Jag har forskat lite idag och ikväll. Apropå mina funderingar om vad jag missade genom att ge Selånger marknad på båten i år. Till min glädje kan jag konstatera att Åsbergets ostar säljs på åtminstone två ställen här i staden. Korvförsäljaren, tillika materialarkollegan från sonens hockeykarriär, har jag ännu inte uppsökt men butiken "Smakrummet" på Norra Stadsberget ska besökas imorgon eller på torsdag för att köpa en bit Vålåloffen (hårdost), en bit "Rocka Fett" som är den godaste mögelost jag ätit. Plus kanske också deras version av fetaost inlagd i rapsolja med vitlök och lite andra kryddor. Det får väl kosta några hundra då.

Ynstingsonen har en helt annan dygnsrytm än jag och man kan aldrig veta om han nyss vaknat då han går på toa vid niotiden på morgonen eller om det är "godnatt-pinkandet" som äger rum då. I förmiddags verkade han alert så jag gissade att han skulle kunna hålla sig vaken till middagstid. En gissning som visade sig felaktig...

För att glädja honom och i sanningens namn kanske också lite av bekvämlighetsskäl smojsade jag ihop en helt korrekt spagetti carbonara till middag åt oss. Eller... nja, kanske inte helt korrekt för enligt italienarna jag lyssnat på ska det göras på griskind eller möjligen rökt sidfläsk på bit. Men jag fuskade lite och använde vanligt bacon.

När rätten så var klar med äggen nedrörda tillsammans med äkta parmesan och massor av svartpeppar gick jag för att hämta honom till middagsbordet. Men han var inte ens konmtaktbar så jag la ingen större energi på det. Maten lades i en matlåda av plast så han får väl helt enkelt köra den i micron när han nu vaknar. Hästlängder från att äta det nylagat men vad ska en stackars singelfarsa göra. Han är ju fyllda 22 så jag vägrar att curla honom som en småunge utan kommer han inte så kommer han inte. Hans förlust - inte min!

Satt även en stund i telefon med Västervikskusinen för att kolla om hennes båda söner bor kvar i Stockholmstrakten. Sist vi sågs hade min äldsta dotter problem med sin dåvarande hyresvärd och Eva (kusinen) sa då att hon skulle prata med sina söner för eventuellt hade de lite kontakter som kanske skulle kunna hjälpa till.

Och nu har dottern problem igen. Hon har hyrt svart i två år (vem gör inte det i Fjollträsk nuförtiden?) och nu har visst hyresvärden kommit på dem. Fyra månader fick hon på sig att packa och flytta.

Så jag håller tummarna för att det ska lösa sig en gång till som det gjort flera gånger under de fem år hon har bott därnere. Flytta tillbaka hem vet jag att hon inte vill och än mindre flytta in här. Det rum som är ledigt just nu är inte ens tio kvadratmeter stort och så vill nog ingen bo som fyllt trettio och dessutom bott själv i 8-9 år.

Så... om någon som läser här har några bra tips så tas de tacksamt emot. Förutom de första två åren är hon ju dessvärre bortskämd med att bo väldigt centralt (nära Fridhemsplan) så det lär väl ta emot att tvingas ut i någon förort. Men nöden har ju ingen lag!

Fyra rader med fyra rätt på dagens V64 gav mig 60 kronor tillbaka på satsade 40 så jag får väl vara nöjd med det. Även om jag förstås helst sett att miljonerna rullat in så jag kunnat hjälpa mina barn med att köpa lägenheter och inte minst hjälpa mig själv med att få gå i förtida pension. Tre lediga dagar kvar men jag gruvar mig redan för lördag morgon. Var hämtar man kraften när det bara bär emot?

Imorgon fyller min svåger 70 år och jag ska åka ut till hans och syrrans stuga och uppvakta honom med en flaska av hans favoritwhisky, Speyburn. Ska passa på att intervjua min syster också om förekomsterna av svamp i skogarna häromkring. Kanske, kanske tvingar jag mig till skogs på torsdag eller fredag.

Möjligen får jag, i så fall, också med mig kameran och kan föreviga gula fält av kantareller i skogen. Lovar lägga ut bilder i såna fall. Annars får ni vara glada ändå, kära ordbrukare i Muodosolompolo, Hjo, Åkersberga och Mellanfjärden. Sov gott, kära ordbrukare!