Ägnade en del av denna kväll till att se på ungefär halva partiledarutfrågningen av Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt. Och det kan inte hjälpas. Trots ropen om kommunistspöket så kan jag inte låt abli att tycka att han är den, i särklass, mest sympatiske av alla partiledarna för riksdagspartierna. En riktig mysfarbror, alltså!

Att jag sedan inte riktigt får ihop det där med att avskaffa kapitalismen på samma gång som man har den kvar är en annan sak.

Just där tyckte jag att han misslyckades med att vara tydlig. Men för övrigt gjorde han ett genuint sympatiskt intryck.

Hela tiden med ett leende i beredskap försökte han förklara hur hans parti tänker. Och trots att utfrågarna från SVT gjorde sitt bästa för att "sätta honom på pottkanten" gled han skickligt undan utan att bli det minsta otrevlig.

Lika lite som någon annan levande människa kunde han ge exempel på någon nation som lyckats genomföra den demokratiska socialism som Sjöstedt förespråkar. Men han sa flera gånger att några av vårt lands allra bästa sidor är exempel på att den demokratiska socialismen kan lyckas.

Det är inte helt omöjligt att han och vänstern får min röst i höst. Därför att de går steget längre än sossarna när det gäller att klämma åt överklassen och minska deras privilegier. Och därför att alla människors lika värde är en hörnsten i deras värdegrund, precis som hos mig.

Sen måste jag såklart hålla med alla de där som pekar på socialismens misslyckanden i alla de totalitära stater som skapades efter andra världskriget. Jag vill inte att Sverige ska bli något nytt Sovjet, Jugoslavien eller Östtyskland men det tror jag inte att SJöstedt vill heller.

Däremot skulle jag inte tycka särskilt synd om miljardärerna i landet om det tvingades skatta lite på sina förmögenheter. Det har de ju råd till!

Min farfar, född i röda Tornedalen vid förra sekelskiftet kallade sig kommunist i unga år men blev med tiden socialdemokrat och fackföreningskämpe. Gick bl.a i tåget i Ådalen 1931 och klarade sig med en hårsmån från att bli skjuten. Det förpliktigar, känner jag. Till att åtminstone försöka se till att inte överklassen roffar åt sig ännu mer och ökar klyftorna ytterligare. 

Så f-n vet om inte Sjöstedt får min röst den 9 september. Vem får din?