Häromkvällen blev jag uppringd av min telefonoperatör sen åratal tillbaka och erbjöds en helt ny smaartphone helt gratis bara jag förlängde mitt abbonemang hos dem. Nog finns det saker jag inte är helt nöjd med när det gäller Telia men min mobila telefoni har ändå funkat klockrent genom mina år som kund hos dem.

Nu fick jag veta att eftersom jag varit kund hos dem i mer än tjugo år så skulle de ge mig en spritt språngande ny smart phone utan kostnad om jag bara förlängde mitt abbonemang för mobiltelefoni hos dem.

Som jag sa initialt så har jag inget att klaga på när vi pratar mobila tjänster så jag nappade förstås när jag erbjöds en helt hy smartphone även om jag aldrig ens hört talas om märket.

Xiaomi hette märket och kommer väl från Kina, som så mycket annat och gratis är ju gott så varför skulle jag tacka nej?Inte nog med det utan när jag öppnat förpackningen ser jag genast att den innehåller inte bara en spritt språngande ny mobiltelefon utan även laddkabel och laddare till densamma. Vilket tydligen inte längre är standard.

Min kära gamla Aj-fån från 2018 har ju skaffat sig en hel del egna idéer på sista tiden och jag ska inte förneka att jag umgåtts flitigt med tankar på att byta ut den mot nåt nyare.

Och idag anlände så min nya telefon och jag har hämtat hem den även om jag väl knappast kan säga att jag har tagit den i bruk ännu. Först måste jag ta reda på om jag behöver beställa ett nytt SIM-kort eller om jag kan använda det som sitter i min aj-fån.

Och hur ska jag bära mig åt för att lära mig att hantera en Android när jag haft I-phone i så många år?

Nu har jag ju inte några stora krav eller förväntningar på en ny lur utan det lär nog gå att lära sig både Android och I-phone om så skulle vara.

Inlägg nr 2 samma dag är inte så vanligt här men idag blev det så. Sköt om er, kära ordbrukare i Vuollerim, Stöde, Nianfors och på Ölands södra udde. Vi ses igen!

Jodå, jag VET att jag har lagt ut den här videon flera gånger förut genom åren. Men jag tycker att den förtjänar att spridas till så många som möjligt. Det här är, i mitt tycke, en av Lundells alla starkaste låtar men tydligen är jag rätt ensam om att tycka så. För jag har t.ex aldrig någonsin hört den i radio

Nu kanske det spelar in att den är nästan nio minuter lång. Men en annan av mina största favoriter med UL, "Isabella" har jag faktiskt hört i P4 åtminstone två gånger. Och den är mer än tio minuter.

Så ta dig gärna den tiden och lyssna igenom hela videon och njut av både musiken och texten. Den skrevs inför millenieskiftet och är alltså dryga 20 år gammal. Men jag trröttnar visst aldrig på den.

Och den passar ju så bra nu när vi passerat den mörkaste natten på året och sakta med säkert tar oss tillbaka till ljuset igen.

Men det finns ju ett annat mörker också, ett som inte årstiderna rår på. Vår regering höjer pensionsåldern från och med årsskiftet. Det är väl bortemot femtio år sedan den sänktes från 67 till 65. Med åren gjordes den sedan mer flexibel och man kunde välja att sluta redan vid sextio. Eller gå ner i arbretstid för att liksom skola in sig lite lugnt och fint till pensionärsskapet. Rabatterna på el och drivmedel som utlovades innan valet har regeringen glömt och det ser inte ut att bli nåt av det. Fast... vem trodde nåt annat?

Detta kommer att fortsätta i minst fyra år. Omfördelningen av resurser från de sämst ställda i landet till de som redan är rika. Och, än en gång... Vem trodde nåt annat?

Tänk om alla röstberättigade tittade i backspegeln inför valdagen vart fjärde år. Det finns en sanning hämtad från filmen "Under solen" som lyder; "Det som varit är vad som kommer att vara och det som skett är vad som kommer att ske". Med det menar jag att vill man ha en politik som ger till de redan välbeställda på bekostnad av de svagaste grupperna i samhället så behöver man ju bara se tillbaka på hur det sett ut under tidigare borgerliga konstellationer.

Inte är nu skillnaden lika tydlig längre som för 30-40 år sedan. Det heter att Sverige varit neutrala och många som inte vill at tvi går in i Nato är väldigt upprörda över den saken.

Men då ska jag berätta en sak för er. I praktiken har vi varit ett Natoland ända sen den s.k försvarsalliansen bildades.Det har varit vidöppna dörrar mellan oss och Nato så själva medlemsskapet är ju mest pro forma.

Nu är det vväl bara den där Erdogan som står emellan Sverige och Nato. Hörde igår att de lagt fram fler krav nu på att människor som flytt från Turkiet p.g.a förföljelser ska utlämnas till dem för att de ska godkänna oss.

Men så länge Putin fortsätter att styra i Ryssland och kriga i Ukraina undrar jag om inte politikerna viker ner sig och offrar dessa flyktingar på Natos altare för att vara riktigt säkra på att USAA, Tyskland och Storbrittanien fortsätter att vara måna om Sveriges väl och ve.

Och när vi väl blivit fullvärdiga medlemmar kommer detta knappast att bli nån stor fråga nånsin mer. Vi kommer att glömma det för vi kommer inte att märka någon skillnad i vår vardag.

Nej, jag tror att det blir som med löntagafonderna. Minns ni dem? Inför valet 1982 målades bilder upp av bådda sidor där S och V hävdade att detta var vägen till ökat inflytande i näringslivet för de anställda samt att de skulle få del av den där kakan som de var med och skapade genom sitt arbete. Borgarna målade upp bilden av ett nytt Sovjet eller Kina där det var fult att tjäna pengar.

S och V vann det valet. Och fonderna infördes. Och ingen jävel märkte av dem i sin vardag. Föregaen behövde ju bara göra en överamitiös budget så slapp de ju att betala till dem. För det handlade ju om s.k övervinster. D.v.s vinster som översteg vad som kallades rimliga.

Sen kom Bildt-ministären -94 och tog bort fonderna. Och inge jävel märkte det heller. För det där inflytandet som vi skulle få blev det ju inget av med. Och fondhatarnas märkesdag 4/10 kunde sedan göras om till att bli kanelbullens dag istället. Lite mindre stridbart liksom för vem gillar inte kanelbullar?

Idag blir det dock bunkrandets dag här hos mig. Ska åka och handla det jag behöver för att kunna duka upp ett litet julbord för några av mina nära och kära på lördag.

Och jag hoppas vid Gud att min nya router äntligen ska anlända idag. Om de skickade den i fredags borde den väl ha hunnit runt några varva i landet och hittat rätt, tycker jag.

För eftersom jag betalar för kabel-TV så ska det ju funka också så inte exfrun blir besviken på julafton om hon inte får se när Kalle Anka tvättar rumpan i det ihopfällbara badkaret i den ihopfällbara husvagnen.

Så jag måste snart se till att få i mig nåt LCHF-mässigt innan jag åker ut till Willys. Om jag hinner så ska jag åka och köpa mig en våg också. För den som fungerat de senaste åren tillhörde sonen och den tog han förstås med sig.

Det känns, framför allt på brallornas svårighet att hänga kvar, som om jag gått ner rätt duktigt. Fick flytta in ett pinnhål på livremmen när jag klädde på mig förut.

Med det önskar jag er en fin onsdag, kära ordbrukare! Oavsett var ni är och vad ni gör där!