"Man får ta det onda med det goda" är ett gamalt talesätt som jag använder emellanåt. Idag är det dock lite tväremot att jag får det goda tack var det onda. Det onda är, i detta fallet, det faktum att  det har regnat här sen igår morse.

Dagarna innan hade det vräkt ner snö och Madame Citroen påminde rätt mycket om en igloo då jag tittade ut igår morse. Jag gruvade mig för att sopa henne ren eftersom jag då också skulle tvingas skotta bort all snö  jag borstade bort. Men nu har regnet löst problemet åt mig. Min bil är nästan helt snöfri och jag slipper det där besväret som jag gruvade mig så för.

Bra det, för idag måste jag nog ut ett slag. Några ärenden ska uträttas. Jag ska åka till stadens Citroenverkstad och fråga vad de tar för att fixa höger framdörr. Klädseln på insidan har lossnat undertill, den sitter fästad med små vita plastpluppar som jag inte vet vad de heter eller var man får tag i dem. Detta gör att dörren blir väldigt svår att öppna.

För märkesverkstaden är detta förstås en struntsak som fixas i en grisblink men har man inte rätt grejer så blir dte svårare. Om priset är humant ska de även få montera den ledljusramp som jag köpte för nästan inga pengar för rätt länge sen. Vägarna omkkring där jag bor är ju under stor ombyggnad så belysningen är inte längre dålig, den är obefintlig. Så då kan man behöva etet rejält helljus.

Sjusovare kallade jag henne i gårdagens inlägg, min lilla vovve som inte klev ur sin säng förrän vid halv tio igår. För en stund sen gick jag till frysen för att ta fram en näve räkor som ska bli del av dagens brunch för mig. När jag hällde upp dem i en skål för att de ska få stå och tina upp ett tag kom hon dock tassande föör att se vad jag hade för mig.

Ljudet påminde förmodligen om när man häller upp torrfoder åt henne.

Men då hon konstaterat att det inte kom något spännande i hennes skål gjorde hon helt om och återvände till sin sköna säng där hon nu ligger och småsnarkar igen. Så morgonpigg kan man inte kalla henne. Men det är ju bara en fördl, tycker jag. En tidigare hund jag ägde för länge sen kom ofta och väckte mig vid halv sju och bara måste ut och tömma blåsan. Sommartid var det inga problem för där vi bodde vid den tiden fanns en altandörr mot baksidan som var helt inramad av staket. Så man släppte ut honom där tills han fixat sina behov och kunde sen återvända till kudden och täcket. Men lilla Thea tycks alltså ha en mer rymlig blåsa.

Inga långa promenader blir det heller just nu. Slasket ute gillar hon inte alls. Igår kväll fick jag faktiskt tvinga henne ut på nattrundan. Ytterst motvilligt följde hon efter men så fort hon uträttat vad hon behövde så tvärvände hon och då jag släppte efter på kopplet satte hon genast fart mot porten. Och när tassarna torkats av sprang hon raka vägen till sin sovplats. 

Nu ska jag gå och se efter om räkorna tinat upp. Sen skära upp lite grönsaker, ett kallt kokt ägg och en avocado som får bli dagens frukost och lunch. Till middag blir det nåt med kyckling. Vad vet jag ännu inte.

Ha en härlig måndag, Köra ordbrukare i landets alla skrymslen och vrår!

Vi ses!