"Vaknade imorse och så var den dagen förstörd!" Nejdå, sant är visserligen att jag vaknade imorse men nog har jag större förhoppningar än att det förstörde min dag.

Men sant är också att jag vaknade med en lite orolig, skuldmedveten känsla i kroppen. Jag kom precis på att jag ännu inte gjort rätt för mig ekonomiskt gentemot hyresvärd, telefoni- och TV-leverantören och diverse andra blodsugare.

Men en dusch, en kopp kaffe och en dryg halvtime senaare var samvetet åter vitt som den snö vi alla vet kan komma vilken dag som helst. Lika väl som den kan låta vänta på sig ända in i januari.

För mig får det gärna bli vitt på marken så att det blir lite ljusare ute.

Men, men... den kommer väl när den kommer, tänker jag.

Ormen som klarade av att sträcka sig ända upp till lamporna i taket och dessutom rymma den vägen från terrariet på Skansen i  Stockholm lär vara lokaliserd nu om jag får tro Expressen.se. Sir Vääs eller Houdini, som han fick byta namn till efter sin bedrift tycks befinna sig inuti en vägg just nu. Så de ska ta upp ett hål och befria honom så han får möjligheten att få mat och vatten, 

Tänk inte visste jag att ormar också kunde ""gå in i väggen"!

Nåja, gått har han väl knappast gjort helller utan snarara ålat, slingrat sig först ut genom lampan och därefter rutn en sväng i innertaket för att sen hamna där de nu tror sig ha hittat honom.

Hoppas bara att ingen råkar ut för hans bett under räddningsaktionen. Men de som jobbar där är förstås vana vid den sortens djur och vet hur de ska gå till väga.

Det jobbet skulle jag inte för död och pina byta åt mig för om ormar tycker jag.... INTE! Jag är nästan löjligt rädd för dem, om jag ska vara ärlig. Vet inte varför men kanske någon skrämde mig lite för brutalt när jag var liten. Jag var nog 9-10 år innan jag ens sett en svensk huggorm. Då blev jag väldigt förvånad för jag hade bara sett bilder på dem och trodde att de var lika stora som den där rymmaren på Skansen.

Det är inte samma panikartade skräck som i barndomen men inte går jag nära om jag får se en orm i naturen. Trots att jag vet att fler människor dör av getingstick varje är än av huggormsbett.

En geting bekymrar mig inte alls förjag vet att bara jag håller mig i stillhet är risken minimal att bli stucken. De anfaller bara i självförsvar. Sen kanske människa och geting kan ha olika syn på vad som är självförsvar och inte.

Det stundar helg i Sverige och världen och på måndag infaller en av de där dagarna som jag inte riktigt förstår mig på. Ja, just det, Halloween! Dagen då man förväntas ladda upp med godis att skänka till små utkläddaa monster, spöken och andra maskerade rånare. Men jag funderar starkt på att barrikardera mig i lägenheten bakom lås och regel och vägra delta i det där tramset.

ALternativt slänga upp dörren blixtsnabbt med ett vrål då de ringer på. Helst förstås iklädd nån maskering som är sjufalt mer skrämmande än de små tiggarnas egna. 

Men då dyker det väl förstås upp nån överkänslig förälder som ilsket bankar på för att läsa lus och lag för mig under skarpa hotelser om anmäldan för ofredande. Nej, "Hemliga Arne" är nog kanske att föredra!

Därmed vill jag tillöskamina kära ordbrukare en fin fredag med följande helg i Askersund, Rottneros, Vikmanshyttan och Vuollerim.

Ha det! Annars kanske nån annan har det...