Nej, nej, nej för F-N, jag menar INTE mig själv och att jag kladdar ihop ett inlägg nu igen. Nej, jag talar förstås om det jag skrev om igår - Jonathan Dahléns comeback i Timrå IK.

Jag hann hem med så god marginal att jag gott och väl hann säkerställa lunch och middag till morgondagens arbetspass. Dagens blev ett fiasko, så där som det blir ibland, där vi satt och väntade på de leveranser vi behövde från en annan avdelning för att kunna utföra vårt arbete. Det började bra och jag och dagens parhäst stökade bort den del av dagens jobb som var besvärligast. Men efter första paus tog det stopp.

De levererar inom en timme eller två, sa våran chef och nickade eftertryckligt för att understryka att åtminstone hon trodde på vad hon sa. Om hon gjorde det eller ej spelar ingen roll men jag anade redan då att dagen skulle bli ännu en i raden av "one-of-those-days". En sån där dag då man börjar dagen fylld av arbetslust och ambitioner att göra jobbet så bra och fort vi bara kan. Men med facit i hand kan jag konstatera att från c:a nio imorse och tills det var dags att gå hem har jag/vi inte åstadkommit ett skapandes grand mer än att äta ur våra medhavda matlådor.

Om man VISSTE redan ppå förmiddagen att det blir leveransstopp hela dagen hade vi säkert kunnat göra nytta på andra sätt men vi måste liksom finnas på standbye hela tiden UTIFALL att det rullar igång.

Jag har alltså lyft lön i tolv timmar fast jag egentligen jobbat i bara 2 ½.

Så det har blivit mycket Quizkampen på mobilen. Ömsom vinst och ömsom förlust men lika skoj ändå. Om du, som jag, gillar frågesport så ladda hem det spelet till din telefon så kan du mäta dina kunskaper med hundratals andra när du får långtråkigt någon gång. Eller helt enkelt vill ha något att fundera på medan du vilar.

Men åter till Dahlén nu!

Förra säsongen satt vi Timråfans och gottade oss i match efter match åt hans och radarpartnern då, Elias Petterssons framfart på isen. I år for han till Vancouver och NHL men fick körtelfeber och lyckades inte ta en plats i deras lag. Därför är han nu utlånad till Timrå och ikväll var det dags för premiär hemma mot Västervik.

Han har ännu långt till topform, jag ska inte alls påstå att han dominerade matchen eller att han var banans obestridde kung. Långa stunder såg han mest ut att ha det jobbigt bara med att åka skridskor. Men så plötsligt vid ställningen 0-0 i den tredje perioden snappar han åt sig pucken i egen zon och snurrar upp fem motståndare innan han tar hjälp av en lagkamrat som genast passar pucken tillbaka och Dahlén kunde servera en av sina så speciella avgörande passningar fram till en annan Timråspelare som hade öppet mål. 

Jag tror att hela hockeysverige är avundsjuka på Timrå som lyckades knipa denne blivande världsstjärna. Om några år kommer varenda människa som gillar hockey att känna till hans namn. Och vi TIK-are kan sträcka lite på oss och säga att det var hos oss han lade grunden till det han är idag.

Matchen? Jo, den slutade med 1-0-seger för Timrå och fortsatt serieledning. Ibland är det roligt att vara Timråsupporter!

Fredag den trettonde är det ockå men bortsett från missödena på jobbet (som jag/vi varken rådde för eller hade ont av) så har inga katastrofer inträffat. I min bloggs historieböcker ser jag att jag varit väldigt aktiv genom åren också på just denna dag. Ögnade igenom de gamla inläggen nyss och småskrattade åt minnet från 13/10 2014.

Nästa höst kanske jag sitter här och tänker tillbaka på idag och säger att det var då grunden lades till att mitt kära Timrå tog sig tillbaka till högsta serien. Vi får se!

Innan dess lär det publiceras en hel del annat stort som smått här. Och väljer ni att läsa det så får ni väl skylla er själva. Jag tar inget som helst ansvar för det! Slut för idag - tack för idag!

PS. Trump sitter fortfarande kvar i Vita huset. Hur är det möjligt, USA?

 

gun

15 oktober 2017 20:28

Tror nog allt att du menade dig själv:):):)....
Det där med sport hoppar jag över inget för mig. Inga missöden i fredags fast det var den 13:e. Ja, det är obegripligt att han sitter kvar Trump!?!
Du får ha en fin vecka.
gun

http://anthilias.bloggplatsen.se

 

skogsnuvan

20 oktober 2017 10:55

Som du vet bryr jag mig inte ett dyft om idrott men jag kan ju inte låta bli att se att fotbollslaget i Östersund spelade oavgjort mot något spanskt lag som skulle vara väldigt bra. Det har tjatats om det både före och efter matschen och Östersund är i uppror och aldrig har man väl sett så många ointresserade som plötsligt blir fotbollstokiga.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Göran

20 oktober 2017 11:11

Jamen det är väl inte konstigt. Ifjol var första året i världshistorien som ett lag från Jämtland spelade allsvensk fotboll. Och idag är de en del av Europas finrum. Det är inget mindre än en bragd och jag blir inte förvånad om de faktiskt får medaljen av Svenska Dagbladet i år. Så gläds med ÖFK! Deras framgång ger eko i hela världen just nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Onsdag. Mitt i veckan. Lill-lördag. Eller pig-lördag som några kallar det. Och äntligen har vi fått lite mer än enstaka plusgrader här på Sveriges midja. Efter 3-4 frostnätter och bara en eller två grader över noll om dagarna känns det skönt att slip...

Idag blir det recykling i min blogg. Eller återvinning som det heter på svenska. Varför ska man skriva en ny blogg när det finns några gamla som jag är så nöjd med. Och varför ska inte jag få använda repriser när alla TV-kanaler gör det idelign?  Det...

Nä, inte fanken blev det nån miljardvinst igår heller! Det blev som det nästan alltid blir. D.v.s noll rätt. En gång kändes det som jag varit nära storvinsten. För 4-5 år sen så var alla fem dragna nummer talgrannar med mina nummer. T.ex om jag had...

Jaha! Så var det fredag igen då! Till glädje för alla skolbarn och vuxna med dagtidsjobb. För skiftarbetare och pensionärer spelar ju dagarnas namn inte så stor roll. Numera är det ju inget som hindrar att man åker och storhandlar på en söndag hell...

Mitt lilla barnbarn slutar inte att fascinera mig. Igår var jag hemma hos exet på middag med dotter och mågämnet samt vår yngste son. När vi hade ätit klart satt lille Luis i sin pappas famn mitt emot mig vid bordet. Då plötlsigt fick vi ögonkontak...