Så var det gjort då. Det där som bara är obetydligt mindre skrämmande än tandläkaren. Bilprovningen! Fördelen mot Folktandvården är ju att besöket hos bilprovningen inte gör fysiskt ont. Man slipper det där ilandet i skelettet när de borrar eller tar bort tandsten. Däremot kan det bli väl så smärtsamt för bankkontot när man ska åtgärda alla dyra fel de hittade. Nejdå, jag ska väl inte klaga. Det blir inte så dyrt.

En yttre styrled hade börjat glappa och jag vet ju av erfarenhet att sånt märker man inte eftersom det kommer smygande lite i taget. Dagens moderna bilar har ju dessutom servostyrning som "äter upp" det mesta av glappandet så om mna kär bilen nästan varje dag märks ingen skillnad förrän styrleden rent fysiskt går av. DÅ märks det.

Sen hade lampan slocknat i det där bromsljuset som sitter upptill i bakrutan. Den kollade jag för bara ett par dagar sedan samtidigt som alla andra lampor och då lyste den. Men vad hjälper det om den inte funkar då man kommer till bilprovningen?

Sist så fick jag veta att den avtagbara dragkroken rostat fast. Ett fel som förhoppningsvis avhjälps med krypolja och lite milt våld med en liten slägga eller hammare. Sen får man fetta in delarna så att de håller sig rörliga. Jag visste faktiskt inte ens att den gick att ta av. Men nu ska jag lära mig hur så att jag kan förvara den torrt och fint i bagagerummet tills jag behöver den.

Ett par hundralappar i reservdelar plus ytterligare några i arbetskostnad plus avgiften för att verkstaden släcker bort anmärkningarna och godkänner bilen. Lika bra att de får göra det så slipper jag åka tillbaka för ombesiktning.

Inte mycket att gnälla över, alltså. Det kunde ju ha varit mycket värre med tanke på damens ålder. Madame Citroen har fyllt 14 vilket börjar bli en aktningsvärd ålder för bilar. Men hon går som en klocka och är ju dessutom nyservad med bytt olja och alla filter samt nya tändstift så jag förväntar mig att vi får minst ett år till tillsammans.

Annars... så är jag mitt i friveckan. Gick av sista natten i förrgår och börjar alltså igen på tisdag i nästa vecka.

På sonens begäran ska jag steka rimmat sidfläsk och göra löksås idag. Roligt om åtminstone lite av den svenska husmanskost min generation väste upp med får leva vidare.

Därmed önskar jag den lilla men naggande goda läsekretsen en fortsatt fin fredag och helg!

Vi ses! När andan faller på...