Alla misstag är inte av ondo. Långsiktigt är egentligen många misstag nyttiga om man ser till att lära av dem och inte göra om dem. Men i torsdags gjorde jag ett som grämde mig en bra stund.

Jag skulle klippa mig hos min kurdiske vän på andra sidan staden. Men när jag kom dit var parkeringen full och jag såg minst tre huvuden sticka upp över ryggstödet på väntrumssoffan.

Men då mindes jag att det finns en frisör till bara ett kvarter bort. Som dessutom är ännu billigare! Min vanliga hårtämjare tar numera 250 för klippning såvida man inte väljer maskinsnagg över hela skallen. Medan den andra salongen nöjer sig med 150 kronor. Nästan oförskämt billigt, tycker jag!

Så jag hittade en tom plats på parkeringen utanför och läste snabbt på skylten att det var fri parkering i två timmar. Ingen kö var det heller så 20 minuter senare stegade jag ut från frisören, nyklippt och ungefär så stilig som 60-åriga gubbar blir efter lite hårstyling.

Glad i hågen satte jag mig bakom ratten men då fick jag se en gul och vit pappersrema som var nedstucken under det vänstra torkarbladet. Anade förstås vad klockan var slagen och klev ur bilen för att få beviset i min hand.

Jodå, P-böter på 500 kr. Jag hade missat att läsa att man förväntades ha en sån där P-skiva i framrutan där man ställer in klockslaget man kom dit (eller om det är tiden då man ska vara tillbaka).

Det var ju löningsdag så jag kom ändå över det ganska fort men nog gnagde besvikelsen på mig själv en stund efteråt ändå. Men, men... det är ju bara att betala och se glad ut medan man lovar sig själv att läsa mer noggrannt i framtiden då man parkerar.

Igår gjorde jag ett annat misstag. Det var ju trav på Bergsåker precis som idag och V75-tävlingar. En koll av kontot hos ATG berättade att där fanns en knapp hundralapp. SÅ jag satte mig framför datorn och valde noggrannt ut mina vinnare till ett litet snål-system för 32 kronor. Därefter tryckte jag raskt på "Bekräfta" för att betala mitt spel.

Men något tycktes hända med min dator för rutan kom upp på nytt och jag klickade en gång till.

Sedan gick jag för att göra något helt annat i några timmar och först strax före läggdags kom jag på att jag ju måste kolla min V75;a.

Då jag klickat mig fram till mina spelkvitton såg jag att det spel jag trodde kostade 32 kronor hade registrerats två gånger. Samma rad, alltså. Jag suckade lite irriterat och skakade på huvudet åt min egen klantighet.

Sen började jag kolla av spelet, lopp för lopp. Med gröna prickar över mina spelade hästar i ett, två, tre, fyra och fem avdelningar. Där stannade jag upp och lät hjärtat sakta ner innan jag klickade fram lopp 6 och 7. 

Jodå, gröna pluppar där också och sju rätt. På BÅDA kupongerna, givetvis, eftersom det råkat bli en dubbel registrering.

Utdelningen totalt blev strax under 1400 kronor. På satsade 64. Procentuellt sett ett utmärkt resultat och jag kände i den stunden att jag kunde glömma de försmädliga parkeringsböterrna. Jag vann ju nästan tre gånger så mycket!

Som sagt... Det finns både dåliga men faktiskt också bra misstag!

Idag gick det dock som det oftast gör på travet - ingen vinst! Men jag tillåter mig att fortfarande vara glad över gårdagens profit! 

Och det behövs ju sannerligen lite ljuspunkter när man har den arbetsgivare jag har. Nu har de hittat på att de ska lägga om skiftgången för oss. Från sexskift tillbaka till femskift. Och inte nog med det! Vi ska också gå från 12-timmars skift tillbaka till åtta timmar. Förmiddags-, eftermiddags och nattskift med andra ord.

På gott och ont. För visst är de här långa skiften slitsamma, särskilt nätterna. Men å andra sidan går de fyra dygnen man jobbar väldigt fort och man blir ledig igen i minst sex dagar. 

Om det genomförs, som företaget vill, så är det slut med 14 dagars ledigheter året om. Men å andra sidan måste de ju också ge oss semestern tillbaka. Och jag vet spiksäkert att åtminstone under dessa veckor kommer jag att vara glad över förändringen. Resten av året vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om. Det beror väl lite på hur schemat blir. Innan man införde 12-timmars skiftgång jobbade vi tre FM-skift (kl.06-14), tre eftermiddagar (14-22) och sist tre nätter mellan 22 och 06 på morgonen. Därefter hade vi sex dagar ledigt. Året om.

Men istället hade vi ju fem veckors semester precis som majoriteten av Sveriges löneslavar.

Vi får se hur det blir. Man kanske inte ska döma ut idéerna bara för att de kommer från företagsledningen.

C:a 40 anställda kommer att bli övertaliga men firman lovar att ingen ska sägas upp utan allt ska ske med naturlig avgång. Och visst... erbjuder de mig full lön utan närvaroplikt fram till 63 års ålder så är jag villig att sluta redan imorgon.Eller varför inte redan nu? 

Sköt om er, kära ordbrukare, i Fruängen, Malexander, Lennhovda och Överturingen. Vi ses!

 

skogsnuvan

27 augusti 2018 11:05

Det är det som kallas balans, ont och gott om vart annat och det liksom tar ut sig och blir lagom skulle jag tro att man menar

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Göran

27 augusti 2018 15:46

Ja. Eller karma som en del skulle säga

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Så har jag då äntligen fått träffa mitt allra första barnbarn. Min vackre dotterson Luis i sin bilbarnstol på golvet i mitt kök. De anlände i eftermiddags, de nyblivna föräldrarna med sitt lilla underverk. Och nu har jag fått hålla honom, snif...

Facebook kan vara roligt ibland och har jag inget bättre för mig kan jag ju alltid fördriva tiden med att spela Quiz Planet, frågesportspelet där man kan spela med sina nätvänner och tävla i kunskap. Eller kanske snarare en blandning av tur och kunsk...

Det här blir mitt  sista inlägg som tar upp religioner. För den här gången, åtminstone! Möjligen återkommer jag till ämnet nån gång i framtiden, det får vi se. Jag vill vara tydlig med att jag inte missunnar någon deras tro. Eller att jag tycker ...

"Vi har vår i luften, flickor! Var har ni er?" Det skämtet är så gammalt att det inte ens var nytt i min fars ungdom på 30- och 40-talen. Och kanske är jag lite för snabb med att utropa vår bara för att vi här på Sveriges midja är inne på andra dag...

Jag skriver ju ofta om bloggens backspegel. Om hur bra stöd den är för minnena. Men av just denna dag har jag minnen ändå som härrör från långt innan jag ens hade hört ordet blogg. Och än mindre sett en persondator. Jag talar om den sjunde april 19...