Ett andra inlägg idag IGEN! Ja, det måste bara bli så. Det bor ju en lite småelak och missunnsam figur i mig som gärna tittar fram då nån överkaxig, dryg jävel går på pumpen. Det skedde i dagens  avsnitt av Farmen. Bildsköne Viktor som är alltför väl medveten om sin dragningskraft på det motsatta könet somnade efter tinget i förvissningen om att Julia skulle åka ut och även då välja honom till ny storbonde så han fick stanna i den lite bekvämare storbondestugan.

Men han är så upptagen av sin egen förträfflighet att han förminskar människorna omkring sig. Han räknade inte med att Julia skulle genomskåda hans spelade intresse för henne.

Och hans reaktion då Anna läste upp brevet var nog en av de mest stukade jag sett i det programmet. Han krympte nog en hel decimeter, trodde knappt sina öron då han hörde att en tjej blev chef på stället kommande vecka.

Och jag kan inte låta bli att hånflina för mig själv. Kan inte låta bli att tycka att han fick precis vad han förtjänade.

Här har han gått omkring i två veckor och berättat inför kamerorna att han har noll känslor för Julia men låter henne tro att det kanske kan bli nåt mellan dem. Tittat rakt in i kameran och sagt rent ut att han inte skäms att lura henne för att det gynnar hans sätt att spela spelet.

Så nu är hans nya plan att försöka få nya storbonden intresserad av honom så han får chansen att komma till Torpet och tjäna in amuletter men slipper att bli vald till förstekämpe.

Men jag blir inte förvånad om även hon genomskådar honom snabbt och kanske t.o.m sätter honom som förstekämpe innan veckan är över. Då måste han välja nån han tror sig rå på. Väljer han Sebastian eller den lite äldre skåningen så tror jag att de väljer kunskap i tinget och där är Viktor nog chanslös mot de flesta av farmarna. Därför tar han knappast en kvinna som andrekämpe för då blir det ju definitivt kunskap.

Nåja, verkligheten får väl visa hur det blir med det och allt annat på Farmen. Men det är fascinerande att vartenda år upprepas samma sak - att några tror att de är så jävla mycket smartare än alla andra och litar blint på de som de har pakter med. På samma gång som de säger öppet till tittarna att de har planer och tänker hugga kompisen i ryggen. Det är så egendomligt att ingen tycks fatta att man inte ska lita 100% på NÅGON. Utom sig själv, alltså!

Men... de tuppigaste tupparna brukar vara de som skickas hem tidigast så jag anar att dagarna på Farmen är räknade för både Viktor och Eddie. Han som kallar sig skådespelare hade svårt att dölja sin glädje över valet av storbonde så jag anar att även han har genomskådat Viktor.

Men, som sagt, vi får se vad som händer och fötter! Spännande fortsättning följer...

Äntligen måndag! Dagen då en hel vecka ligger utbredd för oss att ta för oss av livet. Första dagen på en alldles ny vecka med nya möjligheter.

Det är även dagen då jag väger mig och mäter några delar av min kropp. Jag började äta LCHF-kost seriöst från min födelsedag 10/12. Alltså ifjol.

Sen har det varit jul och nyårshelg då jag unnade mig att äta vad jag ville ha av julmat och annat. Sedan nyårsdagen har jag haft vita veckor som kommer att bli minst en vit månad och det spelar förstås också in på resultaten. Min lever får ägna sig åt vad en lever ska göra, nämligen att förbränna fett.

Och så till det kanske viktigaste av allt! Att de är dryga två veckor sedan lilla Thea kom in i mitt liv och min vardag och även hon har såklart stor betydelkse för mina resultat.

Jag skäms för mycket för att berätta vad jag väger eller vägde som mest. Kanske kommer modet att göra det med tiden, det får vi se. Men jag kan berätta att sen starten med LCHF har nästan 12 kg av mig försvunnit. Midjemåttet har minskat med 15 centimeter. På senaste veckan (det var en vecka sen jag vägde mig första gången) har jag blivit av med 2,4 kg och 4 cm runt midjan. Behöver jag säga att jag är jättenöjd mer resultaten?

Thea betydelse ska inte underskattas. Tack vara henne kommer jag iväg ut på 4 promenadrundor som jag inte hade gjort utan henne. Och de senaste dagarnas köldknäpp (-11 till -15) har gjort att det bildats sträv rimfrost ovanpå det isiga underlaget och inte är lika halkigt ute. Så de senaste dagarna har jag börjat förlänga kissrundorna.

Och med det kommer ännu ett glädjeämne - orken börjar också att bli bättre. Jag blir inte lika lätt andfådd som förut. När det var som sämst var det jobbigt bara att gå ut med soporna eller gå till bilen.

Sommaren -21 gjorde jag tappra försök att återställa min kondition med skogspromenader minst tre dagar i veckan men hur jag än kämpade med gåstavar och tjurighet så fick jag nästan inga resultat. Kanske berodde det på min dåvarande psykiska status efter smällen jag fick då av min arbetsgivare.

Men det har jag lagt bakom mig nu även om jag inte har ändrat åsikt om deras agerande mot mig.

Så jag tackar LCHF för mina fina framgångar men allra mest tackar jag för att Thea kom in i mitt liv. Inte bara för att hon har satt mig i mer rörelse utan mest för hur mycket bättre livet blev med en egensinnig liten hund.

Hon ger så mycket glädje och kärlek så jag märker ju att mitt andliga välmående är nog det som förändrats och förbättrats allra mest. På fredag ska veterinärbesiktningen göras och sen blir hon även officiellt min.

Och jag gör mitt bästa för att förtjäna och återgälda all kärlek och glädje hon ger mig.

Surgubben är glad igen och blir piggare för varje dag. Tack vare en liten glad och kärleksfull liten hund.

Tack, älskade Thea för att du finns! Och för att du blivit en viktig del i mitt liv. Må vi få många lyckliga år ihop!