle flytta bilen och skotta bort de drivor som bildats av snön jag sopat bort. Men beslöt att spara det tills jag kom hem. Och tänk, då hade jag sån tur att vaktmästarnas lastmaskin hade varit här och eftersom nästan alla bilar i samma rad var borta så var det renskottat på  min plats och de närmaste omkring.

Det är väl såna dagar man kanske borde kosta på sig en trisslott...

Dagen innan, i lördags, var det precis tvärtom. Jag satte mig och totade ihop ett V75-spel för en hundralapp ungefär men lämnade inte in det. Tänkte att jag skulle vänta till sista timmen utifall det blev sena strykningar.

Sen glömdes det totalt bort. Och när jag kollade resultaten såg jag att med största sannolkihet hade jag gått miste om närmare 60 000 kr. Jag är nästan helt säker på att skulle haft sju rätt plus en massa rader med sex rätt som hade gett mig ungefär så mycket.

Nåja, jag tröstade mig med att jag kan minnas fel om någon häst i något av loppen så jag bara hade fem rätt. Och på det var det ingen utdelning i lördag.

Nåja, det tjänar inget till att sörja över vad som kunnat vara om makterna varit nådiga. Utan jag biter ihop och använder slanten jag sparade på ATG-kontot vid onsdaagens V86 istället.

Även idag måste jag sopa fram Madame Citroen för att kunna använda henne så jag får väl klä på mig och gå ut och fixa det. Så jag kan rusa ut och flytta bilen så fort jag hör ljudet från lasmskinen som kommer och plogar åt oss.

Låt oss hoppas att jag kanske har tur igen där istället när det nu sket sig med travspelet.

Ha en fortsatt härlig novembermåndag (om det nu finns nåt som heter så), kära ordbrukare i slott och koja, i alla metropoler och bondhålor i världens alla hörn. Inga nämnda och inga glömda!

Vi ses! Tänker jag...