Så har då min namne Persson, f.d sosseledare och statsminister insett och även offentligt sagt detsamma som jag också sagt. Fast jag sa det redan före förra valet. Alltså att Löfvén inte ska söka samarbete med C och FP eftersom dessa idag är mera högerpartier än moderaterna. 

En gång i tiden var politiken enkel. Det var vänsterpartiet och sossarna till vänster och moderaterna till höger. Centern och folkpartiet kallades mittenpartier och Göran Persson, Ingvar Carlsson och även Palme gjorde uppgörelser med dem för att få bredare riksdagsmajoritet för sin politik.

Men det var då och nu är nu...

Sen den tiden har KD gjort entré i riksdagen och är, enligt mitt synsätt, det verkliga högerpartiet inom alliansen. Folkpartiet och centern har gått åt höger medan moderaterna framför allt under Reinfeldt-åren gått mot mitten. Det är på det sättet som de blivit största borgerliga parti. Så jag anser att M av idag är det parti som ligger närmast S av allianspartierna. Idag är det inget konstigt för en fabriksarbetare att rösta på dem vilket icke var fallet på 70- eller 80-talet. Ett samarbete mellan Olof Palme och Gösta Bohman på den tiden det begav sig hade varit fullständigt otänkbart.

På den tiden var moderaterna ett parti för blåblodiga, för företagare och rika i största allmänhet medan arbetare och lägre tjänstemän röstade på socialdemokraterna. Idag börjar gränserna mellan arbetare och tjänstemän allt mer att suddas ut så det är inte längre lika självklart att rösta efter gammaldags klasstillhörigheter.

Världen liksom Sverige och dess politiska karta har ritats om rätt ordentligt sen dess. Och jag ser betydligt hellre denna oheliga allians än att någon av sidorna släpper in rasisterna. Jag tror nämligen inte att nyvalet kommer att ändra så mycket på riksdagsmajoriterna. Och om svenska folket än en gång säger samma sak i ett val så är det ju de etablerade partiernas förbannade skyldighet att finna nya sätt att styra Sverige. Då går det inte längre att gömma sig bakom historien och den gamla blockpolitiken.

Det är dock fortfarande väldigt osäkert vad som händer efter extravalet i mars. Jag tror t.ex inte att varken Hägglund eller Björklund är så glada över det eftersom båda ligger farligt nära spärren på fyra procent. Jag tror också, tyvärr, att om något händer med SD så kommer de i så fall att växa ännu mer. 

Det kan ju också bli så att M och C blir de enda av allianspartierna som stannar kvar i riksdagen medan kanske Fi kommer in istället. Men utan att bli tillräckligt stora för att ge S majoritet ens tillsammans med V och MP. Hur blir det då?

I våra grannländer Norge och Danmark har de borgerliga partierna valt att samarbeta med deras motsvarighet till Sverigedemokraterna, jag hoppas innerligt att så inte sker hos oss.

Därför tycker jag att det är klokt av Löfvén att säga att de går till val själva utan att ange miljöpartiet som självklar regeringspartner om de vinner. Håll dörrarna öppna åt alla håll utom mot SD!

Annars så... närmar sig julen med stormsteg. Vissa längtar efter den men dit hör inte jag. Inte nu längre. Jag längtar i så fall mer tills den är över och saker och ting blir som vanligt igen. För varje år som går amerikaniseras julen mer och mer av krämare och reklammakare. Folk köper rosa plastgranar och hänger dem så proppfulla med ljus och tingel-tangel att det knappt ens syns att granen inte har rätt färg. Och i reklamfilmer sätts utvändig julbelysning upp på fina villor så att det liknar en villaförort i USA.

Hemma hos mig står två elektriska adventsstakar i köksfönstret och en stjärna hänger och lyser i ett av vardagsrummets fönster. En vanlig adventsstake med stearinljus har jag också stående på bordet men sen är det bra för min del. Som det ser ut nu kommer mina två yngsta att fira jul här och i så fall plockar jag väl fram några tomtar, juldukar och lite annat strax före julafton, annars får det duga som det är. Jag slipper jobba på jul i år, om man inte räknar natten mot julafton. Och skulle mina barn välja att vara nån annanstans då så är det ingen big deal för min del. I så fall är det mycket möjligt att jag avnjuter kvällen som vilken kväll som helst. I soffan framför TV;n. NÅN av alla kanalerna borde väl sända nån bra film, tycker man. Och det stör mig inte det minsta.

Kanske kommer den där förväntansfulla glädjekänslan tillbaka nån gång, vi får se. Om eller när jag begåvas med barnbarn kanske det blir roligt igen med julfirande. Men just nu känner jag mer att.... fuck julen!

Det enda positiva med den är väl just det där med alla extra ljuspunkter i alla fönster, på husfasader (om det inte blir för mycket) samt de där ljusgirlangerna som hänger över centrala stadens alla gator.

För mörkt är det ju nu så att det räcker...

Men jag vet ju att det finns de i Sverige som har det ännu värre. Norr om polcirkeln i t.ex Kiruna, Gällivare eller Pajala där min bror bodde i rätt många år ser de väl inte solen alls förrän i början av februari nån gång. Där blir det som bäst lite gryning/skymning nån timme mitt på dagen medan vi ju ändå har några timmars dagsljus.

Men det vänder ju snart nu! Snart går vi mot ljusare tider igen. Härda ut till dess, kära ordbrukare i Veberöd, Alsike, Storuman och Skokloster. Det kommer en vår även om det dröjer. Och en sommar. Så härda ut!