Hur mycket otur finns det egentligen under ett människoliv? Hur många gånger ska man behöva stå där, lång i  ansiktet, och konstatera att..."Jaså, DET kunde också hända mig, alltså!"

Igår hade jag bokat och betalt tid för besiktning hos ett av frifräsarföretagen på den marknaden. Ja, just det, hos Dekra. Jag var där ifjol också eftersom de var en hundralapp billigare än den traditionella bilprovningen. Men då jag, i god tid, kom fram var det kolmörkt innanför portarna och på insidan dörren satt ett papper med information att de tvingats stänga av tillsynsmynighten Swedac. Vad de gjort för att förtjäna det vet jag ännu inte men något fuffens lär det ju vara. Så då åkte jag alltså 7-8 km (enkel resa) helt i onödan.

Dagen innan skickade de mig ett sms med påminnelse att jag hade tid för besiktning av Madame Citroen nästa dag. Men att skicka ut information om stängningen kunde de tydligen inte. I min värld borde det ha varit skitenkelt för dem att fixa men de kanske var minder intresserade av det. Så nu har jag mailat och hött med näven, bildligt talat, att de får se till att betala tillbaka pengarna de fått för ingenting snarast möjligt.

För jag tvingas ju vända mig nån annanstans för att få hälsokontrollen av min käresta. För säkerhets skull blev det den klassiska bilprovningen som funnits så länge jag kan minnas och tidigare hade monopol på området. Där är nog risken närmare noll att de hastigt tvingas slå igen portarna. 

Svinkallt ute också även om jag vet att många har det än värre. Vännen Skogsnuvan skrev kommentar för en stund sen och hos henne i Jämtland var det -22. Här är det tretton grader kallt just nu men jag vill påstå att det är närapå lika illa som -22 i inlandet. Jag bor ju bara ett stenkast från öppet hav så luftfuktigheten gör kylan så rå att den känns mycket värre än termometern säger. Men nu har det snart varit minusgrader (5-15) i en vecka så om det håller i sig så lägger sig isen på vattnet och då blir kölden lite mer uthärdlig.

Men... jag ska väl inte klaga. Jag har tillräckligt varmt i lägenheten och ger jag mig ut med bilen så blir den också varm och skön ganska snabbt och kläder har jag också så jag kan pälsa på mig vad som behövs.

Dessutom har jag en hockeymatch att se fram emot ikväll. Timrå möter Malmö i hemmahallen men jag ser den på TV.  Mina rödvita hjältar har ju hittat ett sätt att vinna matcher nu och lämnat över jumboplatsen i SHL;s tabell till Djurgården. Till Stockholmstidningarnas sportreportrars stora förtvivlan. De anser ju, av nån anledning, att lagen från storstäderna är nästan ouumbärliga för hela hockeysverige. Nåt jag inte alls håller med om.

Innan dess ska jag göra en tacogratäng uppfunnen av min yngsta dotter och även städa upp badrummet, om jag orkar. Så jag tackar mina kära ordbrukare för visat intresse och belönar er alla med att avsluta dagens svammel.

Sköt om er! Så gott ni kan...