Lite av en koma-dag idag också. Fast den här gången rår jag för det själv. Jag bevistade ju en blötare middag igår ombord på MS Medvind tillsammans med ett trettiotal andra medlemmar i metallklubben på min arbetsplats.

Dessutom fanns väl kanske 50-60 helt för oss helt ovidkommande människor som valt att åka med på samma resa.

God mat, mest grundat på fisk och skaldjur men det fanns även grillade revbensspjäll, rostbiff och kycklinglår för de som inte vill ha sill, lax, räkor eller inlagda strömmingsflundror.

Två snapsar kostade jag på mig fast de kostade 90 kr/styck för 5 cl OP Anderssons akvavit. Några ljuvligt kalla, stora, starka slank också genom min strupe under resans gång. Samt en liten konjak till kaffet.

Och det är väl dessa njutningar som jag betalar priset för idag med att må ungefär som jag brukar efter ett nattskift. Bakis är ett lite för starkt ord för vad jag upplever men lätt krapula (som finnarna säger) kanske man kan kalla mitt tillstånd.

Men det var det värt! Så sällan som jag lämnar hemmet en kväll för att ha lite trevligt så kan det få kosta också. Både rent ekonomiskt och på andra sätt. Så jag klagar inte!

Min tama husmekaniker var också med och han hade ordnat privatchauffför i form av en dam som även jag känner rätt väl sen en tidigare arbetsgrupp där vi båda ingick. Jag fick skjuts till hamnen och hon var dessutom snäll och körde mig hem efteråt fast det är en omväg på 4-5 km för henne. Tack för det, Monica!

Jag la mig ju och sov på eftermiddagen igår med tanken att jag då kanske skulle orka en smärre pubrunda efter landstigningen. Men, föga förvånande, så fick jag lov att inse att det nog var klokast att åka hem.

Kameran hade jag med mig men lyckades inte med någon av bilderna jag tog. Inte ens de jag tog från akterdäck eftersom vädrets makter inte var på vår sida igår. Grått, mulet och småkallt var det så man föredrog att stanna inomhus mesta tiden. Där ljudnivån istället var nära gränsen för vad jag pallar med. Utom den stund då folk satt och skyfflade in mat i ansiktet. Och det där höga sorlet bidrar säkert också till koma-känslan jag har idag.

Men jag kan ju tillåta mig att ta det så lugnt jag vill. Jobba ska jag ju inte göra förrän den 31/5.

Några möten har jag förstås inplanerade under mina två lediga veckor men nog hinner jag vila också.

Kanske vore det uppiggande med lite frisk luft. Jag gör ett försök med det, tror jag. Tar mig en promenad till affären och handlar hem mjölk och bröd samt något att snitsa ihop en enklare middag av.

Sköt om er, kära ordbrukare i Undrom, Väckelsång, Morgongåva och Flen.

Komadag nu igen. Klagar gör jag inte för jag har precis påbörjat två veckors ledighet. Gick av sista natten imorse.

Men de där förb... nattskiften suger liksom kraften ur mig så att jag inte orkar göra nåt alls första dagen. Sen blir det ju inte bättre av vetskapen att min arbetsgivare imorgon tvingar oss (skiftlaget) till en av årets gratisdagar. D.v.s vi ska dit klockan sju på morgonon och stanna till elva för att fullgöra vår undertid enligt gjorda överenskommelser när de införde sexskift. Utan att tjäna en enda krona på det alltså!

Det är ju så att vi jobbar åt h-e för få dagar på året med det schema som företaget ville ha. De flesta av dessa bjuder de på men 16 timmar per år har de rätt att tvinga oss delta i utbildningsdagar eller annat liknande.

Så det är bara att kämpa sig ur sängen och åka dit imorgon. Härda ut de fyra timmarna och sedan hem igen för lunch och rejäl siesta. Absolut nödvändigt om jag ska klara av kvällen.

Då ni, kära ordbrukare, ska amatörfilosofen ut och åka båt med glada arbetskamrater. Facket bjuder även i år på båtresa runt Alnön med MS Medvind och deras skärgårdsbuffé. Och den buffén, kan jag lova er, går inte av för hackor!

Förhoppningsvis får jag med mig kameran och kommer ihåg att jag har den med mig också och kan få till några gomkittlande bilder av det dignande smörgåsbordet.

Och all denna gravlax, löjrom och rökta sik lär sköljas mer med en eller annan stor stark och säkert åtminstone EN snaps. Har de OP Andersson i år också så får han nog också vara med på ett hörn.

Så då gäller det att ha hunnit sova ifatt för nattskiften!

Ett och annat möte måste jag passa tider för men på det stora hela så hoppas jag få vara ganska ledig ändå de kommande 14 dagarna.

Hockey-VM är i full gång och kvällen kommer att spenderas framför dumburken med klassisk match mot ryssarna. Tänk så tiderna förändras! Under hela min uppväxt och ungdom var det en jättesensation om Tre Kronor lyckades spela någorlunda jämt mot Sovjet (som det handlade om då) men idag kan vi till och med slå dem då och då.

Inte har jag nu så stora förhoppningar inför kvällen drabbning. Våra 30-40 bästa spelare är ju inte tillgängliga!

Några av dem spelar fortfarande slutspel därborta i Nordamerika och de som spelat klart för säsongen har ingen lust att förlänga den med något hockey-VM för sitt land.

Jag kan ibland tycka att de där hockeymiljonärerna borde känna sig stolta och hedrade att få komma och spela VM för landet som gav dem starten på sina hockeyliv. Men å andra sidan... Är de inte motiverade så tillför de ju inget!

Motiverad! Det är precis vad jag inte är att skriva mer än så här. Jag ska fanimej brassa en kanna kaffe och se om det kan lyfta den här tröttgöken en aning.

Sköt om er, kära ordbrukare, i Öregrund, Kulladal, Kväcklinge och Nordmaling! Som en ubåt dyker jag upp igen. Förr eller senare!

För tiotalet år sedan hade jag en arbetskamrat som hade ett favortitskämt. Han brukade fråga; Varför slickar hundarna sig själva mellan benen?

Jag och de flesta andra såg väl ut som fiollådor i ansiktet då han triumferande gav svaret; "För att de kan!"

Samma svar ger Jimmie Åkessons svärmor på frågan varför hon plockar ut lön som riksdagsledamot fast hon inte satt sin fot i riksdagen på väldigt länge. Hon tycker att det är oförsvarligt men gör det i alla fall. För att hon kan!

För att regelverken inte har täppt till den blödningen på statskroppen.

Du som läser här regelbundet vet förstås att detta är samma kvinna som finns med i youtubefilmen "Best of SD" och står i plenisalen och säger på fullaste allvar att 400 000 Euro motsvarar "Fyrtiotusen miljarder kronor".

40 000 000 000 000, alltså om man skriver det i siffror. En smärre felräkning på 8 nollor, med andra ord.

Åtta nollor!!! Tack gode Gud att hon inte satt i regeringen eller, Gud förbjude, blivit minister. Illa nog att hon sitter i riksdagen! SD uteslöt henne så småningom men hon valde då att behålla sin riksdagsplats.

Eller ska jag kanske säga; Hon valde att behålla BETALNINGEN för att sitta i riksdagen.

För samtidigt som hon plockar ut dryga sextio lax i månaden roar hon sig visst med att driva en massagesalong utanför Sthlm nånstans.

Jag läste om henne i kvällspressen igår och hörde även en bandad intervju där hon medger att hon gör moraliskt fel men eftersom det är såpass lönsamt så fortsätter hon ändå.

SD har ju ett eget nyhetsmedia där man skriver mycket om kriminalitet och bristande moral hos politiker av annan partifärg. Jag tittade in där och sajten toppas av artiklar om Mona Sahlin och Åsa Romsson. Och visst ska de granskas, särskilt Mona kanske.

Men jag hittar inte ett ord om Margareta Larsson. Om hon fortfarande tillhört partiet kanske det hade varit mindre förvånande men de har ju slängt ut henne och därmed borde det vara fritt fram att kasta skit på henne som de gör med sossar, moderutter och andra.

De Sverigedemokrater jag träffar och de som bloggar här anser ju att det de kallar "PK-media" bara vilseleder och sprider propaganda. Deras egen sanningskanal däremot sprider bara fakta.

Om det finns nåt här i världen man ska akta sig för så är det människor som säger sig ha den enda sanningen, den enda vägen till en bra framtid för folket och landet. Vore det inte ytterst märkligt om den fria press, radio och TV som verkat hur länge som helst skulle vara en enda stor sammansvärjning för att göra Sverige till ett muslimskt land där invandrarna är fler än pursvenskarna? Hur troligt är det?

Fler poliser, hårdare straff och framför allt minsta möjliga invandring till Sverige från andra länder tror de är den enda och sanna vägen till lyckliga svenskar. I bakgrunden hör man liksom fraset av de bruna skjortorna, trampet från marschkängor och slagorden. Ännu bara som ett dovt mummel men de närmar sig allt mer.

"Jag är ju inte rasist men..." Så säger de idag. Hur länge dröjer det innan vi får höra "Rasist - javisst!" eller "Jag är svensk och självklart rasist. Och stolt över det!"

Nej, ta fram historieböckerna och lär av tidigare generationer hur det kan gå om för många går i nyfascismens fällor!

För Sveriges tredje största parti, i senaste valet, är sprunget ur just de där rörelserna. BSS, VAM m.fl

Så om man tänker efter.... så kanske jag ändå är ok med att bl.a mitt eget lönearbete och skatteinbetalnng försörjer Margareta Larsson och låter henne "landa i sig själv" som hon sa i intervjun. Hon gör säkert mindre skada för landet när hon INTE är på jobbet.

Så okej då, Maggan! Behåll riskdagsmannalönen mandatperioden ut men LOVA att aldrig sätta din fot i riksdagshuset. Då kanske det är värt kostnaden!

Jag ska bli lite lätt lokalpatriotisk idag, Nån dum jävel, säkerligen en politiker eller smart affärsman som vet med sig att han/hon är bra på att lura i politiker vad som helst, har hittat på att man ska bygga två (med Sundsvallsmått) extremt höga höghus.

Och det säger jag väl inte så mycket om, rent principiellt! Det vore kanske lite häftigt att förändra stdens siluett så radikalt. MEN... "Nån dum jävel" skriver jag på grund av platsen de valt, nämligen mitt i city vid stora torget.

Sundsvall anses förmodligen som en ful stad av folk som bara passerar på E4. De ser tre fula fabriker nära stadskärnan och från åtminstone en av dem bolmar det stora moln. Moln som i och för sig mest innehåller vattenånga men ändå.

Den sydligaste och i mitt tycke allra fulaste av fabrikerna har en skorsten där det brinner en låga för att förbränna de giftigaste gaserna och jag kan tänka mig att de är vad många minns när de har passerat oss och rullat in i endera Hälsinglands eller Ångemanlands skogar.

Men det finns något här som många Sundsvallsbor är stolta över. Vår stadskärna. Stenstaden som den kallas efter att man byggde husen i sten efter branden 1888. Och torget omges av vackra byggnader från just förrförra sekelskiftet.

Söder om torget står stadshuset med sina pampiga statyer på taket.

I väst det vackra Hirschka huset, med sina torn och vackra fönster samt rika dekorationer på den vita och röda fasaden.

På norra sidan finns det min generation kallar Forumhuset för så hette det KF-ägda varuhuset som höll till där i vår barn- och ungdom.

Där fick även G2, Gustav II Adolf, stadens grundare, vara med på ett hörn. Samt ett kringresande tivoli från förra sommaren eller nåt. Jag gissar att han (Gustav II Adolf) tillsammans med byggherrarna av stenstaden roterar ilsket i sina gravar åt de påhitt som nu går att läsa om i lokalpressen. 

Nåt sånt här var vad de där nytänkarna har tänkt sig...  

Jamen, håll med om att det ser helt jävla groteskt ut! Två extremt smala (11 x 11 meter) och extremt höga jävla torn (110 meter!) mitt bland alla dessa vackra gamla stenhus. 

Vill de nödvändigt leka Manhattan så gör det då. MEN GÖR DET NÅN ANNANSTANS!

Jag tycker definitivt inte att vi ska ha två tvillingtorn mitt i stan. Måste ni absolut uppföra dem så gör det i hamnområdet eller nån annanstans där de inte bryter av så fruktansvärt.

Två bilder till bara som jag tog under fackets båtresa med MS Medvind förra våren. De visar de ganska nybyggda husen i inre hamnen och stadens siluett sedd från havet. Låt vara i något mulet väder...

Kyrktornet är högst där och jag tycker det kan få fortsätta att vara det.

Är det bara jag som blivit för gammal för att se fördelarna med en så stor förändring eller är det beslutsfattarna som drabbats av storhetsvansinne och vill leka att vi bor i USA.?

Nåja, nu skulle jag väl kunna tänka mig att fler än jag tycker såhär så kanske blir protesterna för högljudda! Låt oss hoppas det så vi slipper de där missfostren mitt i stadskärnan!

Stadens mest vinstrika klubb inom elitidrotten har dessutom gått i konkurs. Basketlaget Sundsvall Dragons finns inte mer. Vad som eventuellt kan resa sig ur askan från resterna vet jag ingenting om.

Men för att se rent krasst på saken så är det en konkurent mindre om de ganska begränsade sponsorpengarna till idrott i distriktet. Vilket alltså borde gynna det lag jag bryr mig mer om, Timrå IK. Det är olika sporter men det är ändå så att ju fler klubbar som slåss om företagens bidrag desto mindre blir det till varje förening. Så kanske kan den enes död bli den andres bröd. Och den där korgbollen har jag aldrig riktigt förstått mig på. Men visst var det roligt de två åren Dragons vann SM-guld.

Nu är min lilla rest av gorgonzola slut, det blev lite över när jag gjorde sås förut. Så jag ska smutta i mig resten av glaset med rödtjut som står här bredvid och sen blir det nog sängen.

Sov gott, kära ordbrukare, och vakna torrt i Morkarla, Vassmolösa, Odeltorp och Njutånger!

Det bor ett djur i min ryggrad. Av vissa andra oförstående människor kallat latmasken medan jag själv kallar det planeringsförmåga eller framförhållning. Igår kväll då jag kom till mitt första nattskift såg jag att min chef kastat om i schemat för sista natten. Inget konstigt med det, det händer då och då och vi vet alla att det får man ta om det råkar "drabba" en. Och så kändes det för mig eftersom en favoritsysselsättning bytts mot ett av mina hatjobb. D.v.s en av de arbetsuppgifter jag trivs sämre med.

Tankarna började förstås genast att snurra eftersom djuret i ryggraden protesterade. Vad f-n, sa djuret. Vi har gjort en herrans massa övertid sista tiden, är det inte dags att kvitta lite? D.v.s ta ut lite inarbetad tid.

Så jag vände mig till min chef och försökte se sliten ut när jag frågade om han kunde tänka sig att avvara mig ikväll, fredag natt. Efter en kortare fundering kunde han tänka sig det så jag har tjuvstartat friveckan redan idag.

Sovit några timmar och snart ska jag klä på mig och åka ut till Willys för att köpa mig något gott till middag. Men även, och inte minst viktigt, köpa två travandelar som jag brukar på fredagar. Jag har ju haft en närmast osannolik tur med deras travspel. Fem gånger har jag köpt och fem gånger har jag vunnit. 2400 och 1350 som mest men jag har gått med vvinst varje gång i alla fall. Så då törs man ju inte sluta.

Sen är jag ledig över helgen och ganska ledig kommande vecka ända till fredag då det bär till igen. Men då är det bara fyra skift som skiljer oss från långa ledigheten. Nu igen! På Norges nationaldags morgon börjar min nästa 14-dagars ledighet. Inte så dumt att få andra halvan av härliga månaden maj ledig!

De trogna ordbrukarna tillönskas därmed en trevlig helg i SImlångsdalen, Vessigebro, Ystad och Treriksröset.

Mycket återstår ännu av 2016 men jag är redan nu beredd att utropa modiga Tess Asplund till årets svensk. Vilken tjej! Vilket civilkurage! Vilken människa! Vilken svensk! 

www.expressen.se/nyheter/kvinnan-som-stod-upp-mot-nazisterna

Där finns bilden som jag tror blir lika klassisk som fotot från åttiotalet(?) där en äldre dam dänger sin handväska i skallen på en nynazist under en liknande manifestation. Det ger ändå lite hopp om svenskarna i en tid då allt fler människors värderingar tippar över mot främlingsfientlighet och rasism.

Då jag på 70-talet gick med i facket trodde jag aldrig att jag en dag skulle behöva delta i ett möte för skyddsombud som syftar till att få några av dem att förstå att man inte kan lägga ut rasistiska inlägg på Facebook när man är förtroendevald i facket. Men det är precis vad vi ska göra nästa vecka. Mötet har fler syften men den punkten  känns otroligt viktig för mig eftersom även det politiska etablissemanget också har börjat byta fot om invandringspolitiken.

Man får förstås tycka vad man vill, även som förtroendevald. Men att säga och göra saker som kränker andra människor strider mot fackets hela värdegrund. Och den tycker jag vi ska hålla högt. Hörnstenarna i den är alla människors lika värde och rättigheter samt solidariteten med de svagaste. DEN tror jag att även S och MP m.fl behöver påminnas om.

Den solidariteten ska gälla inte bara på den egna arbetsplatsen. Inte bara i vårt egna kvarter, by eller stad eller ens land. Den solidariteten ska räcka runt hela jorden och omfatta alla som har det sämre än vi eller behöver hjälp på annat sätt. Står man inte bakom den ska man heller inte företräda facket, tycker jag.

Nej, det är en underlig tid vi lever i. Under min uppväxt på 60- och 70-talen var det fullständigt otänkbart för nästan alla att dagens politiska situation någonsin skulle kunna uppstå.

Därför är det viktigt att det finns människor som Tess Asplund. Som törs stå upp mot de här krafterna!

Nyrasisterna (som jag börjat kalla dem) tycks inte själva inse hur otroligt kort steget är mellan deras "jag-är-inte-rasist-men..." och de som öppet skryter om sina fascistiska tankar. 

Eftersom intresse tycks finnas så ska jag visa lite bilder från min Norgeresa förra månaden. Vi börjar med att se hur Årdal ser ut från några platser längs fjällvägarna som slingrar sig upp/ner längs branta bergväggar.

Vädret var tyvärr inte det bästa men bilderna blev faktiskt bättre än jag vågade hoppas. Det var mest dis och dimma från det vi kom fram tills vi åkte. Men någon liten stund sken det ändå upp. Som t.ex på den lilla flyplatsen på en bergsplatå mellan ännu högre fjäll. Vägen därifrån påminde starkt om Trollstigen. Smal, brant och slingrig.

Från den vägen kom man till ett samhälle som heter Sogndal och därifrån åkte vi på lite bredare väg som avslutades med en 3,5 km lång tunnel ner till färjeläget där man kunde ta sig över Sognefjorden.

Beklagar att bilden på färjan är lite oskarp men jag hänvisar till min konstnärliga integritet. Just bilder på bilfärjor i norska fjordar tycker jag faktiskt SKA vara lite suddiga. Lite suggestivt. Lite mystiskt sådär...

Givetvis ska jag också visa upp utsikten från mitt fönster på hotellet. När jag såg den här synen första gången tänkte jag genast; "Mor med barn" Jamen visst ser det lite ut som om den lilla båten söker tryggheten hos den stora?

Även hotellets terass såg trevlig ut och jag kan tänka mig att det är ljuvligt att sitta där en ljum sommarkväll och njuta någon god sval dryck medan solen kryper ner bakom fjälltopparna. Om jag minns rätt finns det föresten över 200 bergstoppar i området som är högre än 2000 meter över havet. Som till exempel dessa...

Och det är sådär stora delar av Norge ser ut. Höga fjäll och djupa dalgångar med fjordar och små byar i.

Vi besökte ju en fabrik också och på deras område rådde fotoförbud, som på alla stora industrier. Men vi fick i alla fall lov att ta lite bilder av den maskin vi åkt dit för att se. Först själva fabriken sedd från ovan...  

Sådärja, nu har jag lagt ut fler bilder i ett och samma inlägg än jag vanligtvis gör på 3-4 år. Så håll till godo, alla ni som gillar det! Endast VH (Vår Herre) vet om och när det sker igen!

Nu känns det som dags att gå och diska så man får varva ner sedan. Ska ju jobba imorgon bitti! 

Sköt om er kära ordbrukare i Mattmar, Hedemora, Rödeby och Skokloster. Vi ses igen!

"Om Gud vill och om pjäxer´n håll´!"

Att de aldrig ger sig! De där som ideligen mailar och talar om att jag vunnit det ena eller andra. Jag menar, det är väl dryga tio år sen man fattade att ingen vinner ens en påse skit utan att ha betalat för en lott eller andel av något slag.

Ändå fortsätter de att komma, de där mailen där det står som rubrik att min vinst väntar på mig. Som tur är sorterar hotmail (msn) bort de flesta och lägger dem i skräppostlådan men om man tittar där så häpnar man ändå över hur enträgna de faktiskt är.

Så antagligen finns det en herrans massa korkat folk som tror på deras mail och inbillar sig att man kan bli rik utan att anstränga sig det minsta.

Under min uppväxt hade jag en kompis som hette Mats-Ola ooch sedermera körde ihjäl sig på motorcykel. Men då vi båda var små rara barn bodde han med sin mamma och pappa i hans mormors hus. Mormodern bodde på bottenvåningen och Mats-Ola med föräldrar och storebror på övervåningen i en villa med "fattiglappar", d.v.s eterniteplattor på fasaden. 

Mats-Ola gillade att busa med folk per telefon och en gång då jag var hemma hos honom ringde han sin mormor på våningen under och förställde sin röst när han sa sig representera den lokala pensionärföreningen. Han sa till henne att de haft ett lotteri på kaffebiljetterna från senaste mötet och att hon (mormodern) vunnit en säck potatis.

Gumman svalde betet med hull och hår och han hann bara lägga på luren så hörde vi hur dörren slog igen på undervåningen och tanten kom farande uppför trappan medan hon skrek; "Hallå, jag har vunnit en säck pärer!"

Hur hon reagerade sen då hon eventuellt insåg att hon var lurad vet jag inget om men jag tänker på det där då och då och tycker nästan lite synd om henne.

Idag är både hon och Mats-Ola borta liksom huset de bodde i. Men tomten är kvar i släktens ägo och Mats-Olas storebror bor idag i det hus som idag står där det gamla fanns.

Eftermiddagen/kvällen tillbringade framför TV;n och GIF Sundsvalls bortamatch mot Hammarby. 1-1 blev det och fast jag kanske borde vara nöjd med en poäng på bortaplan svider det litegrann att det inte blev en trepoängare. Bajen blev blåsta på en straff av domaren men GIF borde ändå ha segrat eftersom de blev lurade på tre straffsparkar som i mina (opartiska?) ögon av rättsskiparna.

GIF har inlett säsongen mycket bra och alldeles extra nöjd är jag med På Dibba som skapar det ena läget efter det andra, islänningen Runar Mar Sigurjonson som gjorde giffarnas enda mål ikväll. Tycker också att vänsterbacken Eric Larsson gjort en fantastisk säsongsinledning. Kanske blir 2016 ett år då Norr-landslaget inte behöver kriga för sin existens utan får slåss lite högre upp. En hel del pekar på det...

Nåväl, första maj är över och morgondagen innehåller, förutom tvättstugan, ett möte på jobbet som jag måste åka in och delta i. Sen är det jobb igen, börjar dagskiften på tisdag morgon.

Så därför tillönskas mina trogna ordbrukare en angenäm söndagkväll och natt samt en skön måndag morgon i Akalla, Borensberg, Rävlanda och Strömsund. Vi ses igen! När andan faller på...