Mitt primära intresse och fokus ligger fortfarande på mitt kära Timrå IK men jag kan inte låte bli att lida lite med Brynäs som ikväll förlorade den tredje matchen i play-out-serien mot Malmö IF. Samtdidigt som jag tycker synd om dem så inser jag också att deras fall, om det nu blir så, sker litegrand på eget grepp.

Förutom en finalserie för fem eller sex år sen har Brynäs varit på fallrepet ganska länge. Man lyckades kvala sig kvar för två år sedn mot HV71 men hamnade ifjol i ingenmansland. Och sen i negattivt kval i år igen!
Jag tror, ur ett lekmannamässigt perspektiv, att Brynäs kanske gått i samma fälla som Modo gjorde för några år sedan. Jag menar... Man har börjat betrakta sig själva som ett, mer eller mindre givet slutspelslag på grund av tidigare framgångar och SM-medaljer. Tron på att man är ett bra lag fast man kanske inte längre är lika bra som då framgångarna kom. Jag jämförde nyss med Modo som vann SM-guld år 2007, vilket jag påstår var det sämsta som hänt den klubben i modern tid. Varför? 

Jo för att SM-guldet fick dem att tro att de skulle fortsätta att vara ett givet slutspelslag i åratal även efter vinsten när sanningenvar att de vann med ett lag  fullt av hemvändare som i och för sig hade varit bra och fortfarande var det när de vann. Men året därpå var flera av deras stjärnor redan i nedförsbacken och kunde inte alls leverera som förut.

Så åren efter Modos SM-guld sjönk de allt djupare ner i tabellerna och etablerade sig som bottenlag i SHL för att till sist ramla ner i allsvenskan. Nu kanske de ör på väg att komma tillbaka till SHl men kvalet är långt och svårt och ingen kan säga om de kommer att lyckas. De vann visserligen grundserien men både Björklöven och Djurgården ser rätt starka ut inför det fortsatta kvalet. Så det återstår att se hur det går.

Beträffande Brynäs så ligger de, just nu, under med 0-3 i matcher och det har inget svenskt lag hittills lyckats vända till seger i en slutspelsserie. Så det mesta talar faktiskt för att klassiska Brynär får starta om i allsvneskan till hösten.

Nu är kanske inte det min högsta prioritet utan jag ser mer fram emot Timrås returmöte mot Örebro på hemmaplan i NHC Arena imorgon kl. 15. Biljetterna är slutsålda så för mig blir det att följa matchen via TV;n och CMore.

Men jag mäste ändå säga att jag hoppas att Brynäs blir det första laget att visa att det GÅR att vända ett underläge med 0-3 och klara sig kvar i SHL

Ibland blir min blogg en ren och skär hockeyblogg och idag är väl kanske en sån dag. Vet att några av mina kära ordbrukare inte alls är intresserade på samma sätt som jag. Men så får det bli änså idag.

Heja Brynäs men ännu mer... Heja Timrå IK mot Örebro imorgon!.

Gumman Tö är här och hälsar på idag här på Sveriges midja. Ni minns väl Gumman Tö från Elsa Beskows sagor? Så gammal är jag så att jag har läst dem som barn. Men de var ju förvisso gamla redan då. Och jag var väl aldrig heller så förtjust i hennes sagor. De kom från en annan tid och hade ett annat språk än det som brukades i skrift och tal vid den tiden. Men läste dem gjorde jag. Jag läste otrligt mycket som barn och redan i första eller andra klass åkte jag själv buss till stadens centrum och gick på biblioteket. Kanske inte varje men minst varannan vecka.

Nåja, nog om det. Jag skulle ju skriva om den galopperande snösmältning som pågått underr hela denna dag. Det rinner små bäckar av smältvatten överallt och jag smutsade ner dagens tredje badlakan nyss då jag kom in från hundpromenaden. Thea var både blöt och rejält smutsig om sina vita tassar så jag funderade ett tag på om jag skulle ställa henne i badkaret och ge henne en helrengöring.

Men så insåg jag att när vi går ut nästa gång så är hon lika skitig igen efter bara några steg så jag väntar nog i ett par dagar tills det torkar upp någorlunda. Fem plusgrader och sol från klarblå himmel kändes riktigt skönt så då får man väl stå ut med slasket och fyra små lortiga hundtassar som man måste torka av när man kommer in.

Idag ska jag "synda" med kolhydrater, har jag bestämt. Igår kväll satt jag en stund och surfade på youtube efter hockeyn och det poppade upp minst 5-6 förslag på sidor där man kunde lära sig  göra Pasta Carbonara. Inte behöver nu nån lära mig det, jag har redan ett sätt som jag tycker blir supergott. Mne bilderna skapade liksom ett sug.

Och du som läser regelbundet här vet säkert att jag ofta säger att det bästa sättet att bli av med en frestelse är att tillåta sig att falla för den. Det ska man förstås inte göra varje gång men nån gång emellanåt tycker jag att man får göra det. Man lever ju bara en gång och jag vet att när jag har ätit min carbonare så är jag nöjd ett bra tag och blir inte sugen på ett bra tag sen. En bit peccorinoost ligger i en hylla på kylskåpsdörren, pasta finns också kvar sen innan jag började med LCHF-kosten och i brist på giancale (torkad, rimmad griskind) som originalet från Italien föreskriver så kom jag över en bit rökt sidfläsk till bra pris på Lidl idag.

Och inte nog med att jag ska äta gott, jag ska unna mig ett glas vin eller två också. Det har det också varit rätt sparsamt med på den här sidan nyår.

Jag startade ju en vit vecka första vardagen i år och den höll i sig i hela sju veckor. Sen dess har jag väl gjort av med två vinflaskor och även unnat mig fyra starköl en gång. Vinet är ju rätt ok ur LCHF-perspektiv men ölen är ju rena rama flytande limpmackan så den har jag undvikit annars och kommer fortsätta att undvika.

Men eftersom jag uppnådde en milstolpe i måndags med att ha gått ner totalt femton kg sen mitten av december så tänker jag unna mig idag utan självkritik eller självförebråelse.

Gör det ni också, kära ordbrukare! Unna er nåt ni längtat efter och ta er råd att göra det i Sangis, Trelleborg, Ödeshög och Skärplinge!

Vi ses! Endera dagen...