Farmen fick vänta denna kväll. Har alldeles precis tittat ikapp via streamintjänsten på datorn. Och fick konstatera att jag än en gång gissade fel om slutsegrare. Men det blev ju verkligen en kamp mellan två riktiga kraftpaket.

Och hade det handlat om styrka i bara armar och överkropp kanske Jens hade klarat det. Där tror jag ändå att de är hyfsat jämna. Men det var ju benstyrkan (som Fredrik tydligen skaffat sig genom att träna och spela hockey) som avgjorde finalen. Måste dock säga att Jens ändå bar en god förlorare till skillnad från ett par stycken andra som redam fått åka hem. Nu har jag egentligen ingen klar favorit som vinnare men efter Fredriks uppvisning i tinget ikväll så kanske jag håller på honom ändå. Men det spelar inte så stor roll, alla fyra har chansen och jag misstänker att finalen inte kommer att handla så mycket om fysisk styrka utan andra saker kommer att avgöra.

Anledningen till att jag sköt upp Farmentittandet stavas förstås Timrå IK. Som spelade första machen i kvalserien ikväll. På hemmaplan mot laget närmast bakom i sluttabellen - BIK Karlskoga. Gästerna tog ledningen efter lite slarv av Timrå men innan första perioden var slut hade Timrå vänt på steken och ledde då redan med hela 5-1. Värmlänningarna drog på sig massor av utvisningar och det här var en kväll då power play funkade sanslöst bra för hemmalaget.

Såg Björklöven - Modo igår kväll också och även där hade jag tippat lika fel som om Farmen. Jag räknade med att Björklöven skulle vinna klart hemma men nolaskogsarna krigade sig till oavgjort vid full tid.

Då kröp jag dock i säng, jag skulle ju upp och jobba imorse. Fick läsa på nätet att Modo avgjort i den andra tilläggsperioden. Imorgon kväll är det de som har hemmaplan och där tror jag att det bara är Timrå som tagit alla poängen denna säsong. Matchboll för Modo, alltså. Det trodde jag inte heller i förväg.

För Timrås del är det resa till Västervik och bortamatch på fredag som gäller. Och det inför max 500 åskådare så inramningen under resten av serien och vidare kvalspel blir nog lite tam. Detta p.g.a Corona förstås...

Viruset har numera nått även mina trakter nu. Fick veta via radion idag att sex fall av Coronavirus hade konstaterats i Västernorrland. Nu vet jag visserligen inte om de bor nära eller kanske i nordligaste Ångemanland, d.v.s dryga tjugo mil bort men ändå. Något botemedel har ännu inte hittats så man undrar ju om ens eget immunförsvar bildar antikroppar som skyddar eller om det kan ta om hur många gånger som helst. För de allra flesta överlever ju.

De flesta av dem som dött har ju varit endera mycket gamla människor eller folk med andra underliggande sjukdomar som klarar av flunsor sämre än de som annars är friska.

Nåja, det är väl bara att vänta och se. Får jag det så får jag det. Det tjänar ju inget till att få panik. Och om jag får det så... Tja, endera överlever jag eller så gör jag det inte. Och gör jag det inte så behöver jag ju inte bekymra mig mer över det sedan.

Arbetsdag stundar även imorgon så nu ska jag bara logga in hos ATG och kolla av mitt spel på dagens V86 som gått på Solvalla och här på Bergsåker. Kanske är man miljonär!

Skriver jag inget om det nästa gång jag publicerar nåt här så vet ni att det gick ungefär som vanligt. Att det gick åt pipsvängen, med andra ord.

Godnatt på er, kära ordbrukare i slott och koja i Hässelby, Nykroppa, Hissmofors och Övertorneå.

En ny arbetsvecka är igång och bara fyra dagar skiljer oss från helgledighet. Farmen igår blev slutpunkten för Haroon som förlorade mot Johanna. Och jag tycker på något sätt att det är rätt människor som tagit sig till finalveckan.

Dock måste jag säga att Haroon förvånade mig en sista gång då han istället för att utse storbonde fick välja ut den siste förstekämpen. Jag var nästan säker på att han skulle ta Peter som payback för att han satte Haroon som förstekämpe.

Men han valde Jens. Antagligen därför att han genomskådat Jens styrande och manipulerande med flera andra deltagare. Kanske tyckte Haroon att han ville ge honom en sista prövning innan själva finalen.

Å andra sidan hade Haroon sagt till Jens alldeles i början att han hade förmågan att se in i framtiden och förutspådde redan då att just Jens skulle stå som slutsegrare när allt var över. Dessutom hade han, enligt Jens, viskat i hans öra att "kom ihåg vad hag har sagt till dig!". Vilket Jens tolkade som en påminnelse om Haroons spådom att han skulle vinna.

Vem tar då Jens som andrekämpe? Tja, jag har svårt att  tro att han väljer Johanna som ju är stark i kunskapsbiten. Peter är ju liksom hans polare så kanske vill han ha honom kvar till finalen. Sofie får han inte välja eftersom hon är den som har flest amuletter.

Så då återstår Fredrik. Som säkert är både lika stark och lika tekninsk som Jens men jag tvivlar på att han har den vinnarskallen som Jens har. Det tror jag inte heller att Peter har men jag gissar att kamratskapet fäller avgörandet.

Nåja, det får vi veta imorgon kväll.

Då får vi också veta om IF Björklöven är så bra som tabellen för hockeyallsvenskan säger. Mitt tips är att de vinner seriefinalen mot Modo med 3-0. Det skulle, i så fall, innebära att Modo får möta vinnaren av kvalserien som börjar på onsdag. Timrå toppar redan den serien eftersom man får med sig tre poäng redan när serien börjar med hemmamatch mot fyran, Karlskoga. På dem har Timrå plus-statistik denna vinter så vi borde kunna vinna igen. D.v.s om man kan ta fram det spel man visade upp i slutskedet av allsvenskan förutom de två sista matcherna.

Mitt drömscenario är förstås att Timrå vinner den serien och får kvala vidare i "bäst-av-tre" mot Modo som vi bara förlorat en enda match emot under den gångna säsongen. Och på deras hemmaplan har vi vunnit båda gångerna.

Och det är ju förstås bra med tanke på att de har "fördelen" av hemmaplan i en eventuell avgörande match.

Jag ser alltså bra möjligheter för Timrå att ta sig till direktkval mot Leksand eller Oskarshamn från SHL.

Och enlikgt min högst personliga åsikt har vi, i så fall, bäst chans mot Leksand.

Så... om det går som jag hoppas så kommer Oskarshamn och Leksand att ersättas i SHL av två norrlandslag n'ästa vinter. Björklöven känner jag mig nästan helt säker på att de klarar kvalet no matter what. Och sedan står det mellan Timrå och Modo. 

Idag fick jag ett litet specialuppdrag av min chef. Eller... egentligen fick jag det redan i fredags men beslöt att ta helgen på med att fundera ut hur jag ska lösa det. Vår personalchef hade delegerat uppgiften att lösa sopsorteringen i kontorshuset och hon som fick det i knät tog kontakt med mig i förra veckan och bad om råd. Jsut då hade jag inga att ge men efter att min chef bett mig titta lite närmare på det så tog jag tjuren vid hornen idag och besökte Eva-Lena som hon heter som fått ansvaret av sin närmaste chef. Tillsammans gick vi igenom problembilden och jag lade fram min syn på det hela samt lovade att hjälpa henne med kontakten med andra avdelningar eftersom de behövde lite hjälp med att frakta bort vissa saker som inte kan kastas i de kärl de har tillgång till. Därefter föreslog jag henne att ta upp problemet på fikarasten och låta de andra i huset lägga fram sin syn på det och sina idéer.

Och jag tror att vi sydde ihop en bra lösning innan dagen var över. Väntar bara på svar från den chef jag hade under tiden jag jobbade på förrådet. Honom har jag bett om hjälp att frakta bort sådant som man inte får kasta med hushållssopor, kontorspapper eller brännbart. För att ta sig till de stationer där det övriga ska kastas så måste man vara fullt arbetsklädd och ingen på verkskontoret bär normalt sett blåställ med långkalsonger och långärmad undertröja. De flesta har inte ens såna kläder att tillgå. Men på den största delen av området är det ett krav att man har rätt klädsel för att få vistas där. Svar får jag förhoppningsvis imorgon då jag även ska ge mig ut i den s.k verkligheten och kolla av våra avfallsstationer.

I bloggens backspegel såg jag häromdagen att det redan gått fyra år sedan jag blev väckt av en telefonsignal mitt i natten av någon som hade hittat en person med samma namn som min exfru asberusad på stan. Nu var det ju inte hon utan en för mig helt obekant kvinna med synnerligen livlig fantasi. Under en kanske 20 minuters bilfärd hann hon med att ha fyra olika jobb. Polis i Stockholm, banktjänsteman, vårdbiträde på ett äldreboende samt personlig tränare. Hon snackade en massa annan skit också men idag vet jag att det där med vårdbiträde var det som kom närmast sanningen.

Därmed syr jag ihop lapptäcket för idag och önskar läsekretsen, den lilla men naggande goda, en underbar natt tillsammans eller var för sig i Laholm, Morjärv, Moheda och Hoting.

Vi ses! När andan faller på...

Helgen lider mot sitt slut och det blir obönhörligen mer och mer inslag av vår därute. Snöstorm i tre dagar under den gångna veckan men helgen har varit helt ok vädermässigt.

Mellon är över för den här gången och jag såg inte mycket av den. Inte en minut av deltävlingarna eller av Andra chansen men lite grand här och där av finalen. Och när jag läser rubrikerna i AB och Expressens nätupplagor så inser jag att jag är totalt passé. För låten som vann sågas hårt av krönikörer och andra. Själv tyckte jag inte att den var sämre än några andra låtar. Den enda låt jag själv blev lite glad av var Mendez som väl hamnade rätt långt bak.

Någon tyckare hade satt nån rubrik att tjejerna som vann mycket väl kan komma sist. So what? Det är ju bara en tävling. Visserligen en som kan göra en handfull människor ganska förmöga ganska fort men ändå. Ur den samlade mänsklighetens perspektiv är det väl viktigare att få slut på krigen i världen, hitta ett botemedel mot Corona, cancer och AIDS för att nämna några viktigare saker. Internationella kvinnodagen är det idag också och skam till sägandes har jag inte firat den så värst mer än att krama min yngsta dotter som tittade förbi en sväng mitt på dagen.

Jag erbjöd henne att dela vår middag som redan då puttrade i min slow cooker. Hittade en högrev i frysen igår som fick tina över natten och imorse gned jag in den med en liten aning sirap och därefter salt och peppar innan den åkte ner i grytan tillsammans med en klyftad gul lök och ett par morötter, Efter tips från en gammal kompis från förr slängde jag ner några ansjovisfiléer också. Enligt honom är det en ingrediens när man lagar slotsstel. Vilket jag inte precis tänkte göra för till det lämpar sig nog ytterlår eller fransyska bättre.

Sen fick anrättningen laga sig själv i drygt fyra timmar innan jag plockade upp allt och gjorde sås av den mustiga skyn som blev. Högreven? Tja, även en tandlös person hade klarat att äta den för den föll sönder av sig själv.

Därmed är morgondagens lunch på jobbet också fixad för det blev en hel del över.

Nu sitter jag mest och väntar på Farmen. Det är ju söndag och därmed den endda dagen jag inte kan streama dagens avsnitt via nätet redan innan det sänts. Vem väljer Haroon som andrekämpe? Tja, jag har verkligen ingen aning hur han tänker. Men oavsett vem han tar så är risken stor att motståndaren underskattar honom för farmarna har inte sett vinnarskallen han visade i Torpet-finalen. Det är nästan så att jag håller lite på honom.

Därmed ska jag avsluta med att skicka en tacksamhetens tanke till alla er av motsatta könet som jag tycker om. Till min mor och mormor förstås, fast de inte längre vandrar på jorden. Till mina systrar, mina döttrar och alla andra underbara kvinnor på jorden. Tack för att ni finns! Livet vore ourhårdligt utan er!

För tio år sedan, just denna dag, skrev jag ett lite ilsket inlägg om tre ungdomar som stal en bildskärm ur huset jag då bodde i som hämnd för att de inte blev insläppta till den fest som min yngre dotter passade på att ha när pappa var utflugen till Stockholm över helgen innan för att fira min brors sextioårsdag.

Imorse såg jag det under rubriken "Tidigare år". D.v.s den där backspegeln där man kan läsa om sina gamla blogginlägg.

Och jag blev nästan lite full i skratt.

För av de där fyra ungdomarna som vittnen sett bära på en bildskärm ikväll för tio år sedan så är två stycken idag arbetsledare på skift i samma fabrik där jag själv jobbar. En av dem har jag dessutom haft kontakt med under den senaste veckan eftersom hans avdelning hade kastat plåtband i containern för wellpapp.

Och jag tänker att det är väl ändå ganska kul att det, trots allt, "blev folk" av dessa tonårsligister. Jag har aldrig konfronterat någon av dem med de uppgifter jag fick fram och serverade polisen med då för tio år sedan. Men jag kan inte låta bli att tänka på händelsen då tuppkammen bli lite för styv på någon av dem.

Då var jag besviken på ordningsmakten som inte lyfte ett finger FAST jag serverade dem namnen på pojkarna och dessutom två vittnen som sett dem och förklarat sig villiga att vittna om det.

Idag har jag släppt det och är glad att åtminstone två av dem idag är skötsamma unga män som arbetar och gör rätt för sig. De andra två vet jag inte så mycket om...

Ännu en arbetsvecka är till ända och jag har, än en gång, fått beröm av min tillfälliga chef. Själv tycker jag inte att jag åstadkommer särskilt mycket men chefen och mina två kolleger är så glada att de slipper hålla på och rodda i de saker som jag numera tar hand om. Och visst är det roligt att få känna sig uppskattad. Även om man själv vet att man skulle kunna åstadkomma så mycket mer mer rätt utbildning/handledning.

Men jag har ju fattat att ingen har tid att handleda mig på det sätt jag skulle önska så därför försöker jag helt enkelt att göra så gott jag kan med den lilla kunskap jag lyckats skaffa mig på egen hand.

Och det är förstås trevligt att känna sig uppskattad av både chef och arbetskamrater. 

Nästan varje dag dyker det dessutom upp en gammal f.d arbetskamrat från åren på skift och äter lunch hos oss. Han började året efter mig på samma skiftlag men tog tjänstledigt efter ett par år för att läsa in en ingenjörsexamen på IT-området och har sedan dess jobbat på dataavdelningen. Nu har han sagt upp sig och startat egen konsultfirma som gör samma arbete som han gjorde som anställd. Fast givetvis till betydligt högre kostnad!

Men det är honom väl unt. Jag gillar våra lunchsnack om gamla tider och om gemensanna bekanta, både levande och avlidna. Det enda jag egentligen saknar i mitt nya jobb är någon att snacka hockey med. Mina nuvarande arbetskamrater har HELT andra intressen...

Timrå missade chansen att ta sig till seriefinal men blir trea i serien och har därmed tre poäng med sig in i kvalserien mot Karlskoga, Västerås, Södertäljer, Vita Hästen och Tingsryd.

Om man leker med tanken att TIK vinner den serien så står Modo för motståndet i nästa kval. Om det går som.

jag tror, att Björklöven slår ut dem hur lätt som helst. Mot Ö-vikarna har vi bara förlorat EN enda match denna vinter så givetvis är jag full av tillförsikt.

Men dit är det fortfanrande långt och jag uppmanar till ödmjukhet inför uppgiften. Då KANSKE man har en liten chans att spela sig tillbaka till SHL.

Därmed säger jag godnatt till mina kära ordbrukare i norr och söder, öster och väster. Sov gott i Laxå, Strömstad, Norrtälje och Kalix! Vi ses!

Hej på er, kära ordbrukare! Har ni drabbats av Coronapaniken eller tar ni hotet med ro? Själv är jag mer orolig för klass-ett-varningen om extrema snömängder de närmaste dygnen vid Medelpadskusten. Det är ju just där jag bor så jag lär väl få märka av det. Om nu inte meterologerna räknat fel förstås. Det HAR ju hänt en och annan gång...

Vad gäller Corona så förknippar jag fortfarande det ordet med barndomens frukostar. Det fanns, på den tiden, ett stort bageri i Sundsvall som hette just Corona. Och Coronalimpan var ett stående inslag hemma hos mig. Den åt man nästan varenda morgon utom då mormor bakat sina berömda rågkakor. Ibland fanns det vitt formbröd som vi rostade och käkade med marmelad eller ost. Men den absolut vanligaste frukosten under mina 15 första levnadsår var alltså Coronalimpa med ost, messmör, kokt eller rökt medvurst eller Kalles kaviar. Plus en kopp te med mycket socker eller ett glas Oboy. Idag dricker jag väldigt sällan te och aldrig Oboy

Om jag minns rätt från de senaste uppgifterna jag läste så finns det nu ett tjugotal konstaterade fall av Coronavirus i Sverige. Och om det nu inte exploderar fullständigt de närmaste dagarna och blir hundratusen innan helgen så vet jag inte om man behöver vara så orolig. Hörde på radion förut också att den första i Sverige som fick diagnosen nu var återställd och mådde bra. Så jag väljer bort paniken och litar på mitt immunförsvar.

Kvällens Farmen var vad jag brukar kalla ett dussin-avsnitt. Med det menar jag att det inte händer så mycket. Oroshärdarna är ju hemskickade nu och de som är kvar tycks mest försöka skapa så trivsam miljö som det går.

Mitt tips om slutlig vinnare ligger fast tills jag ev. blir tvungen att revidera det. Men jag märker mer och mer att de andra inte alls är ofarliga. Haroon t.ex hade jag nästan räknat ut innan han van spikartävlingen i Torpet-finalen men då imponerade han. Han är ju dessutom svår att tycka riktigt illa om. Ger nästan ett lite sårbart intryck. Kanske är det också taktik. Att hålla uppe en extremt ödmjuk fasad för att sedan kasta av fårkostymen när det bränner till på allvar och visa vargtänderna. Kanske är han en ulv i fårakläder!

Så jag vill faktiskt varna lite för just Haroon för jag tror inte någon av de som är kvar ser honom som ett hot. Men när han dunkade ner spikar i Torpet-finalen såg man att det sitter en vinnarskalle på honom också. Kanske, kanske kan han ge dem alla en överraskning...

Bara denna vecka och nästa kvar nu innan det är över och Morgan Alling återtar halvåtta-sändningarna med "Halv åtta hos mig".

Eftersom jag har min kabel-TV från Telia så blev jag idag av med ett antal kanaler. Femman försvann liksom Kanal Nio, Tolvan och Discovery-kanalerna. Jag skojade lite om det vid eftermiddagskaffet på jobbet och undrade hur i all världen jag ska klara mig utan Wahlgrens värld, Ullared och The big bang theory som sänds dagligen där. 

Discovery, som äger dessa kanaler, kommer inte överens med Telia om betalningen för att Telia ska få visa dem och tills de gjort det så får jag och många andra alltså klara oss utan Bianca Ingrossos klokskaper liksom Ola-Conny och Morgan i Ullared. För att inte tala om systrarna från Hofors som svär hela tiden medan de shoppar loss i det stora gula varuhuset i Halland.

Men det "får la´ gå"! Imorgon kväll är det ju en sån där kväll då det är lätt att välja om jag ska se på TV och i så fall vad för då är det hockeykväll igen. Timrå möter suveräna seriesegrarna Björklöven så då vet jag vad jag vill se.

Innan dess är det arbetsdag men jag kommer inte att slita livet ur mig imorgon heller. Den rond jag ska göra 1-2 gånger per vecka gjorde jag idag så nästa gång blir nog fredag skulle jag tro.

Morgondagen kommer mest att handla om att få klockan att närma sig halv fyra på eftermiddagen så jag får stämpla ut och åka hem och laga skink- och ostsås med pasta på begäran av yngstingen. Idag blev det äntligen av att göra stekt fläsk med löksås som jag egentligen skulle gjort redan förra veckan. Och vi smällde i oss nästan allt fläsk medan potatis och löksås räckte till en matlåda. Men jag köper lite mer fläsk imorgon på hemvägen så blir det lunch på torsdag. Till morgondagens lunch hittade jag en låda pyttipanna längst ner i frysen. I den ligger numera också ett stekt ägg och ovanpå står en liten burk med rödbetor i.

Du som, till äventyrs, är intresserad kan backa elva år i min blogg så hittar du från 3/3 2009 ett av de inlägg som jag är mest nöjd med av alla jag skrivit. Rubriken är "Rätten till lättja". Jag är fortfarande lite stolt över det.

Därmed har det blivit dags att knyta ihop säcken för idag och önska mina kära ordbrukare en god natt tilllsammans eller var för sig i Ytterhogdal, Lenhovda, Gysinge och Överkalix. Vi ses!

... är ingen ädel känsla. Skadeglädje är något man borde fnysa föraktfullt åt. Jag vill vara och försöker efter bästa förmåga att vara en bra och god människa. Men ibland hemfaller också jag åt de mer primitiva sidorna med att vara människa. Som att känna skadeglädje. Vilket jag gjort ikväll framför bildrutan som visade upplösningen av Farmen för den gångna veckan.

Mergim åkte ut mot Sofie i Tinget ikväll och jag skäms nästan över hur nöjd jag blev att Sofie vann. Men efter att ha sett och hört denne unge man tala om hur mycket han tror på sin egen förmåga och gång efter gång förlorat de tävlingar han ställts i (förutom den där han tog sig tillbaka till Farmen)

Kanske är det lite "jantelag" från min sida att jag mår så gott när någon med obefogat stort självförtroende får bita i gräset men jag måste medge att jag blivit lite besviken om det varit Sofie som måstat åka hem.

Vem väljer då MQ som nästa veckas storbonde? Tja, det beror på hur smart han egentligen är.

Om han är så klyftig som han själv vill ge sken av så tar han någon utanför pakten som han själv var så initierad i. Så då återstår Fredrik som hade rollen under den gångna veckan, Johanna eller Haroon.

Det får vi veta imorgon kväll!

Då får vi kanske också veta hur resten av tävlingen kommer att se ut. Jens, Peter, Johanna, Sofie och Haroon ska göra upp om finalplatserna. Och mitt tips ligger fast - jag har jättesvårt att se vem som ska kunna rubba Jens i finalen.

Man kan tycka vad man vill om hans paktande och styrande av sina medspelare men han har egentligen bara spelat spelet som man ju faktiskt FÅR göra. Och jag tror att han har spelat smart.

Smart spelade också Timrå IK i fredags då Mora besegrades i hemmahallen. Dessvärre vann ju också Modo över AIK och dessutom med fler mål så just nu är det Ö-vikarna som har momentum.

På onsdag möter TIK Björköven hemma. Ett Björklöven man inte tagit en enda poäng emot denna vinter. Men, å andra sidan, ett Björklöven som är klara seriesegrare och inte har så mycket att spela för annat än äran och chansen att sätta nytt poängrekord för de två högsta serierna i hockey i det här landet.

Samma kväll spelar Modo mot Tingsryd och ska enligt all expertis vinna enkelt. Därefter återstår för Timrå en bortamatch mot Kristianstad på samma gång som Modo möter Karlskoga borta.

Inte förrän då tror jag att det kommer att avgöras vilka som får spela seriefinal mot Björklöven. Och jag är, som sagt, intte helt säker på att det är bästa scenariot. Kanske är det bättre att ta omvägen via kvalserien och få möta lag tretton från SHL (Oskarshamn eller Leksand)

Näväl, tids nog vet vi även det! Nu vet jag att det är dags för tandborstning och sänggående för imorgon bitti väntar en ny arbesdag .

Därför tackar jag mina trogan ordbrukare för idag och önskar er en angenäm natt i Junosuando, Ljusdal, Långviksmon och Vedevåg. Vi hörs igen! När andan faller på....