Senaste inläggen

Av Göran - 15 november 2018 21:59

Det känns som en sån dag idag! One of those days. D.v.s en sån där dag som aldrig riktigt blir nån dag. Mest på grund av att jag gick av sista natten imorse. Men nu är jag ledig i två veckor så då vore det väl f-n om jag inte skulle hinna "gå till mig" innan det åter blir dags för arbete.

3½ timmes sömn var allt jag lyckades få i förmiddags. Gick sedan som en zombie ungefär genom eftermiddagen och orkade inte ens vara kreativ nog för att hitta på någon läcker middagsmat.

Sådana dagar kan det bli hämtmat (pizza eller asiatiskt) om finanserna ser bra ut men idag fick det bli pyttipanna från påse ur frysen med rödbetor och stekt ägg. Helt ok, för all del och lättlagat är det ju så att det räcker.

Förhoppningsvis så återvänder andarna till min kropp efter en natts god sömn eller två. Då kanske jag också blir lite mer kreativ i köket. 

Förutsättningarna blev ju inte sämre av att Timrå IK äntligen vann en match igen ikväll. Mora var på besök i NHK arena och fick vända hem till Dalarna utan poäng. Timrå har fyllt på sin spelartrupp sedan serien startade och det senaste tillskottet Johannes Salomonsson var isens bäste denna kväll. Känns lovande inför fortsättningen.

Mina onda axlar värker fortfarande fast nog känns det som om sjukgymnastens tips om behnadling gör nytta även om det går förtvivlat sakta.

Imorse på jobbet, strax innan hemgång, dök en gammal bekant upp som jag jobbade ihop med för sådär 30 år sedan och han frågade hur jag mådde. Jotack, sa jag, båda knäna värker liksom bägge axlarna så det är ju en jävla tur att man har bara en rygg för den gör ont, den med. Därför är det ju tur att man inte har två ryggar också.

Fast just nu känns det ok både i knän, axlar och rygg tack vare Herr Speyburn som dövat det värsta. Whisky är alltså bra för mångahanda krämpor och om det inte hjälper så blir det ju i alla fall f-n så mycket roligare att vara sjuk.

Måhända får jag betala priset för det imorgon förmiddag i form av huvudvärk och annat men då får jag väl bjuda på det, i så fall. Just nu känns det i alla fall ganska okej!

Därmed ska jag sluta svamla och gå för att slå igång eltandborsten en stund. De trogna ordbrukarna tillönskas därmed en angenäm fortsatt kväll och natt tillsammans eller var för sig i Akalla, Rydaholm, Parteboda och Karlholmsbruk.

Fånga dagen - Annars gör nån annan det!

ANNONS
Av Göran - 7 november 2018 20:47

Jag har varit tyst ett slag. Haft lite bloggtorka. Några dagar då jag börjat på inlägg men blivit avbruten och tvingats iväg på annat eller helt enkelt tröttnat på mina egna ord och kasserat utkasten. För skrivit har jag gjort flera gånger.

Bara att konstatera att jag, precis som Timrå IK, hamnat i en formsvacka. Och det är väl ganska meningslöst att kräkas fram inlägg "bara-för-att".

Kanske hamnar även detta försök i papperskorgen, vi får se.

Inte är det heller ett dugg konstigt att jag känner mig låg och allmänt oinspirerad. Kan man annat med en sådan arbetsgivare. Det råder anställningsstopp och såväl ekonomichefen som inköpschefen, IT-chefen, chefen för utvecklingsavdelningen har slutat liksom den avdelningschef som jag hade störst respekt för. Deras chefsposter ersätts nu av personalchefen och den tidigare chefen för vad man kallar "ständiga förbättringar". Två man chefar alltså för sex avdelningar och då är ingen av dem ens speciellt kompetent!

Men man klarar fortfarande av att sätta rejäla käppar i hjulen för oss som arbetar på golvet. Orkar fortfarande med att skapa kaos genom idiotiska förändringar och framför allt genom att lägga på oss mer arbete.

Nästan så man hoppas att Trumps sanktioner slår igenom fullt ut om en vecka och företaget tvingas stänga ner produktionen. I så fall, har man sagt, så ska den stängas på ett sådant sätt att det blir hyfsat lätt att starta upp den igen. Vad det sedan innebär för oss vet jag inte säkert men en arbetskamrat påstår envist att de är tvungna att permiottera oss med full lön i väntan på uppstart. Och det skulle jag inte alls ha något emot som det känns nu.

Om de däremot säger upp oss så är det ju A-kassan som gäller och då blir det hårt.

Men... Om man ska köra igång produktionen igen efter x antal månader så behöver de vår kompetens och uppsagda människor söker ju jobb och många får säkert också. Då blir det svårt för min arbetsgivare att rekrytera. Eftersom vi är den enda fabriken i sitt slag i landet så växer inte kompetensen på träd direkt. Och det är väl vad som talar för att vi får gå hem med lön åtminstone för en tid.

En annan anledning till att jag känner mig stukad och deppig är ju namnet på månaden; November!

Satans förbannade jävla fucking skit-november! En av årets absolut värsta månader i min bok. Mörkt och blött och vilken dag som helst kan snöhelvetet vara över oss också.

Därför tröstade jag mig (och sonen) med mat idag. Rimmad fläsklägg med hemlagat rotmos är bland det godaste jag vet och det lagade jag till middag idag. NÅT roligt måste man väl få ha!

Har skrivit förr om krönikören och författaren Torsten Ehrenmark som lär ha sagt att "All glädje utan rotmos är konstlad glädje". Vet inte om jag håller med helt och hållet men nog förgyllde rotmoset min onsdag i alla fall.

Nu väntar jag bara på att hästarna ska springa färdigt på Åby och Solvalla i veckans V86-tävlingar samt att (förstås) rätt hästar är först över mållinjen i alla loppen. SKulle dessa åtta rätt sedan inbringa några vackra miljoner på mitt konto så får väl Trump göra som han vill. Då skiter jag i det och spontanpensionerar mig själv med omedelbar verkan.

Från bloggen tvivlar jag dock på att jag kommer att pensionera mig helt så länge jag lever och andas. Så ert hopp, kära ordbrukare i slott och koja, får väl stå till att det kanske inte blir så många år till.

Eller så låter ni helt enkelt bli att läsa! Vi lever ju ännu i ett någorlunda fritt land!

ANNONS
Av Göran - 31 oktober 2018 22:23

Ännu en frivecka till ända. Just denna kändes kort. FAST jag varit helt ledig i sex dagar. Inget extrajobb eller personalmöten. Enda gången jag hade ärende till "Gruvan" var för att besöka sjukgymnasten igår. Så nu har jag fått diagnosen bekräftad - inflammerade muskelfästen framför allt i höger axel. Jag har påbörjat behandlingen i form av antiinflammatorisk gel (Voltaren). Inte märkt just någon skillnad ännu men det tar kanske lite tid.

Annars... så går inte mina favoritlag så bra just nu. Igår kväll fick jag se Timrå åka på sin första förlust i hemmarinken får säsongen. Luleå var tyngre, vassare, starkare och effektivare och vann med 5-3. 

Timrå var dock aldrig utspelade utan hade lite felstudsar bara. Nytt möte lagen emellan imorgon kväll i Luleå och jag har absolut inte gett slaget förlorat på förhand. Ibland studsar det "med" och ibland emot!

Giffarna gästades av Hammarby ikväll och matchen var jämn även om "Bajen" gick ifrån till ledning med 3-0. Men GIF fick en straff (feldömd enlikgt min bedömning så det är ju tur att det inte var jag som var domare) strax efter 0-3-målet. Den slog Linus Hallenius i mål hur snyggt som helst. Lite senare gjorde samme man även 2-3 och o slutminuterna gjorde Hammarbys målvakt en överjävlig räddning på en fin nick fråm GIF. Ingen poäng, alltså, men spelet såg ganska bra ut ändå. Och kontraktet är ju redan sedan länge säkrat för allsvenskt spel även 2019.

Och jag måste än en gång berömma Hammarbys fantastiska supportrar.

Oftast när GIF spelar hemma står det en liten klick hängivna bortafans på "västra stå" och hejar lite tamt. Oftast typ 15-20 personer. Men när "Bajen" kommer på besök så är det med 3-4 busslaster som trimmat sångrösterna och hörs hela matchen igenom. Vad kul det måste vara att spela i ett lag med såna fans! Och det är inga hatramsor mot hemmalaget utan de bara stöttar sina egna. Det gillar och respekterar jag! Tänk er själva att stiga på en buss och åka 40 mil norrut på oktobers sista dag och stå där i regn och blåst för att ´heja fram sitt lag! Strongt, Bajensupportrar!

Just nu, i skrivande stund är deras bussar förmodligen någonstanns mellan Söderhamn och Gävle men eftersom de tog tre poäng är säkert stämningen god. Och de hoppas säkert, liksom jag, att Östersund slår AIK imorgon så att drömmen om SM-guld till "Söderbröderna" får leva ett tag till.

Arbetsdag imorgon och jag får försöka att jobba så skonsamt jag kan med min onda axel. Dags att säga godnatt nu och krypa mer mellan lakanen.

Sov gott kära ordbrukare i slott och koja från Nusnäs till Bondsjöhöjden, Surte och Laholm.

Av Göran - 30 oktober 2018 07:41

Till min förvåning ser jag i dagens lokalpress att Timrås tänkta toppvärvning, Mattias Guter, lämnar oss efter bara tolv spelade seriematcher. I våras var han bäste spelare i kvalet. Fast då hos motståndarna Karlskrona.

Därför var jag väldigt nöjd i våras då Timrå IK lyckades få hans namn på kontrakt. En utpräglad målskytt behöver alla lag men särskilt en nykomling i serien som TIK.

Hittills har han dock inte levererat på det sätt jag kanske hoppades. Några mål har han gjort men inte många. Ändå vill jag absolut inte säga att jag är besviken på hans insats. Jag vet att det tar olika lång tid för olika spelare att liksom komma in i det nya laget och hitta sin roll. Och Guter har jobbat stenhårt i varje match även om han inte fått igång målskyttet. Och nu lämnar han alltså för att stå på motståndarnas sida ikväll och på fredag då Timrå spelar dubbelmöte mot Luleå som blir hans nya klubb.

Vet inte om det är en sparkning eller om det är Mattias själv som inte riktigt trivs. Eller kanske som Sundsvalls Tidning skriver idag att man bryter kontraktet i samförstånd. "Alla äktenskap blir inte lyckliga" säger Timrås sportchef, Kent Norberg enligt ST.

Men min nyfikenhet vaknar förstås. Kan det vara så att man, genom att släppa Guter, vill frigöra löneutrymme för att ta in någon annan som man tror kan höja slagstyrkan på laget? Hur som helst så önskar jag Mattias Guter allt gott i sin fortsatta karriär och ber hövligt att han inte får igång målskyttet i Luleå förrän efter dubbelmötet med oss.

Timråmatch ikväll alltså och imorgon är det GIF Sundsvalls tur att synas på TV. Ett GIF som gör sin bästa säsong i allsvenskan och just nu parkerar på en sjätteplats. Ett GIF där för bara lite mer än ett år sedan många krvde tränarparets avgång. Jag var själv en av dem. Men jag har också gjort avbön här i bloggen och bett dem båda om ursäkt. Det svänger fort i sportens värld- Hjälte idag - var mans niding imorgon!

Idag ska jag besöka företagshälsovården och deras sjukgymnast. Jag tycks ha drabbats av en muskelinflammation i höger axel och överarm. Har gått och haft ont så länge nu och det vill inte ge med sig så det är dags att skaffa hjälp med det. Jag har haft ungefär likadant för lite drygt tio år sedan och då fick jag behandling med elström, värme och massage. Minns så väl när jag gick hem efter den första behandlingen, helt smärtfri. För 3-4 timmar ungefär.

Sedan kom smärtan tillbaka. Men efter kanske 6-7 tillfällen så gick det över helt.

Så nu hoppas jag att Susanne ska kunna fixa till mig lika bra som hennes företrädare gjorde på 00-talet.

Några bitar lax ligger och tinar i kylen och jag tänker göra det enkelt för mig när det blir dags för middag. Fick tips för ett tag sedan att köpa ABBA;s färdiga gratängsås. Ni vet, de där blå foliepåsarna som man häller över fisken innan man kör in den i ugnen. Citronsås till lax heter den jag ska använda idag. Salt och peppar och 20 minuter i ugnen så är det klart. En krispig sallad och lite ris blir tilltuget. Rekommenderas varmt om du inte prövat.

Innan allt det där med sjukgymnast och middag ska jag dock åka till Birsta om en stund och inta frukost på "Det Stora Blå" (IKEA). Försökte igår att locka med min tama husmekaniker men han var så upptagen så jag åker själv. SÅvid anu inte "lillpojken" vaknar innan jag sticker och vill följa med.

Av Göran - 20 oktober 2018 22:05

Dags igen då! För ett av mina favoritprogram i TV, alla kategorier. "Så mycket bättre" startade ikväll och jag måste väl säga att jag ser fram emot fortsättningen. Av årets artister fanns det två jag nästan inte visste något om, nämligen "Stor" och Albin Lee Meldau. Men båda levererade ikväll på Eric Gadds dag så jag ser fram emot fortsättningen.

Största överraskningen i kvällens program stod dansbandsikonen Christer Sjögren för med sin rock-röjar-version av Eric Gadds låt "My personality". Den väcker nyfikenheten hos mig inför fortsättningen av programserien.

Louise Hoffsten är en personlig favorit så att hon är med gläder mig. Linnea Henriksson likaså men de andra har inte gjort några djupare spår hos mig så de får några veckor på sig att ändra på det nu.

Tyvärr kommer troligtvis aldrig de artister jag allra helst skulle vilja ha med att vilja deltaga men sjön att ösa ur är ändå storch blir ju större för var dag som går.

Lundell skulle förmodligen aldrig ställa upp men kanske Dan Hylander eller Lars Winnerbäck. First Aid Kit skulle jag också gärna se i detta program liksom Marie Fredriksson, Py Bäckman och Joey Tempest från Europe. Per Gessle, Mauro Scocco och Veronika Maggioi skule definitivt också platsa där. Plus en massa andra som jag just nu inte kommer på namnen på. Svenne Hedlund från Hep Stars kanske eller Lalla Hansson från Fabulous four vore också roligt att se.

Och såklart vem som helst från ABBA.

Tja, listan kan nog göras nästan hur lång som helst och det är bra, tycker jag. För det borgar liksom för en garanti att programmet kommer att fortsätta i många år ännu.

Timrå förlorade på bortaplan mot förväntade bottekolegan Rögle BK idag. Visst är det bra att vinna mot lag som Färjestad och Växjö men nånstans känner jag att det vore än viktigare att få segrar mot de lag som vi kan anta kommer att kriga i botten av tabellen för SHL tillsammans med oss. Som Rögle. Eller som Örebrro eller Mora.

Men idag gick det inte så det är bara att ladda om inför nästa match mot just Örebro hemma på tisdag kväll.

Travet gick också åt h-e, bara fyra rätt och det  har aldrig någonsin gett utdelning till spelarna inom V75.

Tortellini fyllda med skinka och gorgonzolassås fick bli middag idag. Imorgon ska jag koka kalops av den högrev jag köpte i eftermiddags på Willys. Sen är det arbete som gäller igen i fyra dygn...

Låt oss hoppas att jag orkar....

Av Göran - 19 oktober 2018 17:21

Fjärde lediga dagen. Fast ändå inte. Igår jobbade jag extra i portvakten eftersom tjejerna skulle på kurs för att lära sig den nya telefonväxel som företaget köpt. Så nu försvinner all fast telefoni innanför stängslet mot omvärlden.

Lite märkligt kan jag tycka att våra ryska ägare satsar pengar på sånt när det kan vara så förtvivlat svårt att få loss några kronor till saker som verkligen behövs. Men de vill väl hänga med sin tid, antar jag.

Och därför fick jag alltså gör comeback i portvakt/reception efter ett drygt år utan inhopp. Och mer blir det för jag har, redan nu, lovat att jobba i mellandagarna. Torsdag och fredag mellan jul och nyår ska jag vikariera för bägge ordinarie tjejerna. ALltså jobba 11 timmar båda dagarna. Vilket inte blir på långa vägar så slitsamt som det kanske låtger. Jag har nämligen jobbat de där dagarna förut minst två gånger och vet att det är årets lugnaste dagar. Endast ett litet fåtal transporter som ska släppas in och ut och nästan tyst telefon också. Merparten av företagsledningen brukar ta ut ledigheter dessa dagar precis som deras gelikar å andra företag som ringer och söker dem.

Och innan dess lär väl även jag måsta få mig en utbildning i hur man sköter den nya växeln. Gott med lite extraslantar på januarilönen när man ju vet hur fattigt det brukar vara då.

Idag var jag inte heller helt ledig. Vi var kallade till personalmöte i fyra timmar på undertid. D.v.s gratisarbete. Så jag satt där och halvsov mig genom det på förmiddagen. Lite innan vi slutade fick jag ett sms från en av portvaktstjejerna att jag skulle titta in hos dem innan jag åkte hem. Och när jag kom dit fick jag mig en rejäl överraskning. De hade köpt en jättefin blombukett åt mig som tack för att jag ställer upp och har ställt upp många gånger så att de får möjlighet att gå på kurser och möten när de behöver.

Minns inte att jag någonsin fått blommor av damer förut så det var verkligen en glad överraskning. Dessa "fådda blommor" som Kurt Olsson i TV sa på åttiotalet står nu i min finaste arvegodsvas efter mamma på köksbordet.

Får väl kanske baka en sockerkaka eller nåt att åka dit och bjuda dem på någon dag på nästa frivecka.

Som f.ö börjar om en vecka idag. Måndag moorgon börjar vi jobba och fredag morgon går vi av sista natten.

Nu är det fredagkväll och jag tror att jag ska mysa till med ett gals vin eller två. Kanske blir det en skvätt whisky också innan jag kryper i säng. Det är mer än två veckor sedan sist så det kanske är bäst att smörje upp maskineriet igen så man inte torkar ihop alldeles.

En särdeles mysig fredag och helg tillönskar jag därmed de kära ordbrukarna i Hunnebostrand, Stora Skedvi, Hästveda och Långshyttan.

Av Göran - 16 oktober 2018 14:34

Tisdag morgon. Jo, för mig är det morgon eftersom jag la mig först efter sju imorse. Rätt gissat - jag jobbade inatt. Sista natten och nu är jag ledig (nåja...) till på måndag. Nästan i alla fall! På torsdag har jag lovat att rycka in i portakten eftersom tjejerna som är ordinarie där båda ska på en kurs. Så mellan 9-17 ska jag hålla reda på långtradare, firmabilar och svara i telefonen och koppla uppringarna till rätt stolle innanför grindarna.

Och eftersom jag inte jobbat där på ett drygt år nu så ska jag åka in någon timme imorgon under dagen för att friska upp minnet och ta reda på om de fått nya eller förändrade regler eller rutiner.

Och på fredag ska jag dit på personalmöte. På "undertid"!

Jamen, fy fan för undertid! Inte klokt vad det bär emot att åka till gruvan och veta att man måste stanna i fyra timmar utan en krona i ersättning. Det är ju illa nog att åka dit fast man får betalt så att jobba gratis är inget som lockar.

Men nu är det så dealen ser ut som vi gjoirde med företaget då de var så angelägna att vi skulle jobba sexskift. Egentligen jobbar vi 96 timmar för lite per år med det schema vi har så man kanske inte ska klaga så mycket över att firman kan kalla ut oss fyra gånger per år, fyra timmar per gång. Och hittills detta år har de inte kallat en enda gång så i år blir det bara dessa fyra timmar. Så det är bara att gilla läget.

Därefter följer lördag och söndag innan det åter är dags att krypa i arbetskostymen och göra sina fyra skift igen. Ekorrhjulet rullar på, kan man säga!

Annars... så är det visst Löfvéns tur att försöka bilda regering. Expertisen ger honom inte så stora chanser att lyckas ser jag i media. Men eftersom jag vet att min gamle fackordförande är lurig och van förhandlare så dömer jag inte ut hans möjligheter även om jag inser att det blir svårt att skaffa sig majoritet i riksdagen. 

Som jag ser det kan varken alliansen, som den sett ut genom åren, eller de senaste fyra årens regering få stöd i riksdagen. Därför, menar jag, att båda sidor eentligen bara har två alternativ. Endera släpper de in Åkesson och SD eller så skrotar man de gamla blocken och hittar nya vägar till samarbete.

Såna lösningar har redan gjorts i både kommnuner och landsting runt om i lander så då borde det väl inte vara omöjligt på riksplanet heller. Men det kräver förstås att man släpper lite på prestgen och tänker "utanför lådan".

Som exempel kan nämnas Timrå, strax norr om Sundsvall, för kanske 10-15 år sedan. Där hade sossarna haft makten så länge att vänstern och MP gick ihop med allianspartierna (sjuklövern kallades det visst) bara för att få bort dessa betongrumpor som suttit så länge att de nästan vuxit fast på sina stolar. Det varade visserligen bara en mandatperiod men jag tror att S i Timrå kanske blev lite mer ödmjuka efter det.

På sonens begäran ska jag steka blodpudding till middag idag. Minns inte när jag senast åt det. Ingen storfavorit hos mig men eftersom det är billig mat så får man väl tugga i sig ändå. "Det får la´ gå!"

För övrigt... så har jag inte ändrat min åsikt att Donald Trump borde avsättas! Helst igår...

Av Göran - 11 oktober 2018 10:05

Så var man inne på upploppsrakan igen då! Sista lediga dagen av fjorton och jag tror aldrig att jag har latat mig så duktigt som denna ledighet. Och antagligen behövde jag det! De första 8-10 dagarna sov jag som en sten i 9-10 timmar per natt, vilket är mycket för att vara jag. Men från i måndags har jag börjat vakna före sju som jag brukar. Imorse vaknade jag med kramp i ena vaden och lyckades kämpa mig ur sängen vid femtiden för att dricka vatten så krampen släppte.

Då kröp jag tillbaka ner under duntäcket (som tagits till heders igen sen ett par veckor) och lyckades sova ända till 8.

Skönt och välbehövligt! Imorgon och på lördag går reveljen vid halv fem och sedan är det arbete igen. Enligt lokalpressen tyder mycket på att "Trumpen" kan komma att lätta på sanktionerna. Om inte så lär nedstängningen av fabriken påbörjas nästa vecka.

Det tar ungefär en månad att stänga driften på ett sådant sätt att den kan startas igen till någorlunda rimlig kostnad. Skulle vi bara bryta strömmen till ugnarna måste varje enskild ugn byggas ny och startas från grunden vilket kostar ett par miljoner per styck. Och det finns totalt nästan 300 stycken!

Vad som, i så fall, händer med mig och mina olycksbröder och systrar är jag osäker på i nuläget. Jag gissar på att vi först blir permitterade och då går väl den statliga lönegarantin in och betalar oss. Tror jag...

Annars blir vi alla uppsagda och då är det A-kassa som gäller. Och i såna fall får jag väl kasta ut sonen fast han saknar inkomst fortfarande. Sälja det lilla jag äger och försöka hitta en etta med kokvrå där jag klarar hyran.

Det känns lite olustigt även om jag någonstans innerst inne ändå tror att det kommer att ordna sig. Eftersom det alltid gjort det förut genom åren i kritiska lägen. Den där fabriken har ju funnits under hela min livstid och var inte nybyggd ens när jag föddes så dess existens känns nästan som självklar.

Trumps sanktioner drabbar inte försäljningen av våra produkter eftersom vi nästan aldrig exporterar till USA. Men de gör att vi till exempel inte kan köpa elström på den öppna marknaden. Detta eftersom företag och nationer som gör affärer med oss blir straffade av USA om de gör det efter 12/11.

Och som en av landets absolut största elanvändare blir det förstås omöjligt att driva fabriken då.

Men... allt det där ligger bortom min möjlighet att påverka så jag måste försöka att inte tänka på det mer än att hoppas på det bästa men bereda mig på det värsta. Tyvärr missade jag ju två av vinnarna i gårdagens V86-trav så jag fick inga 5,5 miljoner som vinnare med alla rätt fick. Annars hade jag väl kunnat rycka på axlarna idag i vetskapen att jag klarar mig ändå. Två rader med sex rätt gav mig i alla fall 670 kronor på satsade 90 så jag får väl vara nöjd över det.

Och ikväll får vi se om jag får anledning att än en gång denna höst vara nöjd och glad över Timrås resultat. De möter Linköping på bortaplan, repris av premiärmatchen alltså. Då vann LHC så jag hoppas TIK tar revansch ikväll.

Nu ska jag ta mig i kragen och sparka igång dammsugaren en stund. När jag skakade täcket rätt i påslakanet imorse dansade det fram flera feta dammråttor som legat under sängen så nu ska snabeldraken få mat.

Sen ska jag åka iväg och fylla på lite förnödenheter så vi klarar oss under mina arbetsdagar. Samt förstås hitta på lämpöig middagsmat plus förbereda för morgondagen genom att ta fram någon matlåda ur frysen och sno ihop en sallad att äta till lunch på jobbet.

Sköt om er, kära ordbrukare, till nästa gång. Som ingen vet när det blir. Men förr eller senare så....

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Blogkeen
Följ Tankar och betraktelser från en amatörfilosof med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se