"Var glad att du lever, var glad att nån annan är där som kan höra dig, se dig. Var glad att du andas ännu! Var glad att du finns!" Ord värda att minnas i stunder då det kanske tar emot en aning!

"Man ska vara glad att man lever när det är så många som är dö´a!" Ett av många små underfundiga och roliga talesätt min mormor brukade svänga sig med när hon var på skojhumör. Ett annat var att "Vi ska ju alla dö en dag, bara vi får leva och ha hälsan till dess!".

Och varför, kanske ordbrukaren undrar, väljer jag att blogga om just döden. Kanske delvis på grund av att flera personer ur den kända världen gått bort nyligen. Inte bara Pugh Rogefeldt men även TV-reportern Lotta Bouvin och animatören Per Åhlin (som bla var med och skapade Karl-Bertil Jonssons jul som traditionellt visas på julafton).

Och som om inte det räckte så har ju självaste Televinken gått ur tiden också. Nej, inte själva spratteldockan men mannen som gjorde hans röst med "Tant Anita" i TV i min barndom, Ola Lundberg.

Jag minns faktiskt ännu när han för första gången dök upp i den svartvita rutan när det var dags för barnprogram. Har för mig att Tant Anita först inte sa sig veta vad han hette och bad barnen hitta på ett namn och den som vann fick väl nån sorts pris, tror jag. Kanske skickade jag in nåt förslag, kanske inte. Kommer inte ihåg. Men i min generation finn väl ingen som inte  minns Televinken. Och "hallåorna". D.v.s damerna, för jag minns inte att barnprogrammen nånsin presenterades av en man, som pratade lite till barnen före, mellan och efter barnprogrammen.

Det vackra men kylslagna vädret tycks ha bosatt sig i mina trakter. Igår morse vaknade jag ved fyratiden och innan jag lade mig för att somna om kollade jag utetempen och det var minus fem ute! I maj månad???

Var är den där globala uppvärmningen när man behöver den?

Så det blev att ta på en varm tröja utanpå skjortan innan jag gick morgonrundan med Thea. Måste se till att få henne klippt snart för hon är så lurvig om benen att allt möjligt skräp fastnat på henne och följer med in där det sedan ramlar ner på golven i mitt hem. Barr, grässtrån, löv och kvistar...

Funderar på att skaffa hem en trimmer så jag kan göra det själv. Hur svårt kan det vara? Man kan ju börja med att sätta på den adapter som lämnar mest päls kvar och sedan pröva sig fram.

En djuraffär i närheten erbjuder bad, klippning och kloklippnng för 800 kronor och det kanske det är värt. Men kan jag köpa en trimmer och en klotång för mindre pengar så är ju det en engångsutgift som jag slipper nästa gång hon blir lite för lurvig. Klorna ska jag dock få hjälp med i nästa vecka så då ska jag passa på att lära mig att göra även det själv. Viktigt att man lär sig rätt så man inte gör henne illa, det vil jag ju absolut inte.

Och det tycks även hon ha förstått numera. Första tiden hos mig så duckade hon liksom om jag sänkte handen mot henne lite för snabbt men det har hon slutat med nu. Hon vet att handen bara vill ta på eller av kopplet eler helt enkelt klappa om henne en aning.

Vilket jag tydligen behöver göra ganska snart för hon har satt sig i hallen utanför mitt rum och gnällt ett par gånger vilket hon brukar när naturbehoven tränger på. Så jag ska sluta svamla och ta på skor, tröja och jacka och knalla ut i snålblåsten med min lilla sambo.

Ha en fin lördag och helg, kära ordbrukare i Burträsk, Alunda, Askersund och Nybro.

Och om du läste hela vägen hit så skriv gärna några rader i kommentarsfältet! Då blir jag glad.

 

brimikshallon

6 maj 2023 18:45

Hej!
En schnauzer ska man varken klippa eller köra med nåt annat verktyg på.. Precis som på mina små borders r y c k e r man pälsen på dom.. Och det kan du göra själv när ni är ute på promenad.. Det gjorde jag alltid med Hallon.. Lite tröttsamt men kostar ingenting.. Lycka till..

http://picapica

Göran

6 maj 2023 20:01

Tack för tipset. Ska ta reda på mer.

 

Pinkozzy

8 maj 2023 10:49

Det har du rätt i. Man ska vara glad och jag försöker med det allt som oftast. Men tyvärr så har jag inte så mycket tålamod för det. Ta regeringen som exempel. Den gör ju ingen glad. Den sena våren inte heller. Min rygg? Knappast. Vi får jålla tillgodo med fru,barn,barnbarn och det fina vädret som kommer.

http://Pinkozzy.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På mitt förra inlägg fick jag en kommentar från Krister. Han skrev att reklamen spaltade upp min blogg alldeles för mycket. Jag svarade lite uppgivet att jag var medveten om saken men inte visste vad jag skulle göra åt det. Det vet jag nu. Och har ...

Succé även igår i hockey-VM för vårt käraste landslag, Tre Kronor. Igår var det Tysklands tur att få en lektion i "hur den svenska grisen biter". Citatet vet jag inte varifrån det kommer men jag gillar att använda det emellanåt. Det blev rena, rama...

Den trettonde idag. Men inte fredag den trettonde som jag hade som rubrik på mitt hittills enda blogginlägg för detta datum. Lite märkligt att det bara finns ett eftersom jag redan för två år sedan satte upp målet att varje datum på året skulle inneh...

Ibland undrar jag om demensen redan börjat smyga sig på mig. Fast om jag bara tänker efter en aning så vet jag ju att det inte är nåt nytt. Att då och då vara lite disträ är kanske en del av min personlighet. Då låter det genast mindre negativt. Bä...

Nu är det en tid på året som jag, som barn och tonåring, såg fram emot rätt länge. Eller... Rättare sagt så är det  TVÅ tider på året som jag såg fram emot då. Samtidigt dessutom! Dels är det ESC-finalen ikväll. Stora "Mellon" alltså. Fram till kan...