Hur grymma kan vi människor bli? Hörde idag om domen mot föräldrarna som torterade sin lilla dotter så hon kunde ha dött och kan för mitt liv inte förstå hur en människa (eller t.o.m TVÅ) kan utföra såna grymheter mot sitt eget försvarslösa lilla barn. Jag talar förstås om de där som tvingade i sin lilla flicka ättika så hennes magsäck måste opereras bort. En ondska som är bortom min fattningsförmåga.

Åtta års fängelse vardera fick föräldrarna! ÅTTA år???

Deras dotter har ju de själva dömt till ett liv utan magsäck. Vem straffas hårdast???

Normalt sett är jag ingen straffivrare. Tror inte att nån blir en bättre människa av hårdare straff. Men i just det här fallet håller jag med åklagaren som krävde minst tio års fängelse.

Om några förtjänar att dömas till livstid så är det väl detta föräldrapar. Jag har inte ens ord  för att beskriva hur jag föraktar deras handlingar mot ett litet barn. Vilkets trygghet och säkerhet det var deras uppgift att säkerställa.

Man blir liksom ledsen ända in i själen när man får höra talas om såna här saker.

För flickans skull hoppas jag att hon blir väl omhändertagen och helst adopterad av sin fosterfamilj. För de biologiska föräldarna har ju, anser jag, själva avsagt sig rätten till vidare umgänge eller kontakter med sin dotter. Genom sina fruktansvärda handlingar har de förbrukat rätten att ens kalla sig föräldrar.

Och nu ska det alltså vara klart att Sverige efter dryga 70 år som hemlig medlem nu även officiellt blir medlemmar av Nato. De senaste åren har fått mig att förstå att vi ju i praktiken varit med ända från första stund.

När jag insåg det börjaade jag undra över varför inte regeringen då gick med fullt ut direkt.

Men med de kunskaper jag skaffat mig är jag nästan helt övertygad om att det var de mäktigaste i Nato (Läs USA) som ville, och kanske t.o.m krävde att vi skulle stanna utanför officiellt.

Att vi skulle fortsätta låtsas vara neutrala och hålla så goda relationer med Sovjet som möjligt. För att, på så sätt, lättare kunna skaffa fram information om deras planer och tankar och förmedla vidare till USA.

Som motprestation garanterade Nato/USA oss snabb hjälp vid ett eventuellt anfall från öst. 

Just detta täta och superhemliga samarbete ledde också fram till bildandet av Stay Behind som övade statskupp, under Natos ledning, i Stockholm en februarikväll för 38 år sen. 

Där det plötsligt dök upp en sydafrikansk yrkesmördare och sköt vår stasminister mitt framför ögonen på Nato, svensk polis och militär och Säpo.

Hade vår nära relation och långtgående hemliga avtal med Nato kommit fram i ljuset då hade vi tappat allt anseende i världen. "Neutrala Sverige" som mäklade fred med ena handen och sålde krigsmateriel till krigförande länder med den andra.

Vi hade blvit ertappade med brallorna vid anklarna, kan man säga och svensk exportindustri hade lidit enorma skador. För USA hade garanterat tagit sin skyddande hand ifrån oss och östblocket hade inte blvit imponerade av Sveriges och kanske framför allt Palmes dubbelspel.

Däför blev det också tydligt för maktens människor väldigt fort att här fanns inget annat val än att mörklägga alltihop och låta mördaren löpa. 

Så om man tror på neutralitetsbluffen så är man totalt grundlurad, har jag insett på senaste åren.

För att tala om nåt lte mer oskyldigt och spännande fast på ett annat sätt så... så ska det bli spännande att se vilka som blir de båda förstekämparna i Farmen ikväll.

Min förhoppning är, som jag skrev häromdagen, att Pehr kommer överens med Ronja att hon blir förstekämpe och väljer Fredrik. Hur lite hon än har pluggat så har hon garanterat pluggat mer än han och bör vinna i kunskap.

Sen lät det igår på Pehr som om han tänker välja Levin men jag tycker att nästa förstekämpe borde bli Tim.

Som säkert väljer Levin eller Magnus och då är det ju upp till den som väljs att välja gren. Samma där, jag tror båda slår Tim ganska lätt i kunskap.

Men vad tjänar det till att spekulera? Inget alls, så vi får vänta och se. Kanske Pehr har nån smart plan som han ännu inte har delat med sig av.

Yngste sonen var här för en stund sen och käkade middag. Vi pratade i telefon igår kväll och han gav små vinkar om att han kunde tänka sig att komma hit och äta. Så jag frågade om det var nåt särskilt han längtade efter. Nåt jag brukar göra som han gillar men kanske inte lagar själv.

Då ville han ha köttfärssås och pasta så det fick det bli. Det kan han göra själv lika bra men ville han nu ha det så skulle han få det också.

Han har ju tillsvidareanställning nu men tror inte att han blir kvar så länge som sophämtare. Han har varit på flera intervjuer hos åkerier med kontrakt på långa körningar med tungt släp. Och det är ju det han helst vill jobba med.

Jag har dock försökt att peppa honom i nuvarande yrkesroll ändå. Talat om hur viktigt jobbet är som han utför.

För hur snabbt skulle det inte bli en sanitär olägenhet om de alla gick i strejk?

Det hände ju för X antal år sedan i Rom eller om det var i Paris. Och där dröjde det väl inte ens en vecka innan trottoarerna svämmade över av stinkande sopor och medföljande råttinvasion.

Igår kväll när jag gjorde kvällsrundan med Thea såg jag nåt gult på framrutan på Madame Citroen. När jag gick fram för att kolla vad det var så hade jag fått parkeringsböter för att jag "stod på en förhyrd parkerinsplats".

Det är väl klart att jag gör, tänkte jag. Det är ju MIN plats. Sen hela tretton år dessutom.

Så jagringde parkeringsbolagets kundtjänst och undrade vad de höll på med.

Sen i förmiddags åkte jag in till hyresvärdens expedition och bad dem om hjälp.

Då visade det sig att när jag under förra året sade upp den P-ruta jag hyrde för sonens bil medan han bodde hemma så hade de registrerat att jag behöll den platsen och sade upp den jag haft sen jag flyttade in.

Hur som helst så tog de hand om den gula remsan och lovade att nollställa den. Annars hade jag åkt på att betala 800 kronor för att parkera på den ruta jag ansåg vara min.

Så från och med idag står jag på rutan intill där sonens Volvo brukade stå. Spelar förstås ingen roll men jag måste tänka mig för varje gång jag kommer hem så inte vanor och rutiner får mig att svänga in på min vanliga plats.

Därmed får det räcka för den här gången. Ha en skön torsdagskväll och natt kära ordbrukare på jorden och andra ställen. Vi hörs väl igen, tänker jag...