Så var vi liksom inne på upploppsrakan då, för att tala lite travspråk. Eller Formel 1 om man så vill. Tillbringar årets sista dag endast i mitt eget sällskap men det gör mig inget alls. Hur många år som kan ha gått sen jag deltog i någon större festlighet kommer jag inte ihåg men nog är det bortemot 20 år sedan.

Inget jag saknar för om 10-12 eler fler vuxna samlas för nyhårsfirande så brukar det nästan alltid finnas någon som tittat lite för djupt i glaset och endera själv blir fyllegrinig eller så börjar personens make/maka att bråka för att hen druckit för mycket. Inte trevligt alls, någotdera.

Nej, det har varit rätt stillsamma nyåårsaftnar med något eller några av mina ättlingar. Men de tre äldsta är hon respektives familjer en bit bort. Och yngstingen skulle till sin mor och fira där.

Men, som sagt, så rör det mig inte i ryggen. Det finns ju 364 dagar till på året då man kan umgås så jag gör mig en rejäl tallrik med handskalade räker, Lidls Skagenröra och kokt ägg. Plus en krispig sallad såklart. Avnjuter den på samma gång som jag avnjuter lugnet och friden.

Den regering som riksdagen röstat fram beslöt ju nyss att höja ordinarie pensionsålder till 66 och det ¨år man tidigast får gå till 63 från 62. Tänkte först att det väl inte kan drabba mig eftersom jag firar ett år som pensionär på tolvslaget. Men efter att jag tittat in på Pensionsmyndihetens hemsida så börjar jag ana ugglor i mossen.

Pensionsrådgivaren hos Söderberg & partners sa ju till mig att det första året måste jag betala en extraskatt på c:a tvåtusen i månaden men från 65-årsdagen skulle jag slippa den. Det har jag gått och glatt mig åt hela hösten.

Men de där skurkarna i Rosenbad har nog flyttat fram den också för enligt myndighetens hemsida är det samma summa som kommer att utbetalas under hela nästa år.

Så tydligen får jag betala den där straffskatten (Vad ska man annars kalla det?) även hela 2023. Och innan dess kanske de lagt på ytterligare ett år för att kunna sänka skatterna åt de stackars miljonärerna ännu mer.

Nåja, vad ska man göra? Det är ju bara att knyta näven i fickan och svära lite över både dem och över de som röstat fram de där stollarna.

Därmed har jag bloggat färdigt för detta året. Om Gud vill och datorn funkar så kommer jag säkert tillbaka även nästa år med mina små betraktelser över livet, döden och mänskligheten.

Gott Nytt År på er, mina kära ordbrukare. Vi ses nästa år!