Jag hade RÄTT!!! Det BLEV en toppendag! Min och Hans gemensamma vän hade bjudit in hennes Uzbekistanska väninnan och väninnans ryske man att smaka surströmming med oss "vikingar".

De hade med sig sin snart ettåriga lilla dotter och damen erbjöds att bli först att få smaka på vår svenska delikatess. Hon medgav att det inte alls var så dumt och käkade faktiskt upp den lilla tunnbrödssmörgås M hade förberett åt henne. Sen ville hon liksom inte ha mer så jag antar att hon kanske inte är "frälst" ännu.

Men hennes ryske make var det annat med. Han åt med god aptit först den "klämma" som M hade förberett med potatis, lök och små, små bitar av surströmming. Och senare även på tallrik som traditionen i Sverige bjuder.

Men ni skulle ha sett hans grimaser när han svalt sin första snaps av Hallands fläder. 

Om man säger så var det knappast det godaste han druckit och han sa nåt på ryska till sin Uzbekistanska fru om "vodka" men vi förklarade på engelska att det han just svalt var "Swedish aquavit".

Jag trodde då att återstoden av flaskan med Hallands fläder sksulle delas av Hans och mig. Men kanske det är sant, det där om att ryssar dricker vad som helst bara det är starkt nog. För han slog i sig tre snapsar till efter den första.

Även om han grinade lite illa så slank de ned.

Bilden tagen innan vi gick loss på godsakerna. Genomgående Oskars, den burk med hela fiskar och en med filéer.

Mannen ifråga är avdelningschef på gjuteriet i det företag jag själv förslösade 46 år av mitt liv. Hans fru var städerka nör jag slutade där men vad jag förstår har hon fått ett betydkigt bättre jobb sedan.

Det kan man förstås ha åsikter om men eftersom jag inte längre har med företaget att göra så väljer jag att se dem som människor - vilka som helst. Och vad Anton (mannen ifråga) beträffar så är jag imponerad över hans mod att inte bara smaka surströmming men gilla det också. Jaana, hans fru, kanske smakade för både första och sista gången.

Så därför får jag väl leva med att mit kära Timrå IK ikväll inkasserade sin första förlust i årets SHL när man föll mot Luleå med hela 0-4. Men det återstår ju 50 st matcher så vi väntar med att deppa ihop tills serien är färdigspelad!

Några kalla starköl stod i mitt kylskåp sen flera månader och en sån njuter jag just nu. Gör det, ni också, kära ordbrukare i slott och koja i vårt avlånga land. Njut av vad nu just du njuter av så ses vi igen förr eller senare!

Idag blir en bra dag! Varför? Jo, av flera skäl. Dels är det hela tolv grader varmt ute fast klockan bara är lte över sju på morgonen då det här inlägget påbörjas.

Det blir en bättre dag än på mer än en vecka ur det perspektivet att jag tror jag slipper ta små tupplurar för att orka genom dagen. Den lilla mojäng av plast och silicon jag har över näsan när jag sover gick ju sönder och läckte så mycket att själva luftpumpen gick upp på högfart och läckaget blåste mig i ögat. Därför beställde jag en ny som levererades för några dagar sedan. Men det visade sig att jag sett fel. Den nya passade inte.

Så efter att ha returnerat den sökte jag reda på rätt modell och den kom igår. Jag har sovit med den inatt och även om jag inte sovit mer än c:a 5½ timme känner jag mig mycket piggare än på länge.

Det blir också en bra dag eftersom Timrå spelar sin andra match i året upplaga av SHL Jag kan förstås inte följa den via TV längre men det finns ju nåt som heter radiosporten också.

Och som mångårig f.d skiftarnetare har jag ju en hel del rutin på att följa de idrottsevenemang som intresserasr mig på det sätter. Vilket kan vara nog så spännande. Radio är dett underskattat medium.

Premiärmatchen hemma i förrgår vann Timrå med 4-2 mot Frrölunda. Ett lag vi hade förvånansvärt lätt emot under förra vintern. Tog 11 av 12 möjliga poäng mot dem då. I år nämner "experterna" dem bland guldkandidaterna så vi får väl se hur det blir med det.

Idag är det Luleå borta som  står för motståndet och min känsla inför matchen är att jag tror på en ny vinst för mina rödvita hjältar. Då blir dagen ÄNNU bättre!

Sen finns det ännu fler anledningar till att jag tror det blir en jättebra dag.

Fröet jag sådde hos min gode vän Hans häromdagen om att det började kännas som dags för surströmming igen hade slagit rot och inbjudan kom från vår gemensamma väninna M igår kväll via Messenger på Facebook.

Så blir inget annat som jag hoppas så ska jag i alla fall äta och dricka gott innan dagen är över. Och det dessutom UTAN att ha behövt laga maten själv!

Det är också en dag då jag ser till att hedra mitt nyårslöfte att när året är slut ska min blogghistrik innehålla minst 2 blogginlägg för varje kalenderdag. Och det är ju just precis det jag gör just nu!

Därmed ska jag runda av med att tillönska mina kära ordbrukare en härlig lördag och helg i Katthammarsviks, Åsele, Simrishamn och Kårböle.

Vi ses! Eller...?

Att sommaren är över är lätt att konstatera. Märks tydligast på morgnarna. Sen i måndag har utetemperaturan inte orkat upp till två siffrigt en enda morgon. Nio grader i tisdags är värmerekordet för den här veckan.

Sju visade termometern i köksfönstret idag. Och det är ju, för all del, lite bättre än fem som det var igår.

Men det är ju liksom bara tidens gång. Inget orormalt alls egentligen. Bara en tidsfråga innan man vaknar och ser att VH (Vår Herr) har pudrat gräset med florsocker ute.

Nej, låt oss hoppas att frostnätterna ännu är en bit bort! Det blir ju varmt och skönt på dagarna då solen skiner men nog är sommaren över för den här gången.

Och om jag ska sammanfatta den sommar vi haft här på Sveiges midja så får jag nog ändå ge den godkänt. Juni var solig och fin liksom nästan halva juli. Sen kom ju skyfallen och pågick i nästan en vecka innan mer ostadig väderlek tog vid med sol någon dag och några dagar med mulet och mer regn.

Idag ska jag nog iväg på en ny svamptur och hoppas på bättre lycka än senast. Syrran har ju hittat en hel del både soppar, blek taggsvamp, stolt fjällskivling och gula kantareller, Så då ska väl jag också kunna få med mig åtminstone några hem från skogen.

Innan dess ska jag förstås ut på morgonrundan med Thea och sen äter vi frukost, både hon och jag. Idag lutar det åt att jag rör ihop en shakshuka. Det börjar bli längesen och jag har rätt gott om tomater som behöver ätas upp.

Godast blir den, tycker jag, om jag kan strö över lite fetaost innan jag äter den. Men någon sådan finns inte här just nu så istället tar jag en grabbnäve vanlig riven ost från byttan i frysen och låter den smälta över anrättningen. Det blir också väldigt gott.

Igår pratade jag i telefon med gode vännen Hans och passade på att hinta om att det börjar bli längsen vi käkade nån surströmming. Så nu hoppas jag han för tanken vidare till M, vår gemensamma kvinnliga vän. Och förstås att både tycker som jag och blir lika sugna.

Därmed ska jag hänga på mig jackan och kliva i skorna och göra min fyrbenta sambo till viljes. Hon står på bakbenen här nu och verkar lite ivrig så det är nog bästa att vi tar en promenad.

Ha en fantastisk fredag, kära ordbrukare i Stenungsund, Hisings Backa, Östhammar och Hjoggböle.

Kommentarer uppmuntras också, vänligt med bestämt!

Vi ses! Nån gång...

Det blev en tur till skogs igår. Kom iväg rätt sent så jag beslutade att bara kolla av edt kanske bästa och säkraste stället jag har. Men endera har nån annan hunnit före och plockat rent där eller så har vår herre glömt att ställa ut varken gula kantareller eller blek taggsvamp som annars brukar kunna skördas där.

Kanske tar en sväng till i eftermiddag. Om inte annat så för Theas skull. Jag lät henne springa lös i skogen och nu känner jag att jag kan lite på att hon kommer springade med hysteriskt lycklg svans när jag ropar på henne.

Jag var iväg och handlade en sväng också och innan kollade jag i skafferi och kylskåp vad som fanns resp, fattades. Osten började se tunn ut så jag var precis på väg att anteckna det då jag mindes att jag ju faktiskt hade en ost som legat på lagring i rumstemperatur i c:a två månader.

Annars är inte hushållsosten nån favorit här, tycker den är alldeles för mesig i smaken. Men efter ett tips jag fick av min kusin i Västervik köper jag ändå en hushållsost då och då när det är sådär extremt bra lockpris på dem.

Hon berättade för några år sen hur hon gjort så i många år. Den ska vara vacumförpackad annars kan den börja mögla.

Man lägger den i t.x ett köksskåp och märker den med datum då den köptes.

Låt den sen ligga där i en månad eller ännu hellre två så blir det mycket mer smak på den. 

Så jag flyttade den till kylskåpet och igår kväll öppnade jag och smakade på den. Inte är det som lagrad prästost eller Grevé men absolut mycket godare än i färskt skick. Då smakar den ungefär som de där magrare bordsmargarinerna.

D.v.s inte mycket alls...

Förmodligen finns det väl nån bortre gräns för hur länge man kan låta dem ligga så men två månader passade i alla fall min smak för ostar.

Jag vill ju gärna ha lite sting i dem. Lite jävlar-anamma, som jag brukar säga. När jag biter i den ska den bita tillbaka, liksom.

Ikväll startar SHL igen, som jag skrev om igår och döm om min förvåning då hela Sveriges självutnämnda hockeyorakel, Niclas Wikegård, sticker ut hakan och tippar SM.guld för mina rödvita hjältar till våren.

Och omöjligt är det förstås inte även om jag absolut inte ställer några såna krav på dem. Men hoppas får man ju!

Att läsa en laguppställning i skrifr kan ju imponera om den ser stark och bra ut men de ska ju få ihop det också och kunna leverera på isen. Spännande!

Och för första gången på närmare tio år kan jag inte se matcherna live på TV. Jag sparade över 700 kr/måm på att ta bort det stora TV-paket jag hade och som vållat mig så mycket besvär efteråt. Och som inflationen galopperar så behövs sannerligen de slantarna till annat.

Efter årsskiftet kommer dock mina finanser att se bättre ut då jag dels får de förhöjda grundavdraget för pensionärer plus en skattsänkning som bör ge mig ytterligar 400 sänn mer att röra mig med.

Höjningen av garantipensionen som Tidötrojkan tyckte att vi ska vara tacksamma för känns mer som en spottloskai ansiket. Den skulle höjas med 1100 kronor, har de sagt. Men inte per månad utan för hela året.

Alltså inte ens en hundralapp i månaden! Och så ska man skatta på det också...

Nej, den höjningen var då inte mycket att skryta med.

Skryter gör jag väl inte direkt heller om segern för oss födda 1957 men för varje dag som går känner jag mig mer och mer stolt över att ha varit delaktig i en rörelse som till sist blev så stark att regeringen inte hade nåt val.

Vi  tillsammans tvingade dem att ge tillbaka de pengar som vi själva slitit ihop under långa arbetsliv.

Jag kan inte erinra mig att nåt liknande uppnåtts i Sverige någon gång under min livstid. 

Jag har hört talas om att det fanns nån rörelse som kallades "Skärholmsfruarna" som kämpade för rimligare matpriser men då var jag rätt liten och minns inte vad de eventuellt åstadkom.

Kanske blir det inspiration för andra liknande rörelser för att påverka maktens människor. Glädjande i så fall för det är väl nästan det man menar med DEMOKRATI. Att all makt utgår från folket och när folket sätter ner foten åt dem ska de jävlarimig lyssna också.

De kan behöva lite lektioner i ödmjukhet och förstå att 90% av folket inte på långa vägar är så priviligierade som de själva ju faktisk är. Som Astrid Lindgren sa en gång; "När politikerna slutar lyssna på folket är det dags att byta ut dem"

Så nu undrar jag för mig själv hur jag ska applicera den tanken på den här lilla skriftsamlingen. När besökarantalet och kanske framför allt kommentarerna minskar så mycket som gjort på sistone... Är det då bokstavsskötaren (bloggaren) som ska bytas ut? Eller kanske ta en time-out för en tid.

Tja, det tål att tänkas på!

Men jag lär väl fortsätta att pränta ner mer eller mindre spirituella rader här, Alltid retar det väl nån, tänker jag.

Jag VET dock att nästa år och åren som följer så gillar jag verkligen att titta igenom backspegeln varje dag.

2023 är ju dessutom det första året som jag har minst ett gammalt inlägg att läsa VARJE dag.

Detta efter att ha hållit nyårslöftet att inget datum fick vara obloggat när 2022 var över. Det gällde även de dagar som bara hade ett inlägg i historiken.

Avslutningsvis tänkte jag dela med mig av filmen från manifestationen på Mynttorget i Sthlm i måndags. Jag var inte själv på plats med förbluffande många var det . Så om du som läser själv är 57;a eller från nån av de två andra årgångar som skulle ha drabbats om vi inte krigat så hårt vill se och höra vad som sades så varsågoda.

Självklart är även den välkommen att titta som alls inte berörs själv men har ett samhällsintresse i största allmänhet.

Varsågoda!

Onsdag råder över Sverige och världen. Det är den trettonde dagen i månaden september. Det är en stor dag. En dag av längtan och förväntan inför morgondagen. Som är en av de största dagarna på året för oss sportfånar som älskar hockey.

Imorgon, torsdag 14/9 i nådens år 2023 är vår väntan över och det är åter dags att invadera våra tempel och dess läktare för att äntligen få se livs levande historia skapas inför våra hänförda blickar.

Äntligen drar SHL igång en ny säsong!

Ännu har jag inte helt bestämt mig men jag är väldigt sugen på att åka de dryga två milen till SCA Arena, som ishallen där mitt kära Timså IK möter Frölunda i premiären imorgon

Och det nya namnet känns helt logiskt. SCA har alltid varit en av de större sponsorerna och företaget startades ju en gång i tiden just här också. I Sundsvall/Timrå-regionen.

När jag växte upp hade de fabriker på flera platser i bägge kommunerna. Men idag är det bara Östrandsfabriken i Timrå kvar. Där görs massa för papper och kartong och man har ganska nyligen byggt ut fabriken rätt mycket.

Men även om bara en fabrik finns kvar och deras huvudkontor ligger i Sthlm sen många år så känns det liksom naturligt att arenan bär deras hamn och logga.

Jag känner mig ganska förhoppningsfull inför den kommande säsongen. Vi slutade femma i våras och jag tror och hoppas att laget tar ännu ett steg under den kommande vintern.

Chanserna ser väldigt lovande ut. Nästan hela fjolårets lag finns kvar och har dessutom spetsats till med Tim Juel, en målvakt som är minst lika bra som publikfavoriten från de senaste tre åren, Jacob Johansson. Så han får en helt annan konkurrens om platsen på isen. Ifjol stod ju Jacob nästan alla matcherna.

Sen valde också Filip Hållander att ta med sig familjen hem till Sverige och Timrå från USA. Precis som de övriga bärande spelarna har också han ett långt kontrakt som säkerställer kontinuiteten i truppen flera år framöver.

Det enda som känns en liten aning tveksamt är väl backbesättningen. Tre blytunga finska namn är ju kvar liksom åldermännen Pär Svensson och Tim Erixon. Därtill finns också tre väldigt unga grabbar som ska skolas in i SHL-tempot.

Om de två "gamlingarna" håller klassen ett år till och en eller två av de fjuniga ungtupparna kliver fram och tar för sig så kan det faktiskt räcka hur långt som helst.

Timrå IK har aldrig vunnit SM-guld. Och jag säger inte att de gör det till våren heller. Jag säger bara att under min tid som supporter har de aldrig ställt ett så lovande lag på isen som i år.

Men... vi får se! Det ska ju spellas om det först.

Och det är ju, som sagt, imorgon det!

Idag vet jag inte alls vad jag hittar på för att slå ihjäl tiden. SMHI lovar sol hela dagen efter två gråmulna men ändå ganska varma dagar så kanske jag tar Thea med mig till skogs och kollar några svampställen. Trattisarna har väl knappast kommit ännu men det sägs att det ska finnas gott om både soppar, kremlor och riskor, gula kantareller och blek taggsvamp. 

Älgjakten pågår visserligen men där jag går och letar efter svamp finns inga jägare. De brukar ju förlägga sina pass till kalhyggen och andra mer öppna ytor så att de ser sina offer på lång håll. På mina bästa svampställen står höga träd och alldeles för tät skog för att vara intressant för jägarna.

Hoppas också att den lilla attiraljen jag har beställt till min snarkmaskin kommer idag så jag får vakna utvilad imorgon.

Därmed ska jag gå och hämta dagens andra kopp kaffe och avsluta detta lilla bloggförsök.

Ha en härlig lill-lördag, kära ordbrukare i Åbyggeby, Skallböle, Uddevalla och Vinslöv!

Vi ses igen! Hoppas jag...

Tänk så mycket det finns som är så konstigt. Om man tar sig tiden att tänka efter, alltså. Hade TV; på förut medan jag strök mina skjortor efter tvättdagen. Riksdagens högtidliga öppnande med regeringsförklaringen.

Och medan jag strök så sneglade jag väl på TV;n då och då. Och reagerade som så många gånger förr.

På vad då, undrar kanske den nyfikne ordbrukaren. Först på hur många tomma stolar det fanns i kammaren.

Vid en sån tradition som öppnandet av höstriksdagen borde väl de som inte ligger nedbäddade  hemma med feber visa statsministern och kungligheterna den respekten att de är på plats?

För inte var väl sååå många sjuka samtidigt?

Men bland de som ändå masat sig dit för att höra regeringsförklaringen synted ett helt makalöst ointresse. Många satt och lekte med sina "klösbrädor" (mobiler), andra hade somnaat redan innan Kristerssson börjat prata.

SD;s Björn Söder satt med telefonen mot örat och pratade med nån som garanterat befann sig nån annanstans.

Har de ingen chef? Bryr sig inte den chefen om hur hans/hennes personal sitter och sover inför ögonen på TV-publiken eller om alla de tomma stolarna. Eller om alla som sitter och surfar, spelar patiens eller vad de nu har för sig med sina telefoner?

Om jag minns rätt är det väl talmannen som är chef över verksamheten i riksdagen även om han inte är chef för varje riksdagsman. Tycker talmannen att det där beteendet är ok?

Ja, han/hon måste väl tycka det. För det där är ju inget nytt! När deras vardag tar vid med debatter och interpellationer och allt vad det heter är det ju ännu glesare i bänkarna. Då är det ju oftast färre än hälften som är på plats. Och än fler som sover.

Vore jag talman skulle jag dänga min sko i bordet som gamle "Crusse" i Sovjetunionen gjorde när han ville markera. Och ryta ifrån att nu får ni väl tamigfan skärpa er. Jag skulle ställa krav på dem!

Med de löner vi betalar till dem med våra skatter vore det väl ett högst rimligt krav att man är på plats när man ska. Att man har mobilen avstängd och att man kan hålla sig vaken i mer än 5-10 minuter.

Hade ännu ett intressant samtal med en chef från Telia igår eftermiddag. Han var precis på väg att börja förklara för mig varför Telia inte vill betala för teknikern som hjälpte mig att kunna se TV igen. Jag hörde genast vartåt det barkade och avbröt honom ganska bryskt,

Sen talade jag om för honom att jag visste precis vad teknikern skrivit i sin rapport. Att det var Telia själva som hade slarvat/fuskat/underlåtit att starta upp det kanalpaket jag ska ha.

Då låtsades han först som om det stod nåt annat i deras rullor men jag stod på mig.

Så då bytte han fot helt och sa att om det var på det sättet så skulle jag såklart inte behöva betala något. Men hans förslag på hur det skulle ske fick mig att gå i taket. Han ville att jag skulle betala fakturan så skulle jag sedan få tillbaka den summan på nästa faktura från dem.

Varför i herrans namn skulle jag betala Telia för att de har klantat sig? Allt var ju deras eget fel. Digitalboxen funkade ju som den skulle. Varför ska då jag betala in 499 kronor som ska ligga på Telias konto och bära ränta till dem medan jag väntar på att få dem tillbaka?
Ja, var och en med någrlunda förstånd hör ju själv hur stolligt det låter! Så jag blåvägrade och hotade både med bekanta verksamma inom media och allmänna reklamationsnämnden.

Då, till sist, säger karlskrället att "Ja, jaha... Jovisst kan vi lösa det på det sättet också. Om det känns böttre för dig" Tror väl fan att det känns bättre att slippa betala in en summa pengar som jag inte ens är skylddig dem!

Har det där företaget någon som helst skam och moral så borde de allra minst skicka mig en blomkvast, en stor chokladask och en mycket ödmjuk ursäkt för allt obehag de utsatt mig för.

Alternativt erbjuda mig att få deras samtliga kanaler helt gratis året ut som plåster på såren.

Ännu har jag inte hört ifrån konsumentrådgivaren på kommunen men hon har säkert mycket att göra så det kommer väl i sinom tid. Men jag väntar väl till dess innan jag stampar foten i bröstet på Telia och utropar mig till segrare än en gång.

Manifestationen från oss 57;or i Sthlm igår var ett välbesökt evenemang. C.a 300 personer hade tagit sig dit och jag tror att även politikerna nu fattar att oss pissar man inte på hur som helst.

De har lovat oss full kompensation, i genomsnitt 27 000 kr/pers. För min egen del hamnar det en bit över trettio lax om jaghar räknat rätt. En fin slant att få som tillskott mitt i sommaren.

Inte är mitt eget bidrag så stor i FB-gruppen men det lilla jag kunnat göra har jag sannerligen gjort och därmed dragit mitt eget lilla strå till stacken. Därmed fick jag också vara med om att skapa hisotoria, vilket jag är övertygad om att vi 6000 medlemmar har gjort. Jag minns då inte till att folk från gräsrötterna gått samman och fått så många politiker att krypa till korset och ändra sig.

Organisationen kommer dock inte att upphöra. I alla fall inte förrän vi är i mål och alla har fått sina orättmätiga skatter återbetalda med ränta. Nu ska vi bevaka att allt går rätt och riktigt till så ingen kommer i kläm på nåt annat sätt heller. Det känns faktiskt lite stor att ha fått vara en del av en sån maktfaktor som gruppen blivit.

Som jag sagt förut så tror jag faktiskt att vi skapade historia. Och kanske ruskade vi om politikerna så det ser över rutiner och arbetssätt så inget liknande händer i framtiden. 

Då får de väl peka på "Lex 57" och påminna sig att vara lite mer noggranna

Lika lugn dag idag som igår fast det inte är vilodag idag. Satte mig ner här en stund och sökte efter tänkbara kanaler som kunde tänkas sända från den manifestation som just nu pågår på Mynttorget i Stockholm. Den planerades långt innan regeringen kröp till korset och sa att vi som föddes 1957 ska få våra rånade skatter tillbaka.

Jag hade gärna velat vara på plats och lyssnat på tal av både regeringsföreträdare och representanter för FB-gruppen som skapade trycket som gjorde att regeringen förstod att vår skattesmäll var helt orimlig.

Och man beslöt att genomföra den ändå för att behålla trycket på maktens människor så de inte glömmer vad de har lovat.

Så nu hoppas jag att man också har löst formerna för hur återbetalningen ska gå till. Kanske kommer några nya besked från Svantesson idag. Eller från nån annan.

PRO och SPF har också folk på talarlistan liksom Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Skattebetalrnas förening.

Jag hade gärna velat vara på plats men kände att jag varken hade orken eller finanserna för att kosta på den resan. Ekonomin kommer att vara lika tight året ut innan jag får åtnjuta det förhöjda grundavdraget. Den andra skattesänkningen regeringen har utlovat lär väl också börja gälla då. Typ 400 kr/mån. för min del.

Inte så mycket men jag klagar inte. De som har en bruttoinkomst på 17 000 kr/mån får sänkt skatt med 16(!) kr/mån!

På samma gång som statsministerns lön höjdes med 7000 kr/mån. Rättvist? Tja, döm själv!

En oförutsedd utgift kom också i förra veckan. Näsmasken till min snarkmaskin som ska hjälpa mig att få sova ordentligt gick sönder. 599 kr inklusive frakt kostar den här lilla plastmojängen...

Värdet på materialet den är tillverkad av lär inte betinga många ören. Men jag fattar förstås att sånt här inte framställs i så stora serier så då blir ju tillverkningskostnaden desto högre.

Så nu hoppas jag bara att de levererar så fort som möjligt för jag har redan märkt att den där sjuka tröttheten som får mig att somna på datastolen då och då.

På ett sätt kan jag tycka att sånt borde handläggas av apoteken och ingå i högkostnadsskyddet för läkemedel för den hjälpr mig ju faktiskt till bättre hälsa. Precis som en penicillinkur kan göra när det är DET man behöver.

Men de måste alltså beställas från tillverkaren så det är bara att slanta upp och se glad ut. Konkurrensen lär ju inte heller vara stor så de kan säkert sätta vilka priser de vill.

Därmed lämnar jag mina kära ordbrukare åt era öden och äventyr i Kungsbacka, Lidhult, Simrishamn och Överkalix!

Ha det! Annars kanske nån annan har det...

Söndag råder över Sverige och världen. Dagen då man inte ska arbeta utan snarare försjunka i ödmjuk tacksamhet över att man lever och jämförelsevis har det ganska bra ändå.

Nu är jag ju inte troende men generationerna som gick före oss hade säkert inte gillat att nästan alla butiker är öppna på "vilodagen". Vi behöver inte gå längre tillbaka än till min bardoms sextiotal för att återuppleva en tid då nästan inget var öppet. Utom små kiosker och bensinmackar förstås.

Som barn hade man förstås ingen som helst glädje av om mackarna var öppna. Där såldes uteslutande drivmedel, oljor och annat bilägarna behöver samt tobaksvaror.

De bensinstationer som finns idag är endera helautomatiska med kort- eller sedeltank eller också affärer som har det mesta folk kan tänkas vilja handla. Livsmedel av många slag, om än inte lika välsorterade som de stora matbutikerna. Godis i mängder plus allt det där de hade redan på 60-talet. Dessutom är många mackar även regelrätta korvkiosker också numera. När DET började har jag ingen aning om men gissar på 80-talet kanske.

Först hade de bara kokt korv med bröd samt senap och ketchup men idag är det flera olika sorters korv och även hamburgare eller färdiga smörgåsar i plast går också att få handla till hutlösa priser.

Med tanke på hur mycket det förändrats borde man kanske tycka att livet var väldigt torftigt i mina yngsta år.

Men jag lovar, det var inget man nånsin funderade över. Det var så det var och ingen ville väl begära att andra skulle jobba på helgerna när man själv ville vara ledig.

Undantagen var förstås polis, räddningstjänst samt vårdpersonal som ju alltid behövs. Och den del av industrin som inte kan ta paus utan måste tuffa på dyget runt, året om.

Och även om min familj och släkt inte var nämnvärt religiösa så  visste man liksom ändå att på söndagen skulle man vara lite mer stillsam.

Nu är jag ju skapligt stillsam nästan alla dagar sen jag blev pensionär så dagen blir väl som de flesta andra ungefär.

Sommaren har gjort ett litet come-back-försök de senaste dagarna med sol och värme. Igår gick jag i shorts hela dagen och innan jag skulle gå kvällsrundan med Thea tänkte jag att man kanske borde kolla utetemperaturen för det har ju börjat mörkna tidigare och klockan var nästan åtta på kvällen,

Men det var fortfarande hela 18 grader och då är det fortfarande ok för min del att bära kortärmat och kortbent.

Vi ska strax gå ut på dagens första promenad nu. Inte för att hon pockar på min uppmärksamhet utan hon sover så gott på min säng bakom min rygg.

Nej, det är mer för att jag börjar bli hungrig. Har ju bara druckit en balja svart kaffe ännu idag så jag ska steka ett ägg eller två och lite bacon som får bli söndagsbrunch. Till middag tänkte jag göra piccata av kyckling samt rosta lite broccoli och blomkål i airfryern.

Igår gjorde jag höstens första storkok då en bit högrev fölrvandlades till kalops i min slow-cooker och inom de närmaste dagarna ska vitkålen jag köpte häromdagen förvandlas till kålpudding.

Sen måste jag också snart tina upp fläskläggen som legat i frysen i 3-4 månader och använda den innan den blir helt frostskadad. Då ska det bli rotmos igen också, det var så länge sen.

Men innan dess ska söndagen genomnjutas och jag ska försöka var saktmodig och inte tänka illa om någon eller något.

Jag ska faktiskt till och med stänga ner ilskan mot Telia. Nu äe jag så säker på att jag kommer att få rätt mot dem att jag inte ens sska tänka ett ont ord om dem på hela dagen.

Jag väljer istället att tycka lite synd om deras personal som säkerligen får ta massor av skäll från andra ilskna kunder. För det är ju inte deras fel.

Tack till den/de ordbrukare som läste ända hit. Du ska strax få gå ifrån och göra vad du vill.

Därmed knyter jag ihop säcken och väcker lilla hundfröken med orden; "Vill du gå ut, Thea?"

Eder, mina kära ordbrukare, tackar jag för visat intresse. Kommentarer mottages hjärtans gärna.

Ha nu en fin söndag med eller utan högmässa i Vattlång, Skebokvarn, Husqvarna och Flen!

Vi ses!