Har förhandstittat på både finalen på Torpet och kvällens Farmen. Så jag vet vem som får gå tillbaka in på Farmen och finalveckan. Men eftersom det kanske finns nån som läser här och inte kan se det i förväg så ska jag inte förstöra spänningen för er genom att berätta nåt.

Själv har jag inte tid att titta ikväll för sådags spelas sista omgången i grundserien av SHL. Timrå åker till Ängelholm i Skåne för att försöka besegra Rögle på deras hemmaplan. Klara för slutspel är vi redan men ju högre upp i tabellen man hamnar så minskar risken att möta de två bästa i serien redan i kvartsfinal. Vi kan hamna på plats 5, 6 eller 7. Och man vill helst undvika sjundeplatsen för då måste man först kvala sig till slutspelsplatsen. Men femman och sexan går direkt till kvartsfinal och där hamnar Timrå vid seger. Sen spelar det ju in hur det går i andra matcher också men tar Timrå en trepoängare är man som sämst sexa. Och klara för kvartsfinal.

Kollade bloggens backspegel och hittade ett av de inlägg jag är mest nöjd mes själv. Idag för ett år sedan skrev jag om det polisen brukar kalla "våld i nära relation" som då förstås oftast handlar om mäns våld mot kvinnor.

Det var ju internationella kvinnodagen igår och jag antar att det var just det som inspirerade mig då. Så om du som läser är tjej/kvinna elller intresserad ändå så kan jag rekommendera att du tar en titt.

Själv hatar jag allt våld utom självförsvar. Men inte heller då ska man använda mer våld än nöden kräver. Har aldrig varit någon slagskämpe och att man inte slår tjejer fick jag lära mig väldigt tdiigt. Det kom nog med modersmjölken nästan. Men alla har inte den spärren tyvärr. Och det behöver inte nödvändigtvis betyda att de är onda människor. Jag tror, som jag skrev då också, att de flesta misshandlare själva varit offer. Vanligtvis i barndomen har någon berövat dem förmågan till empati och självbehärskning.

Därför vore det en önskedröm om alla förskollärare och barnskötare, alla som jobbar med små barn, vore än mer noggranna med att pränta in i varje unge att ingen har rätt att använda våld mot dem eller kränka dem på annat sätt, fysiskt eller psykiskt. Jag tror säkert att det görs redan nu men eftersom det växer upp nya misshandlare hela tiden så måste vivuxna alltså jobba ännu mer med att få barnen medvetna om sina rättigheter.

För det är ju från vuxna barn lär sig och formar sina egna värderingar. Ett misshandlat barn kan vällja att se till att aldrig göra om samma sak men tyvärr är det vanligare att de går den andra vägen occh upprepar de öveergrepp som begicks mot dem själva en gång.  Dagens offer är framtidens förövare!

Än idag finns det föräldrar som tror att fysiska bestraffningar bara är nyttigt för att lära ungen veta hut. Men barn som blir slagna lär sig inte bättre uppförande utan de lär sig bara EN enda sak -de lär sig att slå!

Astrid Lindgren, denna underbara människa, berättade en gång i TV en, enligt henne, helt sann historia som utspelat sig någon gång under 1900-talets första hälft. En ung mamma hade berättar för henne om en händelse mellan henne och sonen som väl var 5-6 år eller så. Pojken var livlig och påhittig och ställde ofta till med saker som vuxenvärlden ogillade och hennes omgivning sa till henne att hon var för slapp mot honom. Att hon måste ge honom stryk så skulle han nog lugna ner sig. Hon kämpade emot länge men en dag hade han gjort nåt som gjorde henne nästan galen av ilska och hon sa till honom att gå ut och hämta in ett björkris som han sen skulle få stryk med.

Pojken gick ut men kom snart tillbaka med tårfyllda ögon och sa: "Mamma, jag hittade inget ris. Men jag tog med en sten som du kan få  kasta på mig."

Och i handen hade han en stor sten som han höll fram till henne. Då insåg hon att allt han hade fattat var att mamma ville göra honom illa och tyckte att då gick det väl lika bra med en sten.

Ilskan rann av henne direkt och hon tog pojken i famnen och de grät tillsammans en stund. Därefter lade hon stenen på spishyllan som en påminnelse om vad hon lovade sig själv och pojken i den stunden - Aldrig någonsin våld!

I min familj, i mitt hem förekom inga fysiska bestraffningar så jag var lyckligt lottad. Men jag vet flera jämnåriga som fick stryk när de gjorde något förbjudet eller bara var lite uppkäftiga.

Men tyvärr förekommer det ändå i många hem att vuxna använder sin fysiska överlägsenhet mot sina barn. Ju fler såna hem som kan förändras desto färre våldsverkar utvecklas i framtiden.

Med det sagt ska jag koppla men fyrbenta sambo och gå ut i solskenet en stund. Det är en strålande vacker vinterdag därute, om än lite kylig. Men det är mildare nu när solen skiner. Bara fem minus mot 12 imorse. Så de sportlovslediga skolbarnen här omkring har verkligen tur med vädret.

Ha en fortsatt fin torsdag nu, kära ordbrukare i Karlholsbruk, Näsviken, Åseda och på Orust!

Vi ses!

 

wiper

9 mars 2023 12:45

Jag har missat några avsnitt som jag skall kolla på i kväll. Håller med dig om detta med våld. Som du säger så kan dom själva ha blivit utsatta för våld i sin barndom. Jag har själv blivit utsatt för saker i min barndom men jag har inte inte gjort andra illa på grund av detta utan tvärtom.

Ha en härlig torsdag själv
Hälsning från Malin

Så gripande detta med pojken som kom hem med en sten. blev tårögd. Björkris känner jag väl till och har man blivit utsatt för detta så skadar det mycket på sikt med självförtroende och annat

http://wiper.bloggplatsen.se

Göran

9 mars 2023 15:16

Amen!

 

wiolettan

10 mars 2023 11:14

För mig kan du tala, för jag följer inte farmen.
Du har så rätt i det du skriver om barn, misshandel och det som kan följa därefter.
Jag kommer ihåg Astrids berättelse och fick även nu som då, tårar i ögonen då jag läste. Så gripande.
Jag fick aldrig stryk hemma, men den uppfostran förekom rätt ofta i min ungdom. De flesta blev, trots det, fina människor ändå, men våld ska inte användas.
Trevlig fredag.

http://wiolettan.bloggplatsen.se

Göran

10 mars 2023 11:19

Jag fick massor av stryk mellan 7-12 års ålder ungefär. Men aldrig hemma utan det handlade om mobbing i skolan. Men i sjätte klass försvann de två värsta från klassen och sen blev det bra. Min bästa kompis då hade en styvfar som var väldigt brutal men han lovade sig själv att aldrig bära hand på sina barn om han fick några. Det fick han och jag tror att han höll sitt löfte. Tyvärr gick han bort alldeles för tidigt av en stroke i sömnen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Onsdag. Mitt i veckan. Lill-lördag. Eller pig-lördag som några kallar det. Och äntligen har vi fått lite mer än enstaka plusgrader här på Sveriges midja. Efter 3-4 frostnätter och bara en eller två grader över noll om dagarna känns det skönt att slip...

Idag blir det recykling i min blogg. Eller återvinning som det heter på svenska. Varför ska man skriva en ny blogg när det finns några gamla som jag är så nöjd med. Och varför ska inte jag få använda repriser när alla TV-kanaler gör det idelign?  Det...

Nä, inte fanken blev det nån miljardvinst igår heller! Det blev som det nästan alltid blir. D.v.s noll rätt. En gång kändes det som jag varit nära storvinsten. För 4-5 år sen så var alla fem dragna nummer talgrannar med mina nummer. T.ex om jag had...

Jaha! Så var det fredag igen då! Till glädje för alla skolbarn och vuxna med dagtidsjobb. För skiftarbetare och pensionärer spelar ju dagarnas namn inte så stor roll. Numera är det ju inget som hindrar att man åker och storhandlar på en söndag hell...

Mitt lilla barnbarn slutar inte att fascinera mig. Igår var jag hemma hos exet på middag med dotter och mågämnet samt vår yngste son. När vi hade ätit klart satt lille Luis i sin pappas famn mitt emot mig vid bordet. Då plötlsigt fick vi ögonkontak...