Och hockey-VM rullar på och det går väl rätt bra för di svenske. Kvartsfinal ikväll mot Lettland, om jag fattat rätt. Annars händer inte så mycket i mitt liv, just nu. Eller, jo, det gör det ju faktiskt. Litegrand i alla fall...

De senaste veckorna har jag nästan dagligen observerat ett barn som cyklar omkring på en gammal risig pojkcykel som målats rosa. Det kanske antyder att barnet är en flicka men kanske småkillar av idag inte har några bekymmer med att åka runt på en rosa cykel- Det som bekymrar mig är att jag ser den här ungen både dagtid och på kvällarna efter nio.

Han/hon ser ut att vara i tioårsåldern, gisssar jag. Men definitivt i den ålder då barn ska vara i skolan på vardagarna.

Men den här killen/tjejen verkar inte gå i skolan utan cyklar omkring, till synes helt planlöst i området. I samma kläder dag efter dag och det halvlånga håret ser ganska stripigt ut under cykelhjälmen. Har dessutom en stor ryggsäck på ryggen oavsett tid på dygnet och är ALLTID ensam.

När jag är ute med Thea har jag flera gånger mött det här barnet och han/hon har tittat llite nyfiket på Thea men aldrig stannat till och frågat nåt. Kanske är det ett barn från någon nyanländ flyktingfamilj men jag får liksom känslan att ingen riktigt har nån  koll på den här ungen.

Hur som helst så säger magkänslan att något inte är som det ska vara när det gäller den lille cyklisten. Ingen jag har någon anknytning till så jag kanske borde titta bort bara som så många gör numera. Men jag kan liksom inte det när jag får såna tankar i huvudet.

Så jag skickade ett mail idag till socialtjänsten och det dröjde bara nån minut så ringde de. Men det visar sig att för att göra en s.k orosanmälan måste man ha ett namn eller åtminstone en adress. Annars kunde de inget göra sa damen som ringde. Så jag har lagt ut en liten blänkare på en FB-grupp som är för boende i området.

Kanske någon ser den och vet mer. För det känns inte bra att han/hon bara ska åka omkring i samma kläder helt ensam på sin cykel både dag och kvällar.

Annars får jag väl säga hej nästa gång vi stöter ihop och se om jag får svar eller om jag skrämmer ungen. Har ju inte precis för vana att söka kontakt med främmande barn när jag är ute och går. Då kan man snabbt få dåligt rykte.

Nåja, det kanske visar sig hur allt hänger ihop...

Annars... så hittade jag pengar jag glömt på mitt spelkonot hos Svenska spel i tisdags. Det räckte precis till att köpa en s.k Rubbet-påse. För 114 kr fick jag spel på lotto både onsdag och lördag, Eurojackpot tisdag och lördag samt en rad på Keno ikväll. Och jag vann! På Eurojackpot. Nästan lika mycket som jag satsat. 101 kronor blev det och det är visserligen ingen stor summa men klart mer än ingenting. Två rätt och ett tilläggsnummer hade jag.

Rubbet-spelet är lite kul för man har vinstchans (om än mikroskopisk) i fem dagar på raken. Gårdagens Lotto och Vikinglotto gav dock inget. Men jag hoppas få sätta nytt rekord på Keno ikväll. Där har jag aldrig vunnit mer än 20 kronor så jag hoppas på storkovan där.

Yngsta dottern ringde idag från Göreborg och var på väldigt bra humör eftersom hon fått nytt jobb. Även hennes sambo, som hade svårt att hitta något här uppe har ju jobb som det lär väl ordna sig för dem också.

Orosmolnet på min himmel just är annars äldste sonen som haft och har lunginflammation som verkar vara svår att besegra. Han har ätit penicillin i ett par veckor men kuren var på en hel månad. Dock har den inte verkat särskilt bra ännu utan igår skjutsade jag honom till sjukhuset sen han fått remiss till röntgen. 

Så jag hoppas att vetenskapen snabbt får bukt med hans hälsa för det är jobbigt att vara sjuk så länge som han varit. Han är lite som jag, blir sällan sjuk annars och så var det även under hans uppväxt.

Nu ska Thea rastas innan jag bänkar mig framför den andra dumburken och Sverige-Lettland i VM-hockeyn.

Gör det, ni också, kära ordbrukare i Karlholmsbruk, Veddige, Arboga och Trelleborg.

Vi ses!