Senaste inläggen

Av Göran - Lördag 20 aug 19:06


Det passar ju så bra med "Marknadsvisan" när man nu för en gångs skull besökt Selånger marknad. Och det i en hastighet av flera hundra kronor i timmen. Älg-, ren- och vildsvinskorv har inhandlats liksom en ny plånbok att stoppa de pengar jag nästan aldrig har i. Den gamla fyllde fem år alldeles nyss och jag har aldrig egentligen varit riktigt nöjd med den. Men den nya kommer jag säkert att trivas bättre med.

Men allra först köpte jag mig en ny ryggsäck. Min gamla är den företaget delade ut för 10-12 år sedan till alla anställda. Den var av fin kvalitet och rymlig och bra men till sist åldras ju även god kvalitet.

Och det visade sig vara ett bra drag att köpa den allra först för på det sättet hade jag något att bära korvar, kryddor och ostar m.m i och slapp släpa omkring på 7-8 plastkassar.

Ostarna är från ett gårdsmejeri och på vägen hem sörjde jag nästan lite över att jag för ovanlighetens skull inte har något rödvin hemma. I så fall hade det nog blivit lite provsmakning ikväll med några glas rödtjut.

Men jag får spara ostarna till nästa helg eftersom jag ju ska upp och jobba hela veckan som kommer. Men den som väntar på nåt gott...

Dock var jag inte smartare än att jag tog på joggingskor innan jag åkte och då jag kom hem efter timmar av traskande i dessa hermetsikt tillslutna skor kände jag hur sura mina fötter kändes. Så jag tappade upp ett bad, för första gången i år, ställde skorna på balkongen och la mig sedan i vattnet och lät värme och väta mjuka upp trötta fötter och rygg m.m  Synnerligen njutbart och välbehövligt. 

Man borde nog bada mer och oftare. För det mesta tar man sig ju inte tid med mer än en dusch. Jag har dock badkar så Gud vet varför jag inte använder det oftare. Det drar ju mot höst och vinter nu så jag ska nog försöka pyssla om mig själv lite mer. Unna mig att ligga i badkaret kulna höstkvällar. Gärna med en god whisky på badkarskanten. 

Levande ljus vet jag att många också har när de badar men det känns lite som överkurs när man är ensam. Är man två är det säkert både mysigt och romantiskt men det är svårt att få fram romantiken när man bara har sig själv som sällskap. Nej, romantiken är nog över för min del. Tills vidare, åtminstone. För ge upp ska man väl aldrig göra. I varje fall är det inte bråttom för det är ju aldrig för sent att ge upp.

Så det är med ren kropp jag kryper ner mellan lika rena lakan om några timmar. Jag bäddade rent imorse eftersom jag fick för mig att det var idag jag hade bokat tvättstugan. Men jag mindes fel och det var ju bra för då har jag ju något att se fram emot tills imorgon också. Idag marknad, imorgon tvättstuga! Livet är omväxlande.

Nu ska jag kolla vad OS i Rio bjuder på för spännande sporter idag. Fotbollstjejerna räckte ju tyvärr inte riktigt till mot Tyskland, vilket väl var ganska väntat ändå. Men jag ser det inte som att de förlorade ett guld, jag tycker att svenskorna VANN ett silver! Näst bäst är väl inte ankskit precis!

Nu ska jag sätta mig i soffan och invänta att sonens katt kommer och ställer sig på mina ben. Han ligger sen ett par timmar i sin husses säng med tassarna indragna under kroppen men när han ser och hör att jag sätter mig vid TV;n brukar han komma och tigga uppmärksamhet. Och eftersom jag har shorts på mig inne så känner jag de där mjuka varma tassarna direkt mot huden och det är väl så nära romantik som en gammal singelfarsa kan hoppas på.

Vår vänskap är strikt platonisk, hannar som vi är båda två. Men gilla varann får man ju göra!

Ta vara på era nära och kära, ni som har sådana! Man vet aldrig hur länge man har varandra. Gäller både människor och djur! 

ANNONS
Av Göran - Torsdag 18 aug 20:15

Äntligen fick jag hem henne idag! Min älskade Madame Citroen är där hon ska vara igen. På sin parkeringsplats här utanför huset jag bor i. Om jag tittar ut genom fönstret från mitt sovrum kan jag se henne där hon står. Liksom majestätisk, på något sätt. Vacker på det där odiskutabelt franska sättet.

Och trots att det blev jävligt dyrt, vill inte berätta HUR dyrt, så är jag glad att hon är hemma igen. Jag fick samtalet på jobbet vid tvåtiden i eftermiddags. Samtalet som berättade att nu är hon åter körbar.

Tack vare min exfru som åkte dit och betalade räkningen när jag hade satt över pengarna fick jag alltså återförenas med min franska kärlek för ett par timmar sedan.

Vi åkte inte långt alls ikväll, bara till närbutiken Tempo och sedan hem. Men den lilla trippen räckte för att få mig att förstå att hon är redo att frakta mig varthelst jag än vill. En skön känsla att få sjunka ner i hennes mjuka famn och fatta ratten och växelspaken för att tala om för henne vart jag ville åka.

Imorgon kväll går mina arbetskamrater till jobbet för två nattskift igen. Men inte jag! Åter utlånad till portvakten där jag ska inställa mig vid tiotiden imorgon för att jobba till klockan 16.

Sen är helgen ledig men nästa vecka blir jag ungefär daggående. Totalt 24 timmar ska fullgöras i portvakten för att få fullt betalt för nätterna och resten blir övertid. 

Den ena av mina "flickvänner" som jobbar ordinarie där är sjuk och semesteravlösaren Rasmus börjar i skolan igen på måndag så ingen vet hur länge jag blir kvar. De ordinarie tjejerna kallar jag ibland för mina flickvänner eftersom de är/har varit flickor och är mina vänner. Idag är de 45 respektive 51 år gamla så de är väl ungefär lika mycket "flickor" som jag är "pojke" vid 58 fyllda år. Men no matter what så trivs jag utmärkt med att då och då rycka in som vikarie för den ena eller den andra. Det enda smolket i glädjebägaren är väl att det inte syns ett enda dugg på min lön att jag har kompetens som en annan avdelning då och då behöver och vill ha.

Men livet har ju lärt mig att det enda som egentligen kan påverka ens lön på allvar är vilken färg man har på tungan. Ju brunare, desto bättre betalt!

Och eftersom jag vägrar att sänka mig till stjärstslickeri så är det väl bara att vara nöjd med att man överhuvudtaget FÅR lön för sina insatser i företaget.

Det är marknad i stan i helgen, här på Sveiges midja. Selånger marknad, en av norra Sveriges största. Eftersom jag nu är ledig har jag tänkt att gå dit en sväng med min tama husmekaniker för att handla lite renkorv, kryddor och torkat renkött (som är så förtvivlat gott). Vildsvinskorv ska jag också köpa om jag hittar försäljaren. Det fick jag smaka av en arbetskamrat ifjol (inköpt på marknaden) och det var synnerligen delikat.

Sen får vi väl se om det slinker ner en langos också, detta påfund med räkor, rödlök och gräddfil på någon sorts fritterat bröd. Sist jag besökte marknaden för kanske 7-8 år sen testade jag kolbullar för första gången. 

En enklare variant av fläskpannkaka kan man säga. Men gott!

Därmed tillönskas de trogan ordbrukarna en trevlig helg i Gottröra, Kusböle, Valdemarsvik och Trehörningssjö.

Vi ses igen! När andan faller på...

ANNONS
Av Göran - Tisdag 16 aug 21:36

Euphoria!!! Jag tänkte faktiskt på Loreens vinnarlåt i Mellon för ett par år sedan tidigare ikväll, 

Vad spelar det för roll att mina lokala favoriter inte levererar just nu? När det finns OS! Och vårt svenska damlandslag som  ikväll gjorde det omöjliga en gång till.

De slog ut USA, som anses vara världens bästa landslag. Samma taktik ledde dem ikväll till 0-0 efter ordinarie tid plus förlängning mot ett annat av världens bästa landslag, Brasilien.

Och det på ett fullsatt Maracana-stadion i Rio De Janeiro. Självaste Evert Taube ler nog i sin himmel belåten över svenska framgångar i Sydamerika som han skrev så många sånger om.

Inte vet jag väl om Evert var så intresserad av fotboll. Men kvinnor tyckte han mycket om, det vet jag i alla fall!

Och jag gissar på att han hade gillat att se kvällens match. Kanske hade det blivit ännu en sång om den och om tjejerna i laget.

Synd tycker jag litegrann om Brasilien. De har världens bästa kvinnligafotbollsspelare i Marta, som spelat och fortfarande spelar klubbfotboll här i Sverige. I början av matchen undrade jag lite om det skulle vara till fördel för värdnationen att deras stora stjärna förstår och talar vårt språk och därmed vet vad svenskorna eventuellt skriker till varandra. Men det spelade knappast någon större roll.

Som match betraktat var det väl inte så mycket att skryta med. Sverige kommer säkert, med all rätt, att beskyllas för att ha grislirat sig till final. Men en vinnande taktik kan ju inte vara dålig, eller hur? 

Vi har inte de där bolltrollarna som Brasilien har utan får lita på en disciplerad defensiv och eventuellt försöka kontra in någon boll framåt. Vi dominerade absolut inte tillställningen, tvärtom blev vi bitvis utspelade av snabba, passningssäkra brasilianskor. Men det är ju som bekant målen som räknas!

Och det blev samma två hjältar som mot USA. Hedvig Lindahl i målet som knep två straffar och Lisa Dahlqvist som slog in den avgörande femte straffen för Sverige.

Just den där disciplinen att strikt följa matchplanen och kämpaglöden tjejerna visat gör att jag hoppas de går hela vägen. Till OS-guldet, alltså!

Det blir Tyskland eller Kanada i finalen och får jag välja så säger jag Kanada. Mot tyskorna brukar vi ha det svårt men det kanadensiska laget är väl också något av en skräll att de kommit så här långt. Alltså borde de vara aningen lättare att slå än Tyskland.

Imorgon är det jobbardags igen. Jag pratade med min chef på telefon tidigare idag och fick veta att det är mycket möjligt att jag åter slipper mina nattskift på villkor att jag gör lika många timmar i portvakten under nästa vecka.

Klart besked skulle komma imorgon eller på torsdag.

Var ner till min bildoktor en sväng och hälsade på Madame Cirtoen. Men hon var inte klar. Han väntade på en reservdel som beställdes för en dryg vecka sedan så man kan undra om den tillverkas i Sydafrika kanske och sedan transporteras med kamelkaravan till Gibraltar och därefter med roddbåt upp hit till Sveriges midja.

Han trodde dock att den skulle komma imorgon. Så med lite tur får jag hämta hem henne redan imorgon kväll.

Nej, sängen börjar locka nu. Matlådor till imorgon är fixade liksom en rejäl låda med grönsallad som får räcka både onsdag och torsdag. Imorgon blir det laxfilé med smörstekt sparris och kall sås på creme fraiche, rödlök och röd rom.

Till lunch alltså. Middagen blir en skiva entrecote med resterna av min hemslagna bearnaise och haricots verts.

Jag har slarvat med LCHF ett bra tag nu men från och med imorgon tänkte jag försöka skärpa till mig igen.

Det sägs ju att... Det är aldrig för sent att bättra sig!

Och det är just därför jag säger till mig själv att då kan jag ju vänta ett tag till!

Av Göran - Tisdag 16 aug 09:51

Jag tycker att GIF Sundsvall gjorde en dålig match igår kväll mot Hammarby. Inte så dålig som bortamatchen senast mot Östersund men bra var det fantamej inte!

Den poäng man ju faktiskt ändå fick med sig ska de tacka Tommy Naurin för, GIF-målvakten som måste vara en av allsvenskans absolut bästa målisar. Med en sämre målvakt hade Hammarby haft minst 3-0 för så många högoktaniga räddningar gjorde Naurin. Tre bollar som ingen egentligen kunde kräva att han skulle klara av lyckades han tippa över, utanför och en i ribban och sedan bortrensad av utespelare.

Att det står noll i kolumnen för gjorda mål är mycket mindre konstigt för GIF skapade nämligen inte en enda målchans värd namnet. Hammarbys målvakt plockade visserligen ner ett par bollar men det handlade om dåliga inlägg från Sundsvallsspelarna. Han behövde inte göra EN enda kvalificerad räddning. Nästan så att han borde ha löneavdrag när han fick en sådan lugn afton.

Nu kraxar olyckskorparna igen om "höstspöket" syftande på GIF;s förmåga att göra sämre ifrån sig under den senare delen av säsongen än på våren. Men det finns inget höstspöke utan försämringen stavas spelartapp och skador.

På kort tid har man förlorat sin bästa mittfältare (Runar Sigurjonsson) en mycket vass anfallare i Pa Dibba (som spelade för motståndarna i denna match) och en bra reserv (Shpetim Hasani). Lägg därtill att mittbacken Joakim Nilsson såldes till Elfsborg i våras, att hans ersättare Noah Sonko Sundberg ännu inte är spelklar efter skada, att Lars Krogh-Gerson var avstängd samt att islänningen Steindorson är skadad.

Med så stor omsättning av spelare tar det tid för alla att hitta sina roller och lära sig hur medspelarna beter sig i olika situationer. För en norrlandsklubb som GIF är det vardag att tappa de bästa till större klubbar inom Sverige eller till utländska proffsligor. Men historiskt sett så brukar man lyckas bra med att ersätta dem.

För några år sedan lämnade islänningen Ari Skulason ett stort tomrum på GIF;s mittfält. Då klev Kvein Walker fram och axlade rollen som dirigent på mitten. När han i sin tur lämnade för Djurgården var det Runar som visade framfötterna i samma roll. Så vad som framför allt behövs nu är väl att någon gör detsamma igen. Kanske blir det Stiendorsson när han är frisk igen, kanske nyförvärvet Albornoz eller någon annan.

Det behövs också att man får tillbaka Sonko-Sundberg i försvaret samt att Johan Eklund hittar tillbaka till formen han visade för två år sedan. Men han har inte fått starta en enda match hittills i år så ingen kan begära att han ska vara en toppspelare direkt. 

För en hel match utan en enda riktig målchans är på tok för dåligt även om det defensiva spelet fungerade bättre nu.

Sen tycker jag ju också att det var ovärdigt och riktigt fult av GIF-klacken att bua ut Pa Dibba efter allt han gjort för klubben under sina fyra år här. Kanske var det inte riktat mot Dibba personligen utan mot Hammarbys ledning som sket i den praxis som finns vid övergångar att låta spelaren slippa möta sina gamla lagkompisar i första matchen efter övergången. Ingen skriven regel men praxis, som sagt hos de flesta klubbar. Ett s.k gentlemens agreement!

Men jag väntar alltså med att måla fan på väggen ett tag till. För ett lag med bra ledare brukar komma ur såna här svackor bara de får lite tid på sig.

Nästa fotbollsmatch jag ser lär bli semifinalen för tjejerna mot Brasilien i OS ikväll kl.18 Tacksam att den går så tidigt så jag kan se den. Sista lediga dagen idag, ska alltså upp i ottesången imorgon och åka till jobbet. Onsdag och torsdag är det dagskift och då jag går av sista natten på söndag morgon är jag ledig i två veckor sen.

Minus måndagen då vi är kallade på personalmöte, torsdag 25;e då jag har skyddskommitté och några timmar protokollskrivning dagen efter. Annars är jag ledig tills augusti har blivit september.


Av Göran - Söndag 14 aug 20:12

Söndag kväll. Har suttit en stund och försökt engagera mig i eventuella svenska framgångar på de brasilianska golfbanorna. Det såg ut att gå åtminstone ganska bra för Henrik Stensson i OS-golfen.

Men... Golf, är det verkligen en värdig OS-gren? 

Jovisst, jag ser ju att det är svårt som bara den att pricka green från utslagsplatsen och man måste vara jäkligt duktig för att slå bollen i koppen överhuvudtaget. Alltså ännu svårare än det ser ut!

Och för all del, golfstjärnorna är riktigt skickliga precis som världseliten i slägga, höjdhopp, skeetskytte och kanotpaddling så okej då. Men nog är det lätt hänt att man raljerar över denna sport och (som jag) kallar den en ytterst primitiv form av jordbruk. 

Men... golfare är också människor! Och förtjänar därmed samma respekt som utövare av all annan idrott. Det är väl den där rikemansstämpeln golfen bär på som triggar avundsjukan i mig och får mig att förlöjliga golfsporten.

Idag är den ju dessutom mer folksport än någonsin åtminstone här i Sverige. Jag känner flera som spelar och ingen av dem är varken bankdirektör, överläkare eller ägare av ett försäkringsbolag.

Synd bara att nästan alla tävlingar jag gärna skulle titta på går av stapeln mitt i natten p.g.a tidsskillnaden. Jag missar ju nästan all friidrott på grund av det.

Snart är det dessutom dags för en ny upplaga av World Cup i hockey. Ni vet, det där som en gång i tiden hette Canada Cup och är så stort att t.o.m NHL släpper alla sina stjärnor för att representera sitt respektive land.

För en hockeynörd som jag är det nästan årets höjdpunkt. En turnering där alla våra proffs får vara med! Där vi kan ställa Henrik Lundqvist i målet samt veta att bröderna Sedin och Henrik Zetterberg deltager och gör sitt bästa för Sverige. Vilken start för nye förbundskaptenen Rickard Grönborg!

En helg är snart till ända och inte kom jag iväg på någon svamptur. Helgen som kommer jobbar jag natt så då blir de tinte heller. Hoppas dock att jag har fått hem min kära Madame tills dess. Billös är jag ju inte nu heller eftersom exfrun varit vänlig nog att låna mig sin bil. Som också är en dam, precis som Madame Citroen. Carina, heter hon. Toyota i förnamn (eller är det efternamnet?)

Än en gång har jag tillagat njurtapp (eller slaktarbiff) idag och inte nog med det. Jag gjorde även mitt tredje (och överlägset bästa) försök att "slå en bea".

Jag gjorde hemlagad bearnaisesås, alltså. För tredje gången i mitt liv.

Den första gången sket det sig totalt, såsen skar sig och jag gjorde en ny av märket "Blå Band". Andra gången höll såsen ihop men smakade alldeles för mycket vinäger. Så denna gång lärde jag mig av tidgare misstag och såsen blev skitbra. Perfekt till gott kött och vitlökspotatis!

Så... tipset till alla er som tror att det är omöjligt att "slå en bea" själv och lyckas med den blir att... Traggla på så lyckas du till sist! Knepet är att inte ha för bråttom när man vispar ner det smälta smöret. Droppa i det från början och häll sedan i en fin stråle. Då går det bra!

Lycka till med det och med allt annat ni företar er, kära ordbrukare. Vad mig beträffar så är jag som en u-båt och dyker upp där och då du som minst anar det!

Av Göran - Lördag 13 aug 21:24

Vad tycker ni om Pokemon Go? Är ni för eller emot? För dig som till äventyrs vet ännu mindre än jag själv kan jag berätta att det är en sorts spel som man spelar med sin smartphone. GPS-funktionen i den lägger ut virtuella små figurer som man ska fånga genom att springa ifatt dem så att GPS;en ser att du "krockar" med den.

Ifall du får se människor springa som galningar med telefonen i högsat hugg så är det antagligen det de spelar.

Jag såg några idag på parkeringen utanför min närmaste ICA Kvantum-butik och måste säga att jag blir lite konfunderad och undrar om det finns några gränser alls för vad japanska speltillverkare kan få vuxna människor att göra.

Till försvaret av "Pokemon Go" ska väl sägas att det sätter fart på fötterna hos spelaren. Till skillnad från de flesta andra låtsasvärldar. Datorer, spel och mobiltelefoner kommer att på hundra år troligen dubbla omfången på de genomsnittliga svenska arslena. För att de används så mycket mer än på den tiden vi måste bära in vatten och ved eller åtminstone posten och morgontidningen.

Säkerligen är det roligt att spela. Precis som alla andra dataspel. Motvilligt drar jag mig till minnes att mina barn fick varsin liten blå dosa från glassbilen för 18-20 år sen. De innehöll ett spel som kallades Tetris och gick ut på att de "regnade" byggklossar" som skulle vridas och flyttas i sidled för att passa in i bygget. Och ju bättre man blev på det desto högre blev tempot man skulle spela i. Det var avsett för barn men skam till sägandes så måste jag medge att när ungarna lagt sig om kvällarna satt jag och deras mor där med varsitt spel medan tiden formligen flög iväg.

Till ingen som helst nytta, ska väl förstås också erkännas!

Idag har jag tittat lite på golf i OS, denna primitiva form av jordbruk. Eller direktörsbandy som en del föredrar att kalla det. Var det Mark Twain som sa att "Golf är ett sätt att förstöra en annars trevlig promenad!"

Sen satt jag förstås igår kväll och bet (bildligt talat) på naglarna medan Sveriges damlandslag i fotboll mötte USA.

Det är tydligen så i detta OS att det är tjejerna som ska få oss svenskar att jubla. Först Sarah Sjöström och nu fotbollstjejerna. De har ju i och för sig inte vunnit något ännu men det kändes ändå som en bragd att våra svenska flickor slog ut amerikanskorna ur OS-turneringen. 

Det började inte så bra när Fridolina Rolfö skadade tidigt och måste utgå. Men inhopperskan, Julia Blackstenius, fyllde platsen på ett lysande sätt och gav Sverige ledningen i andra halvlek. USA kvitterade visserligen men närmare kom de inte. Det blev förlängning, två gånger femton minuter, som blev mållös.

Sen var det dags för avgörande på straffar. Hedda Lindahl knep USA;s första straff och la därmed pressen på amerikanskorna. Inför den femte omgången stod det 3-3 när Lisa Dahlqvist stegade fram för att slå Sveriges femte straff efter att USA missat sin femte. 

Hope Solo heter deras målvakt och hon tänkte väl vara lite smart och psyka Lisa D genom att plötsligt komma på att hon måste byta handskar. Givetvis för att försöka störa Lisas fokus.

Medan Solo, låååångsamt, gick till sidlinjen för att byta handskar zoomade kameran in Lisa Dahlqvists ansikte och jag såg ett segervisst leende. Inte alls elakt eller hånfullt utan ett segervisst leende som såg ut att säga; "Ja, ja, tramsa på du bara och byt handskar eller whatever! Jag ska göra mål på dig ändå!"

Och det gjorde hon också! Så nu ska Sverige möta värdnationen Brasilien i semifinal. Grattis tjejer och lycka till!

Imorgon är det söndag och kanske, kanske blir det en tur ut i mina svampskogar. När jag nu fått låna en bil så att jag kan ta mig från A till B utan att åka buss.

Annars ska jag tillaga slaktarbiff (njurtapp) för andra gången i mitt liv. Tog fram den ur frysen för ett par timmar sen och ska låta den tina upp sakta och stilla i kylslåpet över natten. Till den läckra köttbiten tänkte jag mig stekt potatis och hemmagjord bearnaisesås. Möjligen smörstekt grön sparris också.

Ledig i tre dagar till, börjar jobba på onsdag. Dessa dagar ska användas till att se till att kropp och själ får vila och rekreation. När jag går av sista natten på söndag morgon är det 14-dagars ledighet igen. Förhoppningsvis hinner jag då också med en snabbtur till Selånger marknad som går av stapeln nästa helg. Tänkte köpa hem renkorv och lite kryddor som inte går att få tag på annat än på marknaden.

Så sköt om er, kära ordbrukare! Så ingen annan måste göra det! Vi ses när andan faller på!

Av Göran - Tisdag 9 aug 20:47

Sarah Sjöström! Vilken tjej! Vilken idrottare! Hon har redan räddat den svenska äran i OS fast OS bara är några dagar gammalt. Jamen, det HAR väl hänt att vi blivit utan medaljer helt och hållet men nu åker vi ju hem med åtminstone ETT guld tack vare denna fantastiska simmartjej. 

Tyvärr går ju tävlingarna i år av stapeln på andra sidan jorden och mycket sänds då John Blund redan varit här och hälsat på hos oss i Sverige. Och eftersom jag jobbar dagid den här veckan så finns inget utrymme för nattsudd vid TV;n.

Domen har fallit på verkstaden över Madame Citroen och än en gång ska jag skinnas på allt jag har och lite till för att få henne körbar igen.

Men det är bara att bita i det sura äpplet och slanta upp. Jag har tänkt fram och tillbaka hur jag ska göra om det bli dyrt (vilket jag nu vet att det blir) men hur man än vrider och vänder på det så... Som hon går och står just nu är hon ju fullkomligt värdelös. Och det bär emot att köra en rostfri bil som jag redan kostat på över 15 lax till skroten. Rent statistiskt sett borde hon väl hänga ihop nu i några år åtminstone. Jag menar... allt har väl snart hänt?

Nejvisst, det finns miljarder fel som ännu inte inträffat men hur mycket otur kan en människa ha under ett och samma år? Svaret är att det vet vi inte ännu. Men med tanke på hur mycket hon kostat mig och vad jag får i inbyte borde det vara klokast att köra henne vidare (när hon nu bli körbar) tills man kan stampa foten genom golvet under pedalstället. 

Pappan till en av mina kompisar i barndomen hade ett tag en gammal Hillman som var väldigt rostig och skraltig. Han stampade alltid hårt i golvet innan han startade den för att se om vi kunde åka dit de tvar tänkt eller om vi skulle köra bilen till skroten. Han gjorde liksom en rolig grej av bilens skick.

I dagens SVerige tvivlar jag att denna Hillman släppts genom besiktningen. Men kanske bilprovningen inte var på hittad i mitten av sextiotalet, jag vet faktiskt inte när man började besikta bilar.

Denna vecka är jag utlånad till portvakten igen och det känns skönt att slippa nattskiften. Imorgon bitti när jag öppnat luckan och grindarna går mina ordinarie arbetskamrater hem från första natten medan jag slipper undan med åtta timmar. Som i och för sig kan vara rätt krävande men på ett helt annat sätt.

Just idag var det ganska lugnt men igår hade vi en stunds kaos på jobbet då ett brandlarm började tjuta och blinka. Det kom från ett ställverk ute i fabriken och min mycket unge arbetkamrat, en artonårig semesteravlösare, började se panikslagen ut. Så jag försökte kliva fram och vara den lugne och rutinerade farbror som han just då behövde vid sin sida för att inte börja klättra på väggarna eller nåt.

Det hör till saken att samtidigt som larmet gick började det tokringa i telefonväxeln och en rejäl flock polska långtradare anlände och ville bli insläppta på samma gång som tio personer från vårt ryska huvudkontor kom med taxi från flygplatsen och skulle tas emot. Rasmus, som den unge mannen heter, flackade med blicken och visste inte riktigt vart han skulle ta vägen. Så jag bekämpade adrenalinpåslaget i kroppen som alltid kommer när det larmar för brand (det KAN ju vara ett skarpt larm) och sa till honom att vi bara ska ta det lugnt. Att nu gör vi det som är viktigt och låter resten vänta. För polackerna och ryssarna stod ju inte i ösregn eller snöstorm och de som ringde men inte fick svar ringer säkert igen om det var något viktigt. Vi ringde upp chefen för den avdelning där det larmat och de skickade ut folk för att kolla. Sen ringde jag larmcentralen och bad dem vänta lite tills vi hunnit kolla själva. Men de hade redan skickat en bil som anlände fem sekunder senare.

Larmet visade sig bero på ett trasigt rör som spred damm i ställverket och det hade utlöst sensorerna för brand.

Efteråt pratade jag med min unge kollega och förklarade att de flesta gånger det larmar så är det falskt och den enda gång man ska vara riktigt orolig är om larmet går i byggnaden vi jobbar i. Eftersom där finns levande människor av kött och blod men i ställverk står bara en massa elutrustning som går att reparera.

Det var igår. Idag har dagen mest rullat på i sitt vanliga lite sommarsömniga tempo. En hel del av de högre uppsatta i företaget är fortfarande på semester vilket gör att det är lite lugnare om dagarna. 

Min tama husmekaniker, som för övrigt fyllde sextio år igår, erbjöd sig både igår och idag att komma och köra mig till jobbet på morgonen. Han har själv jobbat sina nätter och skulle ändå åt det här hållet eftersom en tjej på hans skiftlag var utan skjuts. Snäll som han är har han då kört henne hem (1½ mil söder om staden) och sedan plockat upp mig på vägen tillbaka. Det är suveränt att ha snälla vänner men när de är så nästan överdrivet snälla som han blir det svårt att återgälda allting fullt ut.

Imorgon tar jag mig dock dit för egen maskin. Eller rättare sagt lånad maskin. Min exfru har fått en lite sliten men fullt fungerande Toyota från 90-talets mitt av en bekant och nu var hon vänlig nog att låta mig låna den i ett par dagar. Cykeln står med platt däck igen och jag måste åka och köpa slang och däck på Biltema innan den kan tas i bruk så det är ju tacknämligt att få låna en bil.

Tre dagar återstår av min arbetsvecka. Sen har jag fyra dagar frivecka innan det bär tillbaka till ordinarie jobb.

Men å andra sidan... När jag jobbat nästa skiftvända börjar min nästa 14-dagars ledighet!

Det gäller att ta vara på de små glädjeämnena i livet!

Gör det ni också, kära ordbrukare i världens alla hörn. Tills vi ses och hörs igen!

Av Göran - Söndag 7 aug 08:28

Söndag morgon och svensk sensommar råder utanför. Och här sitter jag med full lön från arbetsgivaren fast jag inte arbetar. Det kan ha sina fördelar ibland att ha kompetenser utanför ens egen avdelning.

Istället för mina ordinarie två dag- respektive nattskift på sammanlagt 48 timmar ska jag istället jobba i portvakten i 40 timmar under kommande vecka. Därför fick jag söndagen ledig och börjar först vid halv åtta imorgon bitti. En av tjejerna som är ordinarie där har blivit sjuk och blir borta i minst en vecka medan den andra ska ha semester. De har en ung kille som semesteravlösare men han kan ju inte göra 2 personers jobb i en hel vecka.

Att byta 48 timmar mot 40 utan löneavdrag var inte svårt att tacka ja till. Särskilt som jag ju slipper nattskiften och får sova på nätterna.

Så medan mina arbetskamrater på skiftlaget sliter ont i sina anletens svett på "gruvan" sitter jag här och mår ganska gott. Första kaffekoppen är avnjuten och jag ska strax ner i tvättstugan för att hänga första maskinen tvätt samt starta tvätt av lakan och lite annat. När det är klart ska jag laga mig någon sorts frukost. Äggröra och några skivor lufttorkad skinka känns som en lockande söndagsfrulle.

Idag återbrukar jag en gammal rubrik från förra hösten då jämtlands stolthet inom fotboll tog sig upp i allsvenskan. Men idag grattar jag dem till segern igår mot GIF Sundsvall. Grattis jämtar!

Det är bara att lyfta på hatten för ÖFK som vann klart och helt rättvist dessutom. Måste säga att jag beundrar deras sätt att spela fotboll. Många nykomlingar hankar sig kvar genom strikt försvarsspel och kontringar, har inte så mycket till eget spel att komma med. Men det gäller inte Östersunds FK!

Det är ett passningsskickligt lag som gärna vill hålla i taktpinnen själva istället för att bara tjonga bort bollen från eget straffområde och hoppas på kontringsspelet. ÖFK var det bättre laget på alla sätt och hade dessutom gjort hemläxan och genomskådat giffarnas spelidé. Man hade koll på vilka giffare som är viktigast för deras anfallsspel och såg till att neutralisera Erik Larsson, Robin Sehlin och Lars Krogh-Gersson. Dessa tre har underskattats av många andra lag och därmed kunnat ta Sundsvall till seger i flera matcher. I förra mötet lagen emellan vann GIF med 5-0 men igår var det jämtarna som fullständigt drog ner brallorna på "storebror" från grannlänet.

Idag ska jag laga kött som jag säkerligen ätit tidigare men som fått nytt namn av charkfabriken. Jag hittade för ett tag sedan nöt-ytterfilé i en köttdisk. Till formen ser det ut som en oxfilé men jag gissar att det är som med motsvarigheten från grisen (fläskytterfilé) att det bara är namnet som liknar.

Varje charkuterist, styckmästare eller kock vet ju att det egentligen inte finns nåt som heter fläskytterfilé. Det är ju inget annat än benfri kotlett som kanske blir attraktivare för kunden när den heter nåt med filé. 

Så... vi får väl se om den här ytter-filén var värd pengarna men med priset klart under hundralappen per kilo så borde det väl duga gissar jag.

Vid närnare eftertanke minns jag att folkhumorn på 80-talet också hade egna namn på vissa rätter. Radhusfilé eller radhusbiff var då ett populärt namn på blodpudding. Falufilé sa man om skivad stekt korv.

Annars har jag tänkt försöka att äntligen få tummen ur och städa upp min balkong idag. Har inte gjort det på väldigt länge men nu då mina två yngsta rökande barn inte längre bor här känns det lite mer meningsfullt. De har lyckats drälla en massa fimpar mellan brädorna i golvtrallen så det ser inte så trevligt ut därute. Men jag gissar att trallen går att lyfta upp så blir det väl ganska lätt att sopa upp och när man sen har skurat av trägolvet och möblemanget kan man ju njuta av sin balkong igen.

Madame Citroen fraktades till bildoktorn i fredags morse men eftersom jag inte hörde ett pip därifrån på hela dagen så är jag fortfarande utan bil. Det KAN betyda att Magnus höll på hela dagen utan att "få till det" men jag hoppas att det var så att han inte hann med henne. Han förvarnade lite att det kunde bli så.

Så imorgon bitti bli det att ta bussen till jobbet men jag håller tummarna för att det ska vara enkla, snabbt och billigt åtgärdade fel som lagas under morgondagen så jag får hem henne så snart som möjligt.

Än en gång har jag så hasplat ur mig ett fullkomligt onödigt inlägg om absolut ingenting. Men det får vara så. Min blogg där jag gör som jag vill. För att jag kan!

Ha en härlig söndag, kära ordbrukare, iVeddige, Karlholmsbruk, Röstånga och Vibyggerå. Vi ses!


Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2016
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Blogkeen
Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se