Onsdag råder över Sverige och världen. Det är den trettonde dagen i månaden september. Det är en stor dag. En dag av längtan och förväntan inför morgondagen. Som är en av de största dagarna på året för oss sportfånar som älskar hockey.

Imorgon, torsdag 14/9 i nådens år 2023 är vår väntan över och det är åter dags att invadera våra tempel och dess läktare för att äntligen få se livs levande historia skapas inför våra hänförda blickar.

Äntligen drar SHL igång en ny säsong!

Ännu har jag inte helt bestämt mig men jag är väldigt sugen på att åka de dryga två milen till SCA Arena, som ishallen där mitt kära Timså IK möter Frölunda i premiären imorgon

Och det nya namnet känns helt logiskt. SCA har alltid varit en av de större sponsorerna och företaget startades ju en gång i tiden just här också. I Sundsvall/Timrå-regionen.

När jag växte upp hade de fabriker på flera platser i bägge kommunerna. Men idag är det bara Östrandsfabriken i Timrå kvar. Där görs massa för papper och kartong och man har ganska nyligen byggt ut fabriken rätt mycket.

Men även om bara en fabrik finns kvar och deras huvudkontor ligger i Sthlm sen många år så känns det liksom naturligt att arenan bär deras hamn och logga.

Jag känner mig ganska förhoppningsfull inför den kommande säsongen. Vi slutade femma i våras och jag tror och hoppas att laget tar ännu ett steg under den kommande vintern.

Chanserna ser väldigt lovande ut. Nästan hela fjolårets lag finns kvar och har dessutom spetsats till med Tim Juel, en målvakt som är minst lika bra som publikfavoriten från de senaste tre åren, Jacob Johansson. Så han får en helt annan konkurrens om platsen på isen. Ifjol stod ju Jacob nästan alla matcherna.

Sen valde också Filip Hållander att ta med sig familjen hem till Sverige och Timrå från USA. Precis som de övriga bärande spelarna har också han ett långt kontrakt som säkerställer kontinuiteten i truppen flera år framöver.

Det enda som känns en liten aning tveksamt är väl backbesättningen. Tre blytunga finska namn är ju kvar liksom åldermännen Pär Svensson och Tim Erixon. Därtill finns också tre väldigt unga grabbar som ska skolas in i SHL-tempot.

Om de två "gamlingarna" håller klassen ett år till och en eller två av de fjuniga ungtupparna kliver fram och tar för sig så kan det faktiskt räcka hur långt som helst.

Timrå IK har aldrig vunnit SM-guld. Och jag säger inte att de gör det till våren heller. Jag säger bara att under min tid som supporter har de aldrig ställt ett så lovande lag på isen som i år.

Men... vi får se! Det ska ju spellas om det först.

Och det är ju, som sagt, imorgon det!

Idag vet jag inte alls vad jag hittar på för att slå ihjäl tiden. SMHI lovar sol hela dagen efter två gråmulna men ändå ganska varma dagar så kanske jag tar Thea med mig till skogs och kollar några svampställen. Trattisarna har väl knappast kommit ännu men det sägs att det ska finnas gott om både soppar, kremlor och riskor, gula kantareller och blek taggsvamp. 

Älgjakten pågår visserligen men där jag går och letar efter svamp finns inga jägare. De brukar ju förlägga sina pass till kalhyggen och andra mer öppna ytor så att de ser sina offer på lång håll. På mina bästa svampställen står höga träd och alldeles för tät skog för att vara intressant för jägarna.

Hoppas också att den lilla attiraljen jag har beställt till min snarkmaskin kommer idag så jag får vakna utvilad imorgon.

Därmed ska jag gå och hämta dagens andra kopp kaffe och avsluta detta lilla bloggförsök.

Ha en härlig lill-lördag, kära ordbrukare i Åbyggeby, Skallböle, Uddevalla och Vinslöv!

Vi ses igen! Hoppas jag...