Senaste inläggen

Av Göran - Måndag 20 jan 21:51

Ja, jag erkänner, jag har fastnat i Farmen-träsket än en gång. Och det trots att jag fortfarande har fullt upp att hålla isär vissa av deltagarna. Vad jag sett av dem hitintills har gett mig uppfattningen att årets grupp kanske är lika mindre spretig än många tidigare upplagor. Inte lika många som verkligen sticker ut den här gången. Men det kan ju förstås bero på att fler spelar smart och ligger lite lågt från början.

Två damer har redan valt att lämna av egen vilja och när det gäller Sussie, den första som åkte hem, kan jag säga direkt att det inte förvånade mig det minsta. Det märktes från dag ett att ögonfransar och naglar var så viktiga för henne att hon knappast skulle stå ut särskilt länge. Nummer två av avhopparna har jag glömt namnet på men att hon gav upp förvånade mig mer. Tyckte att hon verkade vara väldigt jordnära och trygg men uppenbarligen blev hemlängtan för stor.

Och det är väl klart att vem som helst längtar tillbaka till civilisationen när man plötsligt hamnar i 1800-talet och ska klara sig utan datorer, mobiler, cigaretter, snus och andra njutningsmedel.

Men om man inte är beredd att avstå allt det så kan man ju också fundera över varför man anmäler sig till en såpa som just Farmen.

Har kollat på Torpet också via datorn och där fick idag de två stukade killarna damsällskap. En av dem är ju sådär "tuppig" som jag brukar kalla unga killar med lite för stort och lite för klent underbyggt självförtroende. En sån där som anser det självklart att just han är Guds gåva till den kvinnliga delen av folket. Tjejerna som anslöt från Farmen-gänget tog dock ner båda grabbarna på jorden direkt de kommit fram genom att tala om för dem att ingen på Farmen ville ha dem tillbaka.

Vad mer som förvånade mig var att Patrik (som åkte ut igår mot Jens) gav Momma en vecka till som storbonde. Jag hade förväntat mig att han skulle sätta sin motståndare från tinget i förarsätet eftersom han var så full av respekt för den som besegrat honom. Momma var ju den som utsåg honom till förstekämpe med motiveringen att han verkat så arg på sistone.

Men det är som det är och jag fortsätter att med spänning följa fortsättningen. Kanske får jag nya favoriter och nya hatobjekt längs vägen mot halvmljonen men just nu är det norrlänningen Jens som har mina sympatier.

Arbetsdag har det varit idag och det är det imorgon också. Därför klipper vi här och avslutar så jag kan gå och lägga mig för att orka upp vid halv sex och göra ännu en dag på förrådet. 

Sov gott, kära ordbrukare, i Fjärdhundra, Vibyggerå, Skallböle och Karlholmsbruk. Vi ses!

ANNONS
Av Göran - Måndag 13 jan 21:21

En lite omtumlande måndag har det varit men nu har lugnet lägrat sig igen. Ringde ju vårdcentralen igen imorse eftersom antibiotikakuren jag fick inte  gav någon nämnvärd effekt. Fick tid kl 14 så av rehabgympan blev intet. Idag heller. En dusch och sen iväg till farbror doktorn. Som var en farbror den här gången.

Han lyssnade på mig och tittade sedan snabbt på mitt onda ben och därefter på mig med en mycket allvarlig min och sa att jag måste åka till sjukhuset. Direkt dessutom. Eller så direkt som det var möjligt för honom att skriva ner sina tankar på remissen. Då blev jag faktiskt lite rädd och frågade vad han trodde att det var.

Han bekräftade då min egen allra första misstanke, att det kunde vara en propp. Eller flera. Därför ville han att jag skulle åka upp till sjukhuset där de har mer utrustning för att kolla upp.

Lämnade remissen i receptionen och fick komma in nästan genast. Och då blev jag ännu lite mer orolig eftersom det står en skylt där att deras turordning bygger mer på vem som är sjukast än vilken tid man kom dit. 4-5 personer satt i väntrummet men det var jag som blev hämtad först.

Sköterskan som mötte mig tappade lite blod ur min arm och satte på mig en blodtrycksmanschett som talade om att undertrycket var för högt igen. Då berättade jag att det var det också första gången på vårdcentralen men efter undersökning och provtagning då jag lugnat mig lite var trycket normalt igen. Så hon tog om det efter en stund och det var, tack och lov, samma sak den här gången.

Sem kom en ung och väldigt trevlig man som var läkare och kände igenom mitt ben med händerna och en apparat som jag tror var någon slags ultraljudsmaskin.

Någon propp var det alltså inte, turligt nog, men sedan fick jag ligga kvar på galonbritsen och vänta på provsvaren.

Nästan två timmar tog det och jag hade för länge sedan tröttnat på att spela Quizkampen på mobilen eller surfa på nätet via sjukhusets wifi innan han kom tillbaka.

Då fick jag veta att jag har "stasiga ben" vilket väl är läkarspråk för gränslandet till riskzonen för att få just proppar. Han ordinerade mig stödstrumpor och motion. Gå ofta men inte nödvändigtvis långt eller länge. Många små korta promenader var bättre än en lång, sa han.

Det är förstås ett åldersfenomen det där med artärer och vener kan bli lite trängre med ålder och tilltagande övervikt. Så det är ju bra att jag redan har kört igång med disciplinerad kost sen nyår. Har faktiskt redan tappat tre kilo på den tiden så det är bara att bita ihop och köra på. Sedan skulle jag försöka att ha fötterna högt om jag t.exx tittar på TV. Att sitta framför den här varianten av dumburk är med andra ord helt förkastligt för mig just nu.

Så jag får minska ner på skärmtiden också. Stödstrumpor har jag handlat på nätet, två par till att börja med.

Alla andra värden såg bra ut så jag får väl avboka begravingen ett tag. Målet är att göra det här till en väckarklocka som får igång mig ordentligt. För vem vill gå omkring med blåröda ben när det blir shortsväder om ett halvår?

Sen kan jag inte låta bli att bli full i skratt åt Telia som än en gång skrev kommentar på gårdagens inlägg. De har alltså folk som har till uppgift att leta upp folk som skriver nåt negativt om dem på sociala medier. Hur många kan man ju bara gissa...

Jag säger såhär: Sätt de människorna i telefonväxeln istället! Bemanna upp så ni kan korta era köer. För nu har jag hört/läst i flera år att de gör allt de kan för att minska köerna. Och då tänker jag... OM de gör allt de kan - varför ger det inte reultat på flera år då? För lyckats har de INTE gjort!

Nu hägrar snart sängen och snarkmaskinen. Det går bättre och bättre att använda den. Hoppas att jag snart når målet att det blir lika naturligt att ha den på som att ha bilbältet på i bilen. Det är jag så van vid att det känns konstigt att ens köra några meter utan bältet. På den tiden jag bodde i villa skrattade ungarna åt mig många gånger då jag öppnat garageporten för att köra in bilen och tog på mig bältet ändå. Vanans makt!

Godnatt kära ordbrukare i Teckomatorp, Moheda, Gideå och Lövsrabruk. Vi ses!

ANNONS
Av Göran - Söndag 12 jan 17:01

Nu lider min långa härliga ledighet mot sitt slut. Från och med imorgon stundar två stycken fulla arbetsveckor (40 tim/vecka) och därefter en tvådagarsvecka innan jag får fem dagar ledigt igen. Hur det blir sedan står ju skrivet i stjärnorna. Vet t.ex inte hur länge jag får stanna på min rehab-plats på förrådet. Men jag kommer absolut inte att påkalla chefens uppmärksamhet för att påskynda återgången till 12-timmars skift. Beslutet är fattat att gå ifrån sexskift till fem skiftlag. Nu handlar det bara om vilket arbetsschema vi ska ha.

Omröstningen pågår bland skiftpersonalen och jag ska se till att lägga min röst i veckan som kommer. Jag kommer att rösta för en återgång till vad vi hade före sexskiftets införande. Det schemat ser ut som det vi haft i nio år med den skillnaden att alla friveckor är sex dagar och vi får semester på sommaren. Det andra alternativet är ett schema man tillämpar på andra sidan fjärden, på Ortvikens pappersbruk. Där är skiftcykler och friveckor av lite varierande längd men upplägget gör att man är ledig tre helger av fem. Vårt gamla schema kan ibland innebära att man inte får en helt ledig helg på tre veckor men det bryr jag mig mycket mindre om. Det kanske är bra för de som har barn i skolåldern eller gillar att gå på krogen så ofta som möjligt men det är inget för mig. Antalet arbetstimmar per år är detsamma med båda förslagen.

Imorgon bitti ska jag alltså stiga upp innan vår herre ens fått på sig kalsongerna och ta mig till "gruvan". Och det tar faktiskt inte emot så mycket. Det blir kul att träffa lite mer folk också. Måndagar brukar innehålla ganska mycket jobb så tiden lär gå fort fram till 14-tiden då jag går för att byta om och delta i rehab-gympan.

Det var lite si och så med mitt deltagande där under fjolårets sista veckor p.g.a krånglande rygg men nu har jag lovat mig själv att försöka vara med så ofta jag bara kan. Med start imorgon, alltså.

Det enda som kanske kan få mig att hoppa över det är väl om jag får tid på vårdcentralen i samma veva. Måste ringa dit och be om något starkare än den penicillinkur jag tar det sista av ikväll. Den tog bort värsta smärtan men ont gör det fortfarande även om det är uthärdligt. Men rodnaden och blånaderna på benen är kvar så antagligen var doktorn lite för försiktig när hon skrev ut medicinen. Kanske behöver jag inte ens åka dit för att få nytt recept, vi får se.

Ikväll är det dags för de två första att lämna Farmen i TV4 också. Jag har inte riktigt fått grepp om deltagarna ännu och bestämt mig för vilka jag gillar och inte gillar lika mycket. Men favoriten hos mig är förstås norrlänningen Jens som jag hoppas blir kvar länge.

Jag har också kommit på att om jag väntar bara en liten stund efter att det börjat i TV kan jag streama det till datorn och sitta här och kolla istället. Då slipper jag reklamen vilket jag tycker är guld värt för jag retar mig mer och mer på den för varfje år som går, känns det som.

Dessa klämkäcka röster som tjoar om hur bra deras produkter är och hur viktiga kunderna är för dem. Ta Telia, t.ex., ett av de företag som hamnat på min ogilla-lista. Fast jag är fortfarande kund och en jävligt bra kund dessutom.

Det är kanske 5-6 år sedan första gången jag skrev om dem här i bloggen och dagen därpå fick jag svar i kommentarsrutan från en representant för företaget att de gjorde allt de kunde för att korta ner sina telefonköer. Såna kommentarer har jag fått åtminstone två gånger till. Senast ifjol sommar. Och jag bara häpnar.

Jag menar... OM det vore så att de gör ALLT de kan... Hur kommer det sig då att de inte lyckats en enda millimeter på så lång tid. Nej, var ärliga istället och säg som det är - att ni gör allt ni kan så länge det inte påverkar företagets kostnader. Att ni hellre ger urkass service till era kunder.

För det är precis så det är. Vi, era kunder, fattar det så varför hålla på och hymla? Er räddning är väl att övriga aktörer på marknaden antagligen är likadana och då behövs ju inte rimliga telefonköer som konkurrensverktyg.

Men det där genomsyrar ju hela samhället och jag tänker ofta på den där kursen jag gick i nittiotalets början. Personlig kvalitet hette den och syftade till att utbilda oss så vår arbetsgivare skulle kunna bli certifierade enligt ISO9001. Som var viktigt ur konkurrenssynpunkt på den tiden. Allt över tre signaler i en telefonväxel var dålig service sa kursledaren. Dålig kvalitet. Undrar vad han gör idag... Och vad tycker han om verkligheten?

Nej, det måste vara mörkret, molnen, blåsten och januari som gör mig på så dåligt humör att jag börjar gnälla. Jag ska sluta strax. För den här gången.

Och.... en liten tröst är väl att det är bara lite mer än fem månader till midsommar. Undrar om jag jobbar då...

Av Göran - Lördag 11 jan 21:52

En tredjedel av januari är avklarad och "bara" c:a 60 % återstår. Men det är ju inte vinter på det sätt det borde vara så här års. Gräsmattor (grå visserligen) och vägar är snöfria och temperaturen håller sig omkring eller över nollan.

Var ute och övningskörde med sonen en stund idag. Kanske mer för att fördriva tid än i utbildningssyfte men jag vet att bilskollärarna kallar det mängdträning så någon nytta var det säkert med det.

Lampbytet på Madame Citroen fick skjutas upp eftersom jag inte lyckades lista ut hur man fick loss kabelskorna från batteriet. Min bil har en modell av batterianslutnigar som jag aldrig sett. Och eftersom min ordinarie bildoktor hade häcken full i fredags konsulterade jag min tama husmekaniker. Så när vi hade övningskört tillräckligt dirigerade jag min chaufför till hans garage. Och tur var det för jag hade köpt fel lampor.

Dessbättre visade det sig att min bil hade samma halvljuslampor som hans (s.k. H 7;or) och han hade reservlampor så har jag numera lagenlig belysning på min bil. Turligt nog sparade jag kvittot från Biltema så det är väl bara att åka tillbaka dit och byta till rätt lampa. Så får husmekanikern tillbaka sin lampa plus att jag har en i reserv tills den högra lägger av. Den ser förresten ut att vara ännu jävligare att byta.

Kan inte riktigt förstå varför man måste krångla till något som i alla tider varit enkelt att göra själv genom att bygga bilarna så att man nästan måste vara akrobat samt ha väldigt smala händer för att kunna byta dem själv.

Dock hade vi lite hjälp av modern teknologi ändå för när vi skulle börja arbetet så ligger ju allt så till att man inte ser det uppifrån. Men då stoppar man bara ner sin "aj-fån" och tar en bild av hur det ser ut. Därefter fick vi känna oss fram tills vi lyckades lossa den bygel som håller själva lampan på plats och då den nya satt på plats visste vi hur kontakterna skulle anslutas. Och då är det väldigt bra att ha en kompis som har lång erfarenhet av att meka med allt möjligt och förstår sig på konstruktioner som jag själv fattar noll av.

Och tack vare honom har jag numera laglig belysning på Madame Citroen.

Timrå IK betvingade planenligt Almtuna på hemmaplan i eftermiddags även om det inte började så bra. TIK dominerade spelmässigt de första 5-6 minuterna men rätt som det var hade Uppsalalaget gjort inte bara ett utan två mål. Jeremy Boyce reducerade dock innan paus och i mittenperioden var det i stort sett bara Timrå. Man gick ifrån till 5-2 innan perioden var över. I den tredje rundan försökte Almtuna att gå ikapp men närmare än 4-6 kom man aldig och matchen slutade med Timråseger 8-4. Nu väntar Mora på bortaplan innan det är dags att ta sig an suveräna serieledarna Björklöven.

"Löven" ser otroligt starka ut denna vinter och Timrå måste nog spela på toppen av sin förmåga och lite till för att ha någn chans mot lagmaskinen från Umeå. Björklöven är dessutom det enda laget som inte har haft någon riktig svacka ännu denna vinter men jag hoppas förstås att den kommer senast nästa lördag då matchen mot Timrå går av stapeln.

Min V75;a gick förstår också åt pipsvängen TROTS att jag var en av få som förutsåg Propulsions förlust mot Elian Web och därför tog med båda i mitt system. Men vad hjälper det när jag missade vinnaren i tre andra lopp?

Men... det kommer nya dagar och nya lopp. Och då ni, då jävlar....

Tvättstugan väntar då jag sovit några timmar så det är väl kanske bäst att avrunda. Ha en fortsatt fin helg, kära ordbrukare i Midsommarkransen, Junibodsand, Fjärdhundra och Åstorp. Vi ses!

Av Göran - Fredag 10 jan 21:15

Så har det börjat igen då. Ett av mina favoritprogram på TV - Talang i TV4. Programmet där precis vad som helst kan komma in på scenen och vad som helst kan hända. Ikväll fick vi t.ex se en grönmålad häxa sjunga skiten ur hela juryn, en kemist som lekte med flytande kväve på scenen och ett elvaårigt kärlekpar som var där för att tjejen skulle sjunga för juryn och tittarna. Som stöd hade hon med sig sin jämngamle pojkvän och enligt egen utsago hade de varit ett par i nio år. Sedan de var två år då alltså. Tja, det får väl vara hur det vill med den saken men att de var väldigt fästa vid varandra rådde det inget som helst tvivel om. De flesta gick vidare ikväll men jag gissar att juryn kommer att strama upp sin bedömning en aning under seriens gång.

Det jag tycker är så roligt med just "Talang" är att det inte går att gissa vad som ska komma in på scenen härnäst. Samma är det i motsvarande program i andra länder. T.ex i den amerikanska upplagan "America´s got tallent" och jag ger er två exempel...

Den här gillade jag högt och rent liksom nästa klipp som visar en mycket ung buktalerska...


Det finns en uppsjö av klipp på Youtube. Bland annat den brittiska upplagan där Susan Boyle knockade både juryn och hela Storbrittanien med sin version av "I dreamed a dream" från Les Miserables


Det har gått några år sedan dess men Susans framträdande är fortfarande ett klickmonster på "tuben".

Kanske dyker det upp en ny Susan Boyle eller Paul Potts innan den svenska säsongen är över eller så kanske det dyker upp något helt annat och nytt som ingen av oss kunnat föreställa sig. DET är vad jag älskar med Talang!

Hade väl egentligen inte tänkt att skriva nåt överhuvudtaget men jag blev så upprymd efter kvällens show att jag inte kunde låta bli. Sov gott, svenska folk! Var ni än är!

Vem behöver lyckopiller så länge det programmet finns?

Av Göran - Onsdag 8 jan 10:35

11 år! Så gammal har den här klena ursäkten till blogg hunnit bli nu. Mestadels har det varit roligt och i  de perioder då det inte varit det har jag heller inte skrivit något under några veckor. Så kommer det, med all sannolikhet, att fortsätta så länge vi finns, jag och bloggen.

Vad har det då gett mig att sitta här och författa en massa meningslösheter, som väl är vanligare än de riktigt spirituella inslagen här. Tja, framför allt ett gäng trevliga människor som jag fått kontakt med via kommentarsfältet.

Några har försvunnit längs vägen men jag har inte helt gett upp hoppet att de kanske ska komma tillbaka till slut. Bloggare som Gubbfan, Bitterhalvan, Virr-Anna, Orion och Zeunerts m.fl skulle alltså glädja mig lite extra att få kommentarer av igen. Men å andra sidan dyker det ju emellanåt upp nya förmågor så det är väl med bloggen som med livet - människor kommer in i ens liv och andra försvinner ut ur det.

Just kommentarerna tycker jag är det kanske allra bästa med att blogga. Visst får jag mothugg ibland och då och då är det någon som faktiskt får mig att ändra min ståndpunkt med sina kommentarer. Ros och ris, alltså. Men det är ju precs så det ska vara. Så jag tar väldigt gärna emot många fler kommentarer.

Har lovat mig själv att också jag ska bli lite bättre på att kommentera andras bloggar. Särskilt om jag gillar det jag läser för beröm är så mycket nyttigare än motsatsen.

Sitter ofta och slumpar omkring och det finns ju en hel del bloggar som får mig att undra om skribenterna har "alla koppar i skåpet". Men eftersom jag försöker leva efter devisen; Lev och låt leva så skriver jag aldrig negativa eller elaka kommentarer hos dem. Hur tokiga deras texter än må se ut i mina ögon.

Jag har t.ex väldigt svårt att förstå varför man vill ägna en blogg helt och hållet åt sina egna och familjens toalettbestyr. Vad man gjorde där, hur mycket, hur ofta och hur länge samt hur det kändes. Dag efter dag, år efter år.

Men då är det ju så praktiskt ordnat att man bara trycker en gång till på slumpknappen så hamnar man hos någon som skriver om hundar, hårdrock, porslinsmålning eller om sin Gudstro.

Likaså har jag svårt att riktigt förstå mig på den där damen som lägger ut 10 nästan identiska bilder på sina nakna bröst och resten av kroppen nästan naken också.

Men de och alla andra som inte intresserar mig får ju också finnas och skriva samt lägga ut vilka bilder de vill. Jag slumpar bara vidare då jag ramlar in hos dem. Och det är ju just det som är det fina. Finns ingen anledning att reta sig på dem.

Det jag annars stör mig mest på är ju rasistiska bloggar och kommentarer. Jag svarade en gång kommentatorerna på en sådan blogg och blev själv översvämmad med besökare den dagen. Många av dem talade om för mig vad de skulle göra med såna som jag den dag de har tagit makten i landet, andra berättade att det är lätt att ta reda på var jag bor. Så den sortens kommentarer har jag nästan helt slutat med. Och OM jag ändå kommmenterar rasisters ord så gör jag det anonymt i så fall. Inte för att jag är rädd för dem utan bara för att jag vill slippa deras hot.

Onsadg råder över landet och om en stund ska jag åka till "gruvan" och köra ett pass i gymmet. Måste komma igång ordentligt nu. Känner mig ganska pigg och alert efter två raka nätter med obruten sömn i 6-7 timmar. Både igår och imorse hade jag "grimman" fortfarande på mig när jag vaknade vid sjutiden. Så jag håller kanske på att bli van vid snarkmaskinen.

Annars har jag väl inga speciella planer för dagen. Måste byta en strålkastarlampa på Madame Citroen och det ska bli spännande att se om jag klarar av det eller om jag åker till min bildoktor och ber om hjälp. Tillverkarna har ju lyckats krångla till det där som var så skitenkelt på en Volvo 240 att en enarmad apa antagligen klarat av det. På en sådan bytte man H4-lampa på mindre än en minut. Jag har t.o.m sökt på nätet efter tips och hittade faktiskt flera små filmer på youtube som visar hur man gör på just en sådan bil som jag har.

Det ser inte jättevårt ut även om man måste koppla ifrån och lyfta ut batteriet. Men jag har liksom händer som inte är gjorda för den där sortens saker. De är mycket bättre på att skriva strunt på tangentbordet.

Att sedan det som kommer ut på skärmen inte är av särskilt hög klass är ju inte händernas fel. De skriver ju bara det som hjärnan säger åt dem att skriva.

Därmed tackar jag för idag och för de gångna elva åren då mina ordbrukare stått ut med mig. Ha en underbar onsdag i Jönåker, Laholm, Bergnäset och Hjoggböle. Eller var ni nu finns...


Av Göran - Tisdag 7 jan 22:11

Fem dagar kvar av den ledighet som jag kunde inleda året med tack vare att mitt ordinarie skiftlag bara jobbar 96 timmar den här månaden. Nu börjar jag på måndag och ska sedan arbeta två 40-timmars veckor och därefter 2 dagar i vecka fem innan jag åter får ett par dagar utöver lördagar och söndagar.

Precis i den vevan har vår arbetsgivare sagt att skiftgången ska läggas om. Så var jag hamnar sedan vet jag inte i dagsläget. Inte heller är det klart vilket schema som ska gälla så jag har i dagsläget ingen koll på hur jag kommer att jobba under årets storhelger. Det jag dock vet att är jag får fyra veckors semester under perioden juni-augusti.

Facket försökte driva att semestern skulle läggas ut på två semesterperioder eftersom nästan ingen vill ha semester första veckorna i juni eller sista veckorna i augusti. Men det får vi hacka i oss. De tror att vi ska klara sommaren på 6-7 vikarier per skiftllag. Med två perrioder behöver vi minst 11-12 pers. Ett annat problem med tre semesterperioder är att vi får ingen tid till att utbilda de nya. Skolorna slutar ju inte förrän någon vecka in i juni och det är därifrån vi brukar hämta sommarjobbarna. Jag är alltså tämligen säker på att väldigt mycket kommer att gå åt h-e under den kommande sommaren p.g.a det stora kompetenstappet under semestrarna.

Så till hösten lär väl företaget komma och vilja ändra tillbaka till sexskift igen. Men i så fall så hoppas jag att vi säljer oss fruktansvärt dyrt. För då kan de inte köra över oss som de gjort nu. Nu har vi ett avtal där vi satt semesterlagen åt sidan men går vi tillbaka till det gamla så måste de komma överens med oss innan det kan ändras  eftersom de då vill förhandla bort semesterlagen. Och en lag är mycket starkare än ett avtal.

Dessvärre är jag lite rädd att det blir tvärtom. Att de flesta jublar över att få tillbaka sexskiftet. Och därmed går med på vad som helst. Men går det som jag tror så har vi ett gyllene läge att krama ur dem lite pengar eller andra förmåner eftersom de måste få oss med på tåget för att ändra tillbaka.

Nåja, den dagen - den sorgen. Som så många gånger förr har jag redan nu fastnat i Farmen-träsket i år igen. Och efter tre dagar tycker jag mig börja se vilka latmaskarna är, vilka som inte riktigt pallar med och vilka som kommer att gå långt. Har inte lärt mig namen ännu så jag väntar ett tag med att skriva om mina tankar. Men det kommer!

Annars har jag kollat på Timrå-Västervik i hockeyalssvenskan på TV och kommit fram till att Västervik måste vara ett av seriens sämsta lag. De kommer upp hit och möter ett håglöst Timrå som ser tröga ut och slår bort enkla passningar stup i kvarten. Ändå slår Timrå dem med 5-1. Utan att anstränga sig nämnvärt.

Ja, ja, en seger är ju en seger. Tre poäng är tre poäng oavsett hur man erövrar dem. Nästa match går på lördag mot Almtuna och jag tror knappast att de är bättre än Västervik. Så det borde ju vara tre enkla poäng då också.

Fast... det kanske var så de tänkte ikväll. Att det skulle bli en lätt match, att de bara behövde ställa ut skridskorna. Kanske var det underskattning som låg bakom men trots det så var smålänningarna aldrig riktigt nära.

Så nu gäller det att ta fram blåställen och jobba hårt för varje poäng om man vill vara med när det ska kvalas till SHL framåt mars-april.

"Mars-April"! Visst låter det vackert? Särskilt april. Mycket vackrare än januari i alla fall. 

Och vintern är fortsatt mest grågrön. Enstaka små klattar snö kanske det finns på skuggiga ställen men i stort sett är det barmark. Fem plusgrader mitt på dagen idag då jag åkte för att fylla på råvaran för mitt missbruk, nämligen snus. Vet att jag har skojat om den globala uppvärmingen men det är förstås det vi ser nu. Visst lär det komma både snö och kyla innan det är färdigt men nog har vintrarna i genomsnitt blivit bra mycket mildare mot hur det såg ut när jag växte upp på sextio- och sjuttiotalet. Januari utan snö kan jag inte minnas att vi någonsin hade då.

Nu ska jag runda av och gå och borsta tänderna så jag kanske får behålla dem ännu några år. Sedan ska jag hänga på mig "grimman" och lägga mig på kudden.

Sov gott, ni också, kära ordbrukare i Hästveda, Lövånger, Skattungbyn och Ytterlännäs. Vi ses!

Av Göran - Måndag 6 jan 11:48

Är det någon mer än jag som tycker att vägbelysningen, generellt sett, har fått rejält sämre standard mot förr under de senaste tio åren? Jag retar mig mer och mer på att man försämrar och helt tar bort gatlyktor. På flera ställen i min hemstad har man plockat bort de gamla stolparna, breddat gångbanorna och satt upp små stolpar som lyser upp för gående medan det är becksvart på körbanan. Ok, jag fattar väl att man vill spara på strömmen  både av ekonomiska skäl och miljöaspekterna. Men när det börjar gå ut över trafiksäkerheten blir jag bekymrad. Det är inte såååå himla länge sedan man på många ställen bytte ut de gamla lamporna med vitt ljus mot de modernare med gul/orange ljus eftersom vetenskapen hade räknat ut att från de nya var det mycket mer ljus som nådde hela vägen ner till marken.

På vägen från mitt hem och in emot stan sitter det gula lampor de första kilometrarna men i höjd med min arbetsplats (som ligger mitt emellan ungefär) har man byggt om f.d  E4 och gjort just det jag nyss beskrev.

Är inte trafiksäkerhet viktigt längre? Idag när man kommit så långt med det energisnåla LED-ljusen borde man kunna lysa upp mycket mer än förr för samma eller mindre summa.

Men det är väl som med allting annat, fotfolket ska klämmas åt så att det allmännas slantar räcker till att sänka skatter och annat ännu mer åt de stackars miljonärerna. Läste för ett tag sedan att det finns familjer i t.ex Djursholm utanför Sthlm som bara ifjol fick sänkta skatter och andra förmåner motsvarande över 200 000. På samma gång som vissa kommuner inte har råd att ge gamlingar som får mat från hemtjänsten en syltklick till pannkakan på torsdagarna.

Samtidigt som de privatägda äldreboendena räknar på hur många gånger man kan tvätta och återbruka en kronikerblöja. Eller att skolbarnen inte får mjölk till maten längre. Det finns, eller fanns åtminstone i slutet av 90-talet kommuner där endast grundskolan hade fri skolmat. Gymnasieeleverna fick betala alltså. Min ena brorsdotter valde ett gymnasieprogram som inte fanns i hemkommunen (där skolmaten ännu var fri) utan fick plats på annan ort. Där hon var den enda på skolan som inte behövde betala eller ta med mat eftersom hemkommunen stod för det.

Jag vet ju att jag tillhör den bortskämda generationen där gratis skolmat var en självklarhet liksom fria läroböcker som man fick nya och inte behövde ge tillbaka. Men nu verkar det här landet mer och mer gå mot att bli en blek kopia av USA. Där, i borgerlighetens paradis, gäller det att du väljer rätt föräldrar redan från början. Som har råd att sätta dig i en bra skola. Det finns kommunala skolor med de flesta av dem är mycket sämre än de privata eftersom skatt är ett så fult ord där också. I samma paradis kostar det pengar att köra på motorväg, att färdas genom vissa tunnlar och över vissa broar. Broavgiften har vi ju fått här också men jag orkar inte gnälla mer om den.

I samma paradis är det fortfarande så att de flesta arbetare och fattigt folk har väldigt dålig tandhälsa eftersom man behöver höga inkomster för att ha råd att gå till tandläkaren. I samma land dör varje år tusentals människor av något så trivialt som blindtarmsinflammation. Hos oss får du fortfarande hjälp på sjukhus för en överkomlig peng men bor du i Trump-land och inte har privat sjukförsäkring så slutar det ofta med döden p.g.a brusten blindtarm.

Så jag fattar inte riktigt vad det är som är så märkvärdigt med deras system. Högre utbildning kräver också att du har föräldrar som kan pröjsa för skolavgifterna på college och universitet har inte kreti och pleti råd med där borta.

Ändå tycks fler och fler viija hade det så här hos oss också hellre än att betala skatt. Amerikaner blir chockade när de hör om vårt skattetryck men om man tänker på vad man får för det tycker jag inte att det är något att gnälla om.

Jag hörde också för något år sedan någon med månadslön på 100 000  beklaga sig att han/hon måste ge nästan 35000 till det allmänna varje månad. Men.... då har man ju ändå 65 lax kvar och om man bara snålar en liten aning kan jag tycka att det borde gå att leva hyfsat på. Jag och säkert de flesta av mina ordbrukare lever ju på avsevärt mindre än så. En välbeställd släkting till mig gnällde härom året över sin restskatt. Hon hade gjort lite aktievinster och fick skatta för det. Och sa att.... "Restskatt må väl vara men när det blir så mycket att man måste ta ut från banken för kunna betala". Jag avstod från att ta någon diskussion eftersom jag visste att det var meningslöst. Vi har inte riktigt samma livsåskådning och värdegrund.

Och det var ju inte så att restskatten gjort henne fattigare än innan aktieutdelningen utan bara att ökningen av hennes förmögenhet blev lite mindre. Det går fortfarande ingen som helst nöd på henne.

Nej, solidaritet är något som verkligen är på väg bort. Knappt man hör ens Vänstepartiet prata om det längre.

Och gapet mellan de bäst och sämst ställda i landet bara ökar hela tiden. Den som är intresserad kan gå in på SVT-play och leta reda på "Dokument inifrån - Lönesänkarna" så får ni kanske en tankeställare hur ni egentligen vill ha det. VIlken sorts samhäller vill vi ha?

Har vi nått botten då? Nej, det tror jag inte alls. Tvärtom är jag rädd att nästa gång vi går till val så får vi en statsminister som heter Åkesson understödd av åtminstone M och KD. Folk är missnöjda med framför allt sossarnas högervridning och tycks tro att SD ska ta oss åt andra hållet. Det kommer de INTE at göra, det lovar jag er.

Under de åtta borgerliga åren fram till 2014 röstade de med moderaterna i så gott som varje fråga som handlade om försämringar för de som står längst ner i hackordningen. Likaså i alla frågor som handlade om att stärka arbetsgivarnas makt och försämra löntagarnas villkor och inflytande. I mina ögon är de ett löntagarfientligt parti som står på arbetsgivarnas och miljonärernas sida. Och då blir det liksom lite absurt när jag vet att de har sitt största stöd där S och V tidigare varit självklara att rösta på. Bland såna som du och jag!

Men jag är ju bara en gammal relik från en förlorad värld. Från en svunnen tid som aldrig kommer tillbaka. Men jag tror ändå inte att SD skulle skapa någon Sörgårdsidyll om de fick makten. Solidaritet är mossigt numera, nu är det egoismen som regerar. 

Dags att runda av kanske eftersom jag har lite ärenden att uträtta. Ska iväg och handla lite och försöka undgå att bli alltför uppskörtad av luriga krämare som inte heller drar sig för att kram ur mesta möjliga av ens surt förvärvade slantar. Men jag är på min vakt numera. Hela tiden!

Gå inte på bluffen, du heller, kära ordbrukare. Och protestera varje gång du får vänta i telefonkö i mer än fem minuter. De ska jävlarimej serva oss som ju faktiskt föder dem! Ha det!


Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6 7 8
9
10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Blogkeen
Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se