Ska man våga tro på att vintern är över nu. måntro? Jag uträttade lite ärenden per bil i förmiddags och hörde dubbarnas sång mot asfalten. Så tanken kom att kanske bära upp sommardäcker från källaren och se till att få omlagt och därmed slippa det där ljudet. Idag blev det inte men kanske imorgon. Min tama husmekaniker ahr erbjudit sig att hjälpa till och eftersom han har både garagedomkraft (större och bättre än min egen), luftdriven muttermaskin samt kompressor som både driver mutterdragaren och fyller ppå luft i däcken sen om det behövs så kanske jag ska kolla om han kan och vill imorgon. Brukar ju åka till en firma som gör det för 200 kr men hos min kompis får jag betala med gentjänster istället och såna kan ju inte ens beskattas.

Hörde på radion att skatten på plastpåsar kommer att tas bort snart. Jag är lite kluven inför det men visst kan även jag tycka att det sjukt att måsta betala 6-7 kr per kasse att bära hem maten i. Samtidigt så är det ju så många som har så dåligt förstånd om var man sen ska kasta dem. De hamnar ofta i naturen och kanske ännu oftare i havet eller större insjöar. Där ställer de ju till med miljöproblem så på det sättet har jag förståelde för att man beskattar dem som idag.

Dock lär jag själv knappast ändra mitt beteende när jag handlar. Nu har jag ju ett gäng påsar som kan återbrukas säkert hundratals gånger och dessa lär jag fortsätta att använda även on buitkernas plastkassar återgår till gamla priset.

Ser alltid till att ha några i bilen så jag kan ta med när jag går in på Ica, Willys eller nåt annat ställe för att proviantera. Willys besökte jag igår men äggen jag skulle köpa hade tagit slut. Inte så¨mycket som ett äggskal fanns att uppbringa vilket bekymrade mig en hel del. För jag äter ju ägg till frukost nästan varje dag. 

Så på vägen hem svängde jag förbi närbutiken här i området, COOP X:-tra, och där fanns det, tack och lov ägg att köpa även om deras hyllor också var glesare än vanligt.

Märker att det finns en stor fördel med min kosthållning också. Förr handlade jag flera gånger i veckan när mjölk, bröd och bordsmagarin tog slut. Men nu när jag knappt äter nåt bröd och knappt dricker nån mjölk heller så behöver jag inte åka och handla särskilt ofta. Och därmed inte helller utsätta mig för frestelser att handla med nåt som jag egentligen inte planerat och kan klara mig lika bra utan.

Lite småtråkigt kan det förstås vara att sitta själv och äta middag men å andra sidan behöver jag aldrig fundera över vad nån annan äter och inte äter.

Och helt ensam är jag ju förstås inte heller. Thea sitter fortfarande troget nedanför och studerar mig ingående medan jag käkar. Trots att mer än tre månader gått sen hon kom in i mitt liv tror hon tydligen nånstans ändå att jag ska börja sticka åt henne godsaker vid bordet. Tidigare hundar jag haft har vetat att de inte får minsta smula vid matbordet av mig. Den första hunden jag ägde, en spaniel, tiggde däremot så fort han kom i närheten av min dåvarande svärmor. Hon var av den sorten som tyckte att "han måste väl få smaka, han också".

Den uppfattningen delas alltså till 100% av Thea och som den terriersläkting hon är så är hon också envis som få.

Jag kommer dock att framhärda livet ut med att ignorera henne då jag sitter vid matbordet. Även om jag ser henne i ögonvrån hela tiden så låtsas jag inte om det. Kanske ger hon upp till sist, kanske inte...

Om kanske en halvtimme är det dags att snöra på sig skor och ta på jackan och ta ut min lilla tjurskalle på kvällspromenaden. Därfter går hon och lägger sig för natten medan jag ska titta på ishockey på TV. Vänskapsmatch mellan Sverige och Danmark och går det som jag hoppas så blir det Timrås målvakt Jacob Johansson som står i mål ikväll. De möttes även igår men då fick han sköta båsdörren så jag hoppas han spelar idag istället.

Inte var det mycket jag hade att skriva om men som den pratkvarn och ordbajsare jag är så utgör det inget hinder för att ändå pränta ner ett ganska långt inlägg. 

Så du tålmodiga människa som till äventyrs läste ända hit kan jag glädja med att nu är det strax över.

En trevlig kväll och natt önskas mina kära ordbrukare i Västerfärnebo, Dala Floda, Kvidinge och Näsåker!

Ha det! Annars har någon annan det...