Så var påsken nästan över då. För den här gången! Den kom, den gick och den försvann utan att sätta nämnvärda spår i mitt liv. Jag ser liksom ingen anledning att fira den nåt speciellt eftersom den här helgen inte betyder nåt för mig.

Inte är jag troende så att jag firar av religiösa skäl. Inte heller har jag några minderåriga barn att föra traditioner vidare till. För det närmaste barn man kommer i mitt hem skulle väl vara Thea då, i så fall.

Men hon bryr sig lika lite om påsk som jag själv gör så varför göra sig en massa besvär eller slösa pengar på lyxigt käk?

Visserligen kostade jag på mig ett paket gravlax till extrapris hos närbutiken och en liten påskskinka från Willys. Också den till förbluffande liten kostnad. Ägg har jag så gott som alltid hemma och igår mindes jag plötsligt att jag ju hade både lite prinskorv och några köttbullar i frysen.

Så då fick jag tanken att ändå skruva ihop en liten påsktallrik av vad som fanns hemma. Och det blev riktigt bra, faktiskt! Så bra att jag tog en bild av min middag.

Två ägg halverades och dekorerades med majonnäs och lite räkor samt tubkaviar med lite dill på. Fullt ut LCHF-kompatibelt sånär som på knäckemackan under gravlaxen med hovmästarsås. Men lite måste man ju också få unna sig när man ska göra nåt man annars sällan gör.

Till detta ett stort glas med stadens utmärkta kranvatten.

Idag blir det matlåda från frysen. Tog fram en av sju som stod där imorse för att tinas över dagen. Vad det är i den vet jag inte för jag har inte sett efter. Det får bli en glad överraskning för jag vet ju att oavsett vad så är det gott.

Sparar jag mat i frysen så är den garanterat ätlig och oftast rätt god också. Och allt som ligger i matlådorna har jag ju lagat själv med mina egna små händer.

Vädermässigt har dock påsken inte varit nån höjdare. Mulet och regn av och till och dessutom tjock dimma i några timmar under gårdagen. Men... det kunde ju ha varit femton minusgrader och snöstorm så jag klagar inte.

Nej, nu hoppas jag att snöstormarna håller sig borta åtminstone till november och december.

Fördelen med regnet är ju att hjälper snösmältningen på traven lite grand. Blir det soligt och lite blåst i några dagar så borde vi snart ha barmark igen på Sveriges midja. Det är väl bara de där 3-4 meter höga snöbergen som hjullastarna har skottat upp som lär ta lite längre tid att bli av med. På mer öppna ytor som gräsmattor börjar marken faktsikt redan titta fram.

Därmed låtar jag mig nöja för den här gången. 8 kg dvärgschnauzer står just nu på bakbenen och krafsar mig på benet medan hon grymtar otåligt så jag får väl kliva i skorna och hänga på mig jackan så det inte blir några små "olyckor" på golvet som måste torkas upp.

Ha en fin avslutning på helgen, kära ordbrukare i Teckomatorp, Flen, Lysekil och Sangis.

Vi ses!