Från ingenstans bara kom det i eftermiddags. Snön! "Snön faller och vi med den..." Trodde det skulle ge sig ganska fort men nyss inkommen från hundpromenaden fick jag se till att jacka och mössa hängdes upp för att torka inför morgonens lilla sväng.

Nu har jag ju en bra hund som inte alls gillar att vara ute i sånt väder. Därför kom jag lindrigt undan precis som flera gånger under vårvintern.

Vi brukar gå 6-7 lyktstolpar bort och sen vända hem på kvällarna. Men nu såg hon till att uträtta sina ärenden redan före tredje stolpen. Sen tvärvände hon och ville hem. In i värmen och till sin sköna hundsäng.

Från balkongen tog jag ett par bilder innan mörkret hann falla. Det syns inte jättebra men det var full  snöyra då de togs.

Kan inte erinra mig att snön kommit så tidigt nån gång förr. Jag vet att den kom den 26;e 1981 för då fyllde min äldsta moster 60 år och jag lyckades med knapp nöd ta mig uppför backarna dit hon bodde för att gratta.

Det året låg den dessutom kvar ända till nästa vår och redan i början av november hade vi säkert en halvmeter.

Det hoppas jag vi slipper i år.

Sonen gav sig ut med sin mor i släptåg på slitna sommardäck. Lastade in vinterdäcken och tänkte ställa sig i kö hos drop-in-bytarna på stora parkeringen i Birsta köpcentrum. Men det var så långa köer att han valde att komma hit för att låna garagedomkraft och byta själv.

Men då var det ju bara det att mutterdragaren som satte fast sommardäcken i våras måste ha gått på steroider för vi fick inte upp hjulbultarna. Inte ens med ett halvmetern långt förlängningsrör för att öka hävstångseffekten.

Så han fick ta min bil tills vidare eftersom jag i alla fall har bra sommardäck medan hans sjunger på sista versen.

Så nu hoppas jag bara att det snart slutar snöa för då försvinner snön snabbt. Vi har nämligen inte haft frost ännu så det är plusgrader i marken.

Så vad göra? Annat än att ta ett glas rött och en liten ostbit på några Finncrisp och titta på nåt i SVT Play. Ska man kanske se om Raskens med Sven Wollter m.fl.?

Nåja, det ordnar sig. Tack och lov har jag tak över huvudet. mat både i magen och i kyl och frys. Måste visserligen ut några gånger per dag oavsett väder och vind. Men det går att leva med.

Skål på er, kära ordbrukare i Västanfors, Söderbärke, Timmernabben och Övertorneå!

Vad förkortningen i rubriken betyder? Är det inte rätt självklart? "Så In I Helvete", förstås

Vi ses!

Inte nån kväll i juni precis utan i höstkulna oktober lämnade han oss. Farväl till Lasse Berghagen som gett oss så många och så svenska sånger att minnas honom genom. För även om han själv inte är med oss längre så kommer hans sånger, hans musik och hans lyrik att leva länge. Kanske för evigt.

Han är en av de där artisterna som liksom varit med under hela mitt medvetna liv. Som liten lyssnade jag troget på svensktoppen varje vecka ända upp i tonåren och där dök han ju upp med jämna mellanrum.

Och nästan alltid gillade jag vad jag hörde. 

Längre fram i livet gjorde jag, precis som Lars gjort några år tidigare, lumpen på regementet LV5 här i Sundsvall. Där fanns åtskilliga stamanställda som mindes och hade anekdoter om honom. 

Hur han, till exempel, ordnade så att hans dåvarande fästmö Lill-Babs kom dit och uppträdde för bassarna tillsammans med honom själv. Utan kostnad förstås.

Några bekanta hade stött ihop med honom på stan och pratat med honom och alla var eniga om att han var en vänlig och genomsnäll person. Sen hann han ju med en ganska rejäl karriär också med sång, musik, teater m.m

En av våra allra största, med andra ord!

Därför vill jag hedra hans minne med en av hans, i mitt tycke, bästa sånger. Den kommer garanterat att sjungas allsång till i årtionenden framöver.

Vila i frid, Lasse!