Även september är inne på upploppsrakan nu. Igår kväll var första gången sen april som det var nästan mörkt då jag och Thea gick kvällsrundan vid 20-tiden. Tänkte när vi gick att det börjar bli dags att hänga på henne reflexvästen igen.

En utmaning kanske, för i våras gillade hon inte när jag satte den på henne. Men när den väl var på plats så verkade hon glömma den. Hon ogillade alltså inte att ha den på sig, bara att ta på den.

Men så mörkt som det snart kommer att vara både morgon ock kväll vill jag gärna att hon har den på utifall jag skulle tappa  kopplet eller att hon skulle komma lös på annat sätt. Tänkte skaffa öven nån liten reflex att sätta i halsbandet plus såna där brickor för mig att ha i jackfickorna och kunna hänga ut vid behöv.

Frågan är bara var man köper såna. För x antal år sedan låg de ofta vid kassorna hos ICA, Willys m.fl liksom på bensinstationerna. Och kostade väl som värst en tjuga kanske.

Men det börjar bli länge sen jag såg några överhuvudtaget så jag får väl forska i saken. Har vagt för mig att någon sagt att apoteket har reflexer men är inte alls säker.

Om någon av mina kära ordbrukare vet besked så får ni gärna berätta i en kommentar.

Det där med reflexer blir ju viktigare och viktigare när de drar ner så på gatubelysningen. Men strömmen är ju dyr så det är väl kanske bara naturligt att man vill spara pengar även där.

Men jag tycker att man ändå borde dra gränsen där det börjar bli farligt mörkt. Dde största genomfartslederna genom stan är väl hyfsat upplysta men på de lite mindre har man ersatt det gula ljuset över både väg och gångbana med små LED-lampor över gångbanan.

Vilket leder till att jag mer och mer undviker att köra bil i mörker under den period vi går in i nu. D.v.s innan snön kommer och ger oss mer ljus. Det är bara att försöka uträtta det man ska under dagsljuset allt kortare andel av dagen och hålla sig inomhus när det mörknar.

Annars... så kommer jag antagligen ikväll att avsluta det projekt jag startade för flera veckor sen - att se sista avsnittet av gamla fina Hedbyborna på SVT Play. Jag har sett nåt avsnitt nu och då när det har passat och än en gång förundrats över hur mycket bättre allt var förr.

Och med förr menar jag då inte tiden då TV-serien från 70- och 80-talen utspelar sig. Utan tiden när det filmades.

Rollbesättningen är ju alldeles makalös. Nästan hela svenska skådiseliten från den tiden är ju med! Ingvar Kjellson, Tor Isedal, Helena Brodin, Nina Gunke och far och son Harrysson. Det är väl egentligen bara Jarl Kulle, Sif Ruud och Allan Edwall som saknas av den tidens främsta.

Och det är ju inte bara en skildring av en lite sörmländsk by före och under världskriget utan på samma gång ett historiskt dokument. Enligt mig är den bland det bästa svensk TV någonsin producerat och det kommer knappast att skapas nåt så stort igen. De pengarna finns inte idag.

Så jag tackar för att SVT Play finns där man helt gratis kan se både den och många andra klassiker. Som Hem till byn, Hemsöborna, Markurells i Wadköping och mycket, mycket mer. 

På tal om just Markurells förresten, men även Hedebyborna... Är det nån mer än jag som tänkt tanken att om Edwin Adolphsson levat när man gjorde Hedebyserien så vore han nog den ende som kunnat göra "Mon Cousin" lika bra som Ingvar Kjellson gjorde. Likaså skulle Kjellson säkert också kunnat göra en lika lysande Markurell som Edwin gjorde.

Nog om det. Nu är det dags att ta en sväng till Lidl efter att kompisen tipsat mig om en tillfällig vara de har till bra pris den här veckan. En rak falukorv på ett helt kg för bara 39;90. Ok pris men den ska visst även vara god. Så det är väl bäst att köpa hem en innan de tar slut. Och om jag sen gillar den kan jag ju köpa en till innan veckan är över. Att ha i frysen i lagom stycken för framtida bruk.

Så jag tackar för visat intresse och önskar er en trevlig måndagkväll i slott och koja.

Vi ses! Om vi får leva och ha hälsan.

Lite grämer det mig att jag inte hade råd att behålla TV-paketet med SHL-hockeyn. Imorgon eftermidag går match fyra av stapeln i SCA arena i Timrå. Och det är ärkerivalen, arvfienden, länsgrannen Modo som står för motståndet.

Inte en enda biljett finns att få tag i utom möjligen om någon får förhinder och säljer sina via FB t.ex

I det betydligt blygsammare kanalpaket jag har nu ingår dock Sportkanalen och där visas en match per spelomgång. Och jag kan ju tycka att länsderbyt i Timrå borde vara intressant för dem att visa men de har valt att visa Malmö mot Färjestad istället. Av de tre omgångar som spelats nu har de redan visat Färjestad två gånger så man kan ju tycka att andra lag också kan få synas även för oss fattiglappar.

Ett herrans liv lär det dock bli med fullspikat på läktarna och säkert några busslaster från Örnsköldsvik med Modos anhängare. Och båda lagen tar alltid fram  vinnarskallarna i såna matcher. Det är liksom lite extra skoj att knäppa närmaste grannarna på näsan.

Timrå gäller förstås som favoriter efter sin fina säsong ifjol. Och Modo är nykomlingar. Men de har börjat bra ändå, Ö-vikarna. Det gjorde ju Timrå också i premiären mot Frölunda men sen dess har vi kammat noll på bortaplan mot först Luleå och sedan Skellefteå. Så bägge lagen vill spela för seger och det bådar ju gott för publikens del.

Men... det är ju fredag! Och därmed dragning i Eurojackpot! Där jag har en stående rad sen fler år. Nu gick visserligen jackpoten ut i tisdags, över 700 miljoner. Men de 119 millar som står på spel ikväll räcker ju gott till både utökat TV-utbud och allt jag behöver livet ut. Plus en jävla massa som jag kanske vill ha men inte alls behöver.

Ostaddigt väder de senaste dagarba med mulet och regnskurar så jag hat inte kommit iväg på några svampturer. Idag har det dock inte renat så håller det bara uppe över natten så kanske jag kan ta en sväng imorgon.

Sådär 25-30 mil söderöver har även trattkantarellerna kommit upp liksom sina syskon rödgul eller svart trumpetsvamp. Tänk om man kunde få hitta några svarta, det var rätt länge sen jag fick med mig några såna.

Därmed får jag nog tillönska mina kära ordbrukare en trevlig fredagkväll tillsammans eller var för sig i Hedemora, Gottsunda, Vessigebro och Storuman.

Ha det! Annars kanske nån annan har det...

Orosmoln seglade upp på min himmel ett tag i söndags. Då mågämnet ringde och berättade att ynsta dottern åkt till sjukhus med ambulans med svåra buksmärtor. Den buken innehåller ju, bland annat, det som jag hoppas ska bli mitt första barnbarn.

Men sent på söndagskvällen blåstes det faran över. De hade gjort ett litet titthål så de kunde gå in med sina pyttesmå kameror och konstaterade att det var blindtarmen som spökade. Och säkert hon men också jag drog en lättnadens suck.

Så då kom jag ihåg den här lilla sketchen som jag skickade till henne med varningen att vänta med att se den om det gjörde ont för henne att skratta. Och skrattat hade hon, fick jag veta idag. Vad tycker du? Minns du den här?

"Blind i tarmen? Mycket skit han slipper att se!"

Tänk att det gått bortemot fyrtio år sen den gjordes. Vid närmare eftertanke är det nog nästan också lika länge sen jag hörde den. De är lite bortglömda av media, Magnus och Brasse, tycker jag.

Och det är väl kanske så att en del humor åldras med mer värdighet än annan. Själv tycker jag att väldigt mycket av det Hasse & Tage gjrode fortfarande är bra även om allt inte är jättekul.

Galenskaparna och After Shave tycker jag också om mycket av det de gjorde på t.ex 80-talet. Kanske är det för att båda dessa fenomen är så djupt rotade i humanism o allas lika värde. Medan Magnus och Brasse kanske var mer slapstickhumor som passade i shower på finkrogarna i huvudstaden.

Vad kommer då efter alla dessa folkförnöjare? Tja, Killinggänget har ju redan kommit och har väl ännu några år kvar som verksamma. Grotesco är ett annat med bl.a den begåvade Henrik Dorsin som var senaste gäst i "Vilket liv".

Denna TV4;s efterföljare till Lasse Holmqvists klassiska "Här är ditt liv" tycker jag faktiskt om att titta på. Jag tycker att René Nyberg bär upp programledarskapet med bravur och hittills har alla gäster varit intressanta att se och höra.

Lasse H, på 70- och 80-talen kunde ju ibland välja ut "offer" som nästan ingen bland tittarna kände till och jag minns att jag blev rätt besviken då någon sån var huvudperson.

Den risken tror jag knappast att TV4 och René tar. Utan vi kan nog räkna med att det även framgent kommer att dyka upp välbekanta ansikten där.

Regnet komm tillbaka idag igen också. Jag som hade tänkt mig till skogs idag efter att ha fått rapporter att trattkanterllerna och den rödgula trumpetsvampen har börjat krypa upp ur mossan i skogen.

Men nu får jag vänta nån dag tills det torkar upp lite. Blöt svamp är inte roligt att rensa!

Därmed önskas mina kära ordbrukare en fin tisdagskväll och natt i Häggdånger, Visby, Almunge och Kalix.

Vi ses! Väl...?

Nu är det officiellt! Jag vann mot Telia även denna gången. Fick det svart på vitt för en stund sen via mail. I och för sig visste jag det ju redan men jag har ändå väntat på deras slutgiltiga besked.

Men de insåg kanske att just den här fajten kunde de inte vinna så det var lika bra att de vek ner sig. Och de 499 stackars kronor det kostade dem är ju förstås bara som en piss i oceanen för dem. För mig är det kanske inte jättemycket men nog fyller man fortfarande en ganska rejäl matkasse med den summan.

Hoppas bara att de inte ger mig anledning att blogga elakt om dem igen nu. Jag lovar att jag aldrig är elak med vilje om inte den jag är arg på verkligen förtjänar det.

Men nu är det över. Så för stunden så förlåter jag Telia eftersom de gjorde det enda rätta till sist.

Sömnen blir också sakta men säkert bättre sen den nya näsmasken faktiskt kom redan i fredags. Jag beställde den ju på onsdagskvällen så den leveranstiden måste man väl vara nöjd med.

Dagen till ära ska här lagas kålpudding LCHF. Den enda stora skillnaden mot de flesta andra recept är att min variant inte innehåller något ris. Jag rör med 2 dl Keso istället och tycker att det blir minst lika gott.

Dessutom brukar jag hoppa över kryddpepparn. Den kryddan använder jag om jag kokar fläsklägg, ärtsoppa och mormors korvgryta. Ingen stor favoritkrydda för mig men i vissa rätter använder också jag den.

Jag nöp en liten chilifrukt imorse också från egna plantan. Den var mindre än min tumme men jag använde ändå bara halva i den shakshuka jag åt till försenad frukost. Skrapade dessutom noga ur alla fröna,

Och tur var väl det för den blev nästan i starkaste laget ändå. Och då gillar jag ju ändå kryddstarkt käk!

Nu ska jag rasta min lilla sambo en sväng innan jag börjar förbereda kålpuddingen.

Ha en fortsatt trvelig måndag nu, mina kära ordbruikare i Hälleforsnäs, Rimforsa, Mehedeby och Nusnäs.

Ses vi igen? Såklart bara vi får leva vidare!

Jag hade RÄTT!!! Det BLEV en toppendag! Min och Hans gemensamma vän hade bjudit in hennes Uzbekistanska väninnan och väninnans ryske man att smaka surströmming med oss "vikingar".

De hade med sig sin snart ettåriga lilla dotter och damen erbjöds att bli först att få smaka på vår svenska delikatess. Hon medgav att det inte alls var så dumt och käkade faktiskt upp den lilla tunnbrödssmörgås M hade förberett åt henne. Sen ville hon liksom inte ha mer så jag antar att hon kanske inte är "frälst" ännu.

Men hennes ryske make var det annat med. Han åt med god aptit först den "klämma" som M hade förberett med potatis, lök och små, små bitar av surströmming. Och senare även på tallrik som traditionen i Sverige bjuder.

Men ni skulle ha sett hans grimaser när han svalt sin första snaps av Hallands fläder. 

Om man säger så var det knappast det godaste han druckit och han sa nåt på ryska till sin Uzbekistanska fru om "vodka" men vi förklarade på engelska att det han just svalt var "Swedish aquavit".

Jag trodde då att återstoden av flaskan med Hallands fläder sksulle delas av Hans och mig. Men kanske det är sant, det där om att ryssar dricker vad som helst bara det är starkt nog. För han slog i sig tre snapsar till efter den första.

Även om han grinade lite illa så slank de ned.

Bilden tagen innan vi gick loss på godsakerna. Genomgående Oskars, den burk med hela fiskar och en med filéer.

Mannen ifråga är avdelningschef på gjuteriet i det företag jag själv förslösade 46 år av mitt liv. Hans fru var städerka nör jag slutade där men vad jag förstår har hon fått ett betydkigt bättre jobb sedan.

Det kan man förstås ha åsikter om men eftersom jag inte längre har med företaget att göra så väljer jag att se dem som människor - vilka som helst. Och vad Anton (mannen ifråga) beträffar så är jag imponerad över hans mod att inte bara smaka surströmming men gilla det också. Jaana, hans fru, kanske smakade för både första och sista gången.

Så därför får jag väl leva med att mit kära Timrå IK ikväll inkasserade sin första förlust i årets SHL när man föll mot Luleå med hela 0-4. Men det återstår ju 50 st matcher så vi väntar med att deppa ihop tills serien är färdigspelad!

Några kalla starköl stod i mitt kylskåp sen flera månader och en sån njuter jag just nu. Gör det, ni också, kära ordbrukare i slott och koja i vårt avlånga land. Njut av vad nu just du njuter av så ses vi igen förr eller senare!

Idag blir en bra dag! Varför? Jo, av flera skäl. Dels är det hela tolv grader varmt ute fast klockan bara är lte över sju på morgonen då det här inlägget påbörjas.

Det blir en bättre dag än på mer än en vecka ur det perspektivet att jag tror jag slipper ta små tupplurar för att orka genom dagen. Den lilla mojäng av plast och silicon jag har över näsan när jag sover gick ju sönder och läckte så mycket att själva luftpumpen gick upp på högfart och läckaget blåste mig i ögat. Därför beställde jag en ny som levererades för några dagar sedan. Men det visade sig att jag sett fel. Den nya passade inte.

Så efter att ha returnerat den sökte jag reda på rätt modell och den kom igår. Jag har sovit med den inatt och även om jag inte sovit mer än c:a 5½ timme känner jag mig mycket piggare än på länge.

Det blir också en bra dag eftersom Timrå spelar sin andra match i året upplaga av SHL Jag kan förstås inte följa den via TV längre men det finns ju nåt som heter radiosporten också.

Och som mångårig f.d skiftarnetare har jag ju en hel del rutin på att följa de idrottsevenemang som intresserasr mig på det sätter. Vilket kan vara nog så spännande. Radio är dett underskattat medium.

Premiärmatchen hemma i förrgår vann Timrå med 4-2 mot Frrölunda. Ett lag vi hade förvånansvärt lätt emot under förra vintern. Tog 11 av 12 möjliga poäng mot dem då. I år nämner "experterna" dem bland guldkandidaterna så vi får väl se hur det blir med det.

Idag är det Luleå borta som  står för motståndet och min känsla inför matchen är att jag tror på en ny vinst för mina rödvita hjältar. Då blir dagen ÄNNU bättre!

Sen finns det ännu fler anledningar till att jag tror det blir en jättebra dag.

Fröet jag sådde hos min gode vän Hans häromdagen om att det började kännas som dags för surströmming igen hade slagit rot och inbjudan kom från vår gemensamma väninna M igår kväll via Messenger på Facebook.

Så blir inget annat som jag hoppas så ska jag i alla fall äta och dricka gott innan dagen är över. Och det dessutom UTAN att ha behövt laga maten själv!

Det är också en dag då jag ser till att hedra mitt nyårslöfte att när året är slut ska min blogghistrik innehålla minst 2 blogginlägg för varje kalenderdag. Och det är ju just precis det jag gör just nu!

Därmed ska jag runda av med att tillönska mina kära ordbrukare en härlig lördag och helg i Katthammarsviks, Åsele, Simrishamn och Kårböle.

Vi ses! Eller...?

Att sommaren är över är lätt att konstatera. Märks tydligast på morgnarna. Sen i måndag har utetemperaturan inte orkat upp till två siffrigt en enda morgon. Nio grader i tisdags är värmerekordet för den här veckan.

Sju visade termometern i köksfönstret idag. Och det är ju, för all del, lite bättre än fem som det var igår.

Men det är ju liksom bara tidens gång. Inget orormalt alls egentligen. Bara en tidsfråga innan man vaknar och ser att VH (Vår Herr) har pudrat gräset med florsocker ute.

Nej, låt oss hoppas att frostnätterna ännu är en bit bort! Det blir ju varmt och skönt på dagarna då solen skiner men nog är sommaren över för den här gången.

Och om jag ska sammanfatta den sommar vi haft här på Sveiges midja så får jag nog ändå ge den godkänt. Juni var solig och fin liksom nästan halva juli. Sen kom ju skyfallen och pågick i nästan en vecka innan mer ostadig väderlek tog vid med sol någon dag och några dagar med mulet och mer regn.

Idag ska jag nog iväg på en ny svamptur och hoppas på bättre lycka än senast. Syrran har ju hittat en hel del både soppar, blek taggsvamp, stolt fjällskivling och gula kantareller, Så då ska väl jag också kunna få med mig åtminstone några hem från skogen.

Innan dess ska jag förstås ut på morgonrundan med Thea och sen äter vi frukost, både hon och jag. Idag lutar det åt att jag rör ihop en shakshuka. Det börjar bli längesen och jag har rätt gott om tomater som behöver ätas upp.

Godast blir den, tycker jag, om jag kan strö över lite fetaost innan jag äter den. Men någon sådan finns inte här just nu så istället tar jag en grabbnäve vanlig riven ost från byttan i frysen och låter den smälta över anrättningen. Det blir också väldigt gott.

Igår pratade jag i telefon med gode vännen Hans och passade på att hinta om att det börjar bli längsen vi käkade nån surströmming. Så nu hoppas jag han för tanken vidare till M, vår gemensamma kvinnliga vän. Och förstås att både tycker som jag och blir lika sugna.

Därmed ska jag hänga på mig jackan och kliva i skorna och göra min fyrbenta sambo till viljes. Hon står på bakbenen här nu och verkar lite ivrig så det är nog bästa att vi tar en promenad.

Ha en fantastisk fredag, kära ordbrukare i Stenungsund, Hisings Backa, Östhammar och Hjoggböle.

Kommentarer uppmuntras också, vänligt med bestämt!

Vi ses! Nån gång...

Det blev en tur till skogs igår. Kom iväg rätt sent så jag beslutade att bara kolla av edt kanske bästa och säkraste stället jag har. Men endera har nån annan hunnit före och plockat rent där eller så har vår herre glömt att ställa ut varken gula kantareller eller blek taggsvamp som annars brukar kunna skördas där.

Kanske tar en sväng till i eftermiddag. Om inte annat så för Theas skull. Jag lät henne springa lös i skogen och nu känner jag att jag kan lite på att hon kommer springade med hysteriskt lycklg svans när jag ropar på henne.

Jag var iväg och handlade en sväng också och innan kollade jag i skafferi och kylskåp vad som fanns resp, fattades. Osten började se tunn ut så jag var precis på väg att anteckna det då jag mindes att jag ju faktiskt hade en ost som legat på lagring i rumstemperatur i c:a två månader.

Annars är inte hushållsosten nån favorit här, tycker den är alldeles för mesig i smaken. Men efter ett tips jag fick av min kusin i Västervik köper jag ändå en hushållsost då och då när det är sådär extremt bra lockpris på dem.

Hon berättade för några år sen hur hon gjort så i många år. Den ska vara vacumförpackad annars kan den börja mögla.

Man lägger den i t.x ett köksskåp och märker den med datum då den köptes.

Låt den sen ligga där i en månad eller ännu hellre två så blir det mycket mer smak på den. 

Så jag flyttade den till kylskåpet och igår kväll öppnade jag och smakade på den. Inte är det som lagrad prästost eller Grevé men absolut mycket godare än i färskt skick. Då smakar den ungefär som de där magrare bordsmargarinerna.

D.v.s inte mycket alls...

Förmodligen finns det väl nån bortre gräns för hur länge man kan låta dem ligga så men två månader passade i alla fall min smak för ostar.

Jag vill ju gärna ha lite sting i dem. Lite jävlar-anamma, som jag brukar säga. När jag biter i den ska den bita tillbaka, liksom.

Ikväll startar SHL igen, som jag skrev om igår och döm om min förvåning då hela Sveriges självutnämnda hockeyorakel, Niclas Wikegård, sticker ut hakan och tippar SM.guld för mina rödvita hjältar till våren.

Och omöjligt är det förstås inte även om jag absolut inte ställer några såna krav på dem. Men hoppas får man ju!

Att läsa en laguppställning i skrifr kan ju imponera om den ser stark och bra ut men de ska ju få ihop det också och kunna leverera på isen. Spännande!

Och för första gången på närmare tio år kan jag inte se matcherna live på TV. Jag sparade över 700 kr/måm på att ta bort det stora TV-paket jag hade och som vållat mig så mycket besvär efteråt. Och som inflationen galopperar så behövs sannerligen de slantarna till annat.

Efter årsskiftet kommer dock mina finanser att se bättre ut då jag dels får de förhöjda grundavdraget för pensionärer plus en skattsänkning som bör ge mig ytterligar 400 sänn mer att röra mig med.

Höjningen av garantipensionen som Tidötrojkan tyckte att vi ska vara tacksamma för känns mer som en spottloskai ansiket. Den skulle höjas med 1100 kronor, har de sagt. Men inte per månad utan för hela året.

Alltså inte ens en hundralapp i månaden! Och så ska man skatta på det också...

Nej, den höjningen var då inte mycket att skryta med.

Skryter gör jag väl inte direkt heller om segern för oss födda 1957 men för varje dag som går känner jag mig mer och mer stolt över att ha varit delaktig i en rörelse som till sist blev så stark att regeringen inte hade nåt val.

Vi  tillsammans tvingade dem att ge tillbaka de pengar som vi själva slitit ihop under långa arbetsliv.

Jag kan inte erinra mig att nåt liknande uppnåtts i Sverige någon gång under min livstid. 

Jag har hört talas om att det fanns nån rörelse som kallades "Skärholmsfruarna" som kämpade för rimligare matpriser men då var jag rätt liten och minns inte vad de eventuellt åstadkom.

Kanske blir det inspiration för andra liknande rörelser för att påverka maktens människor. Glädjande i så fall för det är väl nästan det man menar med DEMOKRATI. Att all makt utgår från folket och när folket sätter ner foten åt dem ska de jävlarimig lyssna också.

De kan behöva lite lektioner i ödmjukhet och förstå att 90% av folket inte på långa vägar är så priviligierade som de själva ju faktisk är. Som Astrid Lindgren sa en gång; "När politikerna slutar lyssna på folket är det dags att byta ut dem"

Så nu undrar jag för mig själv hur jag ska applicera den tanken på den här lilla skriftsamlingen. När besökarantalet och kanske framför allt kommentarerna minskar så mycket som gjort på sistone... Är det då bokstavsskötaren (bloggaren) som ska bytas ut? Eller kanske ta en time-out för en tid.

Tja, det tål att tänkas på!

Men jag lär väl fortsätta att pränta ner mer eller mindre spirituella rader här, Alltid retar det väl nån, tänker jag.

Jag VET dock att nästa år och åren som följer så gillar jag verkligen att titta igenom backspegeln varje dag.

2023 är ju dessutom det första året som jag har minst ett gammalt inlägg att läsa VARJE dag.

Detta efter att ha hållit nyårslöftet att inget datum fick vara obloggat när 2022 var över. Det gällde även de dagar som bara hade ett inlägg i historiken.

Avslutningsvis tänkte jag dela med mig av filmen från manifestationen på Mynttorget i Sthlm i måndags. Jag var inte själv på plats med förbluffande många var det . Så om du som läser själv är 57;a eller från nån av de två andra årgångar som skulle ha drabbats om vi inte krigat så hårt vill se och höra vad som sades så varsågoda.

Självklart är även den välkommen att titta som alls inte berörs själv men har ett samhällsintresse i största allmänhet.

Varsågoda!