Dryga 40 år gammal är den här glada vårdängan men jag tycket att den håller alldeles utmärkt än idag. Och versionen jag delar med er idag är betydligt nyare än själva låten. Inte första gången jag delar den låten på detta datum och även den här versionen har jag använt förut. Så sparka av er skorna och rocka sockorna medan ni dansar loss till Dan Hylander och "21/3" som låten heter.

Det finns ju dagar för allt möjligt annat nuförtiden så varför ska inte de med Downs syndrom få ha en egen dag då de blir uppnärksammade?

Vår är det kanske inte ännu på mina breddgrader men nog märks det att det är på väg. Det har töat ute i ganska många dagar nu men ännu är inte snön borta. Vädret ser dock lovande ut med solsken och några plusgrader.

Ännu har vi inte varit ute på morgonpromenad. Thea har varit här och sagt godmorgon men nu snarkar hon på min säng bakom min rygg och lär väl så göra i minst en halvtimme till.

Själv ser jag fram emot kvällen då Timrå åter spelar kvartsfinalhockey i Örebro. Och det är lite av en måste-match för Örebro har vunnit de två första i bäst-av-sju-serien. Förlorar vi ikväll igen så blir det svårt att gå vidare till semifinal. För då behöver närkingarna bara en vinst till så är det de som går vidare.

Men hoppet är ju det sista som överger en sann supporter så jag ser positivt på det och hoppas att det blir min tur att jobla ikväll.

Annars... så blir det liksom lite av ett tomrum när Farmen tar slut. Jag har ju följt det där gänget sen i januari, fem kvällar i veckan. Så det tar ett litet tag att vänja sig av med att se det.

Nu har lilla hundfröken vaknat och står på bakbenen och ger ifrån sig läten som betyder att hon vill ut. Så då är det ju bara att snöra på sig skorna och ta på jacka och vantar och knalla ut i solskenet.

Ha en riktigt fin marstidag nu, kära ordbrukare i Simlångsdalen, Abisko, Lövstabruk och Flyinge!

Vi ses!

Har just kollat klart på Farmen-finalen och konstaterat att det är färdigfarmat för denna gången! Nebil är en värdig vinnare, tycker jag. Men jag hade inte gråtit om Tora vunnit heller för den tjejen har imponerat stort på mig under hennes resa i denna dokusåpa. Viktor åkte ut i semifinalen, precis som jag trodde och hoppades så slutstriden stod melllan Tora och Nebil och det var "Nebba" som drog det längsta strået. Men Tora gav honom verkligen en match och föll först på mållinjen. Så all heder även åt henne!

På mållinjen föll också Timrå hemma mot Örebro några timmar tidigare. Tyvärr finns det några spelare i mitt favoritlag som inte riktigt når den standard som jag vet att de kan när de är som bäst. Och närkingarnas slutspelrutin fällde avgörandet än en gång. De leder nu med 2 matchvinster motr noll och det är förstås tungt. 

Nu är det nästan ett måste för Timrå att vinna match nummer tre på tisdag i Örebro ´för att kunna ha chansen kvar att gå vidare. Men då måste både passningstempot och precisionen i passningarna upp en rejäl bit. Det går liksom en likten aning för långsamt för att riktigt kunna hänga med.

Men med tanke på att man är andraårsnykomlingar så kanske jag ska vara nöjd med att man tagit sig så långt som man ändå har gjort. Det tar några år att etablera sig som slutspelslag och även om det absolut finns rutin i truppen från den sortens matcher så har själva föreningen en bit kvar att växa innan man är etablerade som slutspelslag.

Så... hur det än går på tisdag så är jag ändå glad och stolt över vad mitt favoritlag åstadkommit denna vinter. Jag menar... att gå från fjortonde plats ifjol till femte i år är ju faktiskt inte alls dåligt.

Nästa säsong kommer man att ha nästan hela laget kvar och färre nya som ska spelas in och det kommer säkert att hjälpa dem att ta nästa steg i utvecklingen. Därmed dock inte sagt att jag gett upp. Tvärtom, hoppet lever i allra högsta grad! På tisdag är det en helt ny match men nya möjligheter!

Innan dess ska jag se Brynäs ödesmatch nere i Malmö. Man ligger under med 3-0 i matcher och ett sånt underläge har inget svenskt lag vänt i en slutspelsserie om bäst-av-sju. Man måste alltså vinna fyra matcher i rad nu för att inte trilla ur SHL. Och som jag var inne på redan igår så tycker jag lite synd om dem. Inte bara för reultaten men då jag deras match igår såg jag att det fanns massor av tomma stolar i deras arena. Är Gävlepubliken så bortskämd av gamla framgångar att man inte går man ur huse för att stötta dem nä'r det behövs som allra mest? I Timrå var det "lapp på luckan" idag, D.v.s fullsatt arena, biljetterna tog slut för 3-4 dagar sedan.

Nåja, det ska spelar som det först och det är inte över förrän "tjocka tanten" sjunger...

Tjocka eller smala, långa eller korta, rika eller fattiga så önskar jag er, kära ordbrukare, därmed en god natt tillsammans eller var för sig i Tibro. Malmköping, Vadsten och Hoting.

Vi ses! Förr eller senare...

Mitt primära intresse och fokus ligger fortfarande på mitt kära Timrå IK men jag kan inte låte bli att lida lite med Brynäs som ikväll förlorade den tredje matchen i play-out-serien mot Malmö IF. Samtdidigt som jag tycker synd om dem så inser jag också att deras fall, om det nu blir så, sker litegrand på eget grepp.

Förutom en finalserie för fem eller sex år sen har Brynäs varit på fallrepet ganska länge. Man lyckades kvala sig kvar för två år sedn mot HV71 men hamnade ifjol i ingenmansland. Och sen i negattivt kval i år igen!
Jag tror, ur ett lekmannamässigt perspektiv, att Brynäs kanske gått i samma fälla som Modo gjorde för några år sedan. Jag menar... Man har börjat betrakta sig själva som ett, mer eller mindre givet slutspelslag på grund av tidigare framgångar och SM-medaljer. Tron på att man är ett bra lag fast man kanske inte längre är lika bra som då framgångarna kom. Jag jämförde nyss med Modo som vann SM-guld år 2007, vilket jag påstår var det sämsta som hänt den klubben i modern tid. Varför? 

Jo för att SM-guldet fick dem att tro att de skulle fortsätta att vara ett givet slutspelslag i åratal även efter vinsten när sanningenvar att de vann med ett lag  fullt av hemvändare som i och för sig hade varit bra och fortfarande var det när de vann. Men året därpå var flera av deras stjärnor redan i nedförsbacken och kunde inte alls leverera som förut.

Så åren efter Modos SM-guld sjönk de allt djupare ner i tabellerna och etablerade sig som bottenlag i SHL för att till sist ramla ner i allsvenskan. Nu kanske de ör på väg att komma tillbaka till SHl men kvalet är långt och svårt och ingen kan säga om de kommer att lyckas. De vann visserligen grundserien men både Björklöven och Djurgården ser rätt starka ut inför det fortsatta kvalet. Så det återstår att se hur det går.

Beträffande Brynäs så ligger de, just nu, under med 0-3 i matcher och det har inget svenskt lag hittills lyckats vända till seger i en slutspelsserie. Så det mesta talar faktiskt för att klassiska Brynär får starta om i allsvneskan till hösten.

Nu är kanske inte det min högsta prioritet utan jag ser mer fram emot Timrås returmöte mot Örebro på hemmaplan i NHC Arena imorgon kl. 15. Biljetterna är slutsålda så för mig blir det att följa matchen via TV;n och CMore.

Men jag mäste ändå säga att jag hoppas att Brynäs blir det första laget att visa att det GÅR att vända ett underläge med 0-3 och klara sig kvar i SHL

Ibland blir min blogg en ren och skär hockeyblogg och idag är väl kanske en sån dag. Vet att några av mina kära ordbrukare inte alls är intresserade på samma sätt som jag. Men så får det bli änså idag.

Heja Brynäs men ännu mer... Heja Timrå IK mot Örebro imorgon!.

Gumman Tö är här och hälsar på idag här på Sveriges midja. Ni minns väl Gumman Tö från Elsa Beskows sagor? Så gammal är jag så att jag har läst dem som barn. Men de var ju förvisso gamla redan då. Och jag var väl aldrig heller så förtjust i hennes sagor. De kom från en annan tid och hade ett annat språk än det som brukades i skrift och tal vid den tiden. Men läste dem gjorde jag. Jag läste otrligt mycket som barn och redan i första eller andra klass åkte jag själv buss till stadens centrum och gick på biblioteket. Kanske inte varje men minst varannan vecka.

Nåja, nog om det. Jag skulle ju skriva om den galopperande snösmältning som pågått underr hela denna dag. Det rinner små bäckar av smältvatten överallt och jag smutsade ner dagens tredje badlakan nyss då jag kom in från hundpromenaden. Thea var både blöt och rejält smutsig om sina vita tassar så jag funderade ett tag på om jag skulle ställa henne i badkaret och ge henne en helrengöring.

Men så insåg jag att när vi går ut nästa gång så är hon lika skitig igen efter bara några steg så jag väntar nog i ett par dagar tills det torkar upp någorlunda. Fem plusgrader och sol från klarblå himmel kändes riktigt skönt så då får man väl stå ut med slasket och fyra små lortiga hundtassar som man måste torka av när man kommer in.

Idag ska jag "synda" med kolhydrater, har jag bestämt. Igår kväll satt jag en stund och surfade på youtube efter hockeyn och det poppade upp minst 5-6 förslag på sidor där man kunde lära sig  göra Pasta Carbonara. Inte behöver nu nån lära mig det, jag har redan ett sätt som jag tycker blir supergott. Mne bilderna skapade liksom ett sug.

Och du som läser regelbundet här vet säkert att jag ofta säger att det bästa sättet att bli av med en frestelse är att tillåta sig att falla för den. Det ska man förstås inte göra varje gång men nån gång emellanåt tycker jag att man får göra det. Man lever ju bara en gång och jag vet att när jag har ätit min carbonare så är jag nöjd ett bra tag och blir inte sugen på ett bra tag sen. En bit peccorinoost ligger i en hylla på kylskåpsdörren, pasta finns också kvar sen innan jag började med LCHF-kosten och i brist på giancale (torkad, rimmad griskind) som originalet från Italien föreskriver så kom jag över en bit rökt sidfläsk till bra pris på Lidl idag.

Och inte nog med att jag ska äta gott, jag ska unna mig ett glas vin eller två också. Det har det också varit rätt sparsamt med på den här sidan nyår.

Jag startade ju en vit vecka första vardagen i år och den höll i sig i hela sju veckor. Sen dess har jag väl gjort av med två vinflaskor och även unnat mig fyra starköl en gång. Vinet är ju rätt ok ur LCHF-perspektiv men ölen är ju rena rama flytande limpmackan så den har jag undvikit annars och kommer fortsätta att undvika.

Men eftersom jag uppnådde en milstolpe i måndags med att ha gått ner totalt femton kg sen mitten av december så tänker jag unna mig idag utan självkritik eller självförebråelse.

Gör det ni också, kära ordbrukare! Unna er nåt ni längtat efter och ta er råd att göra det i Sangis, Trelleborg, Ödeshög och Skärplinge!

Vi ses! Endera dagen...

Äntligen är dagen här! Fredag den 17/3, dagen då slutspelet i hockey börjar för mitt Timrå IK. Ikväll kl. 19 släpps pucken i Behrn Arena i örebro. Till match ett av sju i kvartsfinalen mot Örebro. Statistiken lagen emellan är så jämn den kan bli denna vinter. Man har vunnit varsin match hemma och bort mot varandra. En av dessa såg jag på plats i NHC Arena i Timrå i januari. Då började Timrå väldigt övertygande och tog ledningen med både 1-0 och 2-0. Men Örebro vände och vann till slut den gången efter att hemmalaget rasat ihop totalt i andra och tredje perioden.

Men det är historia nu och har ingen betydelse alls. Nu är det nya matcher i ett tufft schema med match varannan dag tills något av lagen nått fyra segrar och går vidare till semifinal.

För en hockeyälskare är det strålande tider, härliga tider just nu med spännande hockey på TV varenda kväll om man vill. Igår tittade jag lite på play-out-matchen mellan Malmö opch Brynäs. Malmö vann första matchen uppe i Gävle och segrade även igår. Så det ser illa ut för ett av två lag som aldrig ramlar ur SHL eller Elitserien som det hette förr.

Det är bara Brynäs och Färjestad som spelat alla säsonger i högsta ligan sen Elitserien skapades. Jag tror att det var säsongen 1974-75. Men nu ser det alltså ut som om ett av de mest klassiska lagen där riskerar nedflyttning.

Som norrlänning håler jag ju alltid på lagen norr om Dalälven men Malmö har ju verkligen tagit kommandot med besked i denna serie med kvalmatcher. Brynäs måste nog vinna nästa match för att ha chansen kvar för inget lag i Sverige har någonsin vänt ett underläge med 3-0 i matcher i en slutspelsserie.

På Farmen lämnade de oss undrande igår kväll. Vi fick se Tora gå till final, mot alla odds. Hon var den enda utan amuletter men var ändå först att få ihop tio rätta svar. Nu får vi vänta till söndag innan vi får veta vem hon möter i finalen. Jag gissar på Nebil som bara behövde ett rätt svar till för att gå vidare. Asiatou behöver två men kanske faller hon på att hon haft kortare tid på sig att plugga och lära sig även praktiskt. Viktor har inte lagt många timmar på lärande så jag hoppas att det fäller utslag. Det skulle förvåna mig mycket om han går ikapp bägge sina motståndare som det såg ut innan eftertexterna rullade igår. Vilken cliffhanger!

En bra dag på många sätt idag för idag kom även den största utbetalningen av pensionen. Inte för att jag kommer att slå mig loss och fira det, pengarna är redan flyttade till kontot varifrån jag betalar mina räkningar och jag vet ju redan att det inte blir så mycket över när blodsugare som min hyresvärd, Felia, elbolaget m.fl har fått sitt.

Mat finns i både kyl och frys så det räcker i minst en vecka till så jag behöver inte åka och handla nåt.

Däremot behöver jag avsluta mitt svammel här för nu står Thea på bakbenen med framtassarna på mitt ena ben och grymtar uppfodrande. Det betyder att hon tycker att jag ska resa mig och ta på jacka och skor samt ta på henne kopplet och gå ut med henne. 

Så därmed tillönskas mina kära ordbrukare en fin fredag och helg i Ludvika, Klockestrand, Glimåkra och Nossebro.

Vi ses!

"Morgonen doftar vår och jag är glad igen..." Ett väldigt tidigt alster av min husgud, Lundell, som jag kom att tänka på imorse då jag tog morgonpromenaden. Sol från klarblå himmel och bara nån enstaka minusgrad hade fått småfåglarna i snåren att börja kvittra så smått. Att jag sen hade dryga 8 kg glad dvärgschnauzer i andra änden av kopplet hjälpte förstås också till. Det syns så tydligt när Thea är på sitt bästa humör på morgonen för hon har lite svårt att gå sådär fint som många vill utan hon skuttar och hoppar fram.

Så även jag kände hur livsandarna började ruska på sig och vakna till så smått. Och började att, tyst för mig själv, nynna och sjunga på just låten ovan.

Nu är det kanske i tidigaste laget att utropa vårens ankomst men en föraning var det absolut. Än ligger snön som ett vitt täcke över trakten men ljuset återvänder ju allt snabbare nu. Mina värsta hatmånader har passerat och jag har överlevt dem. Än en gång! Bara det kan ju få en lite euforisk!
Sen... råkar jag veta att det just idag är "bara" hundra dagar till midsommar! Bara en sån sak!

Deklarerat har jag också gjort och det är då en välgärning att man genomförde den förenklade självdeklaraationen. Alla som är någorlunda jämngamla med mig eller äldre minns ju med fasa våndan när man skulle försöka få allt på rätt rad i den gamla fyra sidor långa blanketten. Många jag kände försökte sig inte ens på att göra det själva utan anlitade någon kunnig person till hjälp för att fylla i den. Och idag går det på nån enstaka minut att pricka för rätt ruta och legitimera sig med mobilt bank-ID så är det klart!

Och då ska man veta att det är långt ifrån alla länder som har det som vi. Jag har sett flera yourubers som är amerikaner boende i Sverige som förklarar detta för sina landsmän och inte fattar varför inte USA tar efter vår modell för självdeklarationen. Hur det är i resten av världen vet jag inte men jag misstänker att det fortfarande är rätt komplicerat i många länder.

Tvättat två maskiner har jag också gjort och hängt allt på tork. När jag svamlat klart här ska jag gå ner och hämta upp mina skjortor. Sen riggar jag upp strykbrädan i vardagsummet så jag kan kolla på TV medan jag stryker dem. Det går liksom lättare och fortare då tycker jag. Om jag har nåt som distraherar från det mördande tråkiga men nödvändiga arbetet med strykningen.

Även detta var ju mycket värre förr då tidigare generationer stod och strök nästan allt de hade tvättat. Min pappas andra fru, min styvmor alltså, hade det med sig hemifrån att stryka allt utom strumpor. Och ännu tidigare var det väl än värre med herrars nylonskjortor och slipsar som skulle vara oklanderligt släta.

Min morfar skojades det om i ssläkten när jag var barn. Man sa att han helst nog velat ha pressveck även på långkalsongerna. Han var väldigt noga med sina kläder och köpte nästan aldrig konfektion. Nej, han kände en skräddare som sydda upp hans kostymer och byxor för han var noga med att allt skulle sitta perfekt. Utomstående som såg honom på hans fritd trodde säkert att han hade nåt akademiskt yrke och jobbade på nåt fint kontor för så såg han ut när han var ute bland folk. Men sanningen var att de sista 10-15 åren av hans yrkeliv arbetade han i det som då hette renhållningen. Nej, sörlänningar, det hade INTE med renar att göra utan handlade om att hämta sopor i centrala staden, snöröjning på vintern samt att rensa gatubrunnar från grus och skräp under barmarkstiden.

Han skämdes nog en aning över sitt enkla arbete. Han var ju IOGT;are som på den tiden dominerades av den övre medelklassen i samhället. Kanske var det därför han inte ville se ut som den grovarbetare han faktiskt var.

Så mormor fick stryka hans kläder och se till att allt hängde prydkigt på rätt sorts galge i rätt garderob. Samt att hans skor var välputsade och förvarades med skoblock i när han inte hade dem på sig. Vem putsar skor idag?

Glad är jag också över att det bara är en dag kvar innan slutspelet i hockey startar för Timrå IK. Första matchen i "bäst-av-sju" går imorgon kväll borta mot Örebro och jag är fylld av spänd förväntan. Eegentligen är jag ganska nöjd redan med att man lyckades ta femteplatsen i sluttabellen. Det är bra gjort av en klubb som var nykomlingar så sent som för två år sedan.  Så även om de inte går vidare så tycker jag att de har gjort en bra säsong.

Innan dagen är över ska jag se till att komma iväg till närbutiken som har extrapris på Norrlandsfalu från Nyhléns charkfabrik i Sollefteåtrakten. En korv som har bra kötthalt och dessutom är en av de godaste jag känner till. 29:90 är priset från idag och t.o.m söndag. Åker jag på Willys och köper en likadan får jag betala över femtiolappen för 800 gram korv. Men just den har de ganska ofta specialpris på här på min närmaste affär. SÅ åtminstone två ska jag köpa som sen delas i fyra bitar vardera och läggs i frysen för framtida bruk.

Nu äter jag ju inte korv lika ofta som förr men med det priset så är det lika bra att bunkra en aning.

Glad är jag också över resultaten på våg och måttband den här veckan. De senaste tre veckorna har jag stått nästan stilla fast jag ätit som jag ska och rört på mig också. Men i måndags visade vågen minus 1,5 kg och midjemåttet hade minskat med nästan 3 cm. Det innebär att jag totalt, sen jag började käka LCHF, har blivit av med dryga femton kg. FAST det kändes så trögt ett tag. Men jag vet ju att det blir sådär rätt som det är under resans gång. Det kan gå fort och bra ett tag och sen stanna upp så kroppen liksom får tid att vänja sig. Konditionen blir också bättre och bättre och nu längtar jag bara tills snön fösvunnit på elljusspåret här ovanför så jag kan promenera där med Thea och få lite mer kuperad terräng än i min närmaste omgivning.

Därmed önskar jag de kära ordbrukarna en fortsatt fin torsdag. Hade inte ärtsoppa innehållit så många kolhydrater hade jag kanske tagit fram en pyts ur frysen att äta till middag. Men jag spar det tills jag passerat nästa milstolpe i min viktresa. Idag blir det fetaostbiffar med tzatziki och lite blandade grönsaker.

Vi ses!

Tja, så var den här helgen genomlevd då! Inte för att jag gör någon skillnad på veckodagar som jag skrivit om flera gånger förr. Varför skulle jag? Den enda skillnaden för mig är att vissa dagar finns det saker jag vill se på TV och andra dagar är det sämre med det. Ikväll var det ting i Farmen och som vi som sett förra avsnittet redan visste så åkte ingen ut. Men Tora förlorade sina amuletter och får därmed svårt att ta sig till slutfinalen. Såvida de inte hittar på nya utslagsttävlingar som hon kan vinna förstås. Man vet ju aldrig vad som händer, det kommer ju överraskningar varje år.

Och efter tinget gick alla tillbaka för att hitta Viktor på farstubron. Viktor, som väl alla trodde hade åkt ut, åkt hem!

Viktor som jag tror ingen av de andra gillar men som är en ytterst svår motståndare för båda de andra män som är kvar. Han är ju gammal elitidrottare och ser väldigt vältränad ut så i styrkegrenarna blir han svårslagen. 

Men när det kommer till kunskap har han nog inte så mycket att sätta emot någon av de andra.

I en intervju med Viktor som jag hittade i fredags på Youtube så lovade han att vem som än vann av de tre som var på Torpet så skulle den personen skapa kaos när han kom tillbaka. Och Viktor förnekade sig inte, han satte igång redan efter en liten stund att peka ut falskspelare och lögnare öppet inför alla. Baserat på vad Artin och Christoffer berättat för honom under Torpet-dagarna. Nu vet jag inte riktigt hur han tänkte för varför skulle de två vara så mycket mer pålitliga än de som var kvar på Farmen? Bara för att de hade ett rejält sjöslag med varsin brakfylla på Torpet där de gick omkring så gott som nakna och målade varandra i rumpan m.m.?

Till nästa år ska nog produktionen vara lite mer restriktiva med mängden alkohol. De "hittade" ju en halvflaska brännvin, en vinflaska och några ölflaskor, av vad de visade i TV. Men på den mängden blir väl inte tre vuxna karlar så packade som killarna på Torpet blev. Så jag tror nog att de fick betydligt mer än så.

Visst förstår jag att man kanske inte tål lika mycket efter 7-8 veckor då man haft begränsat med käk, utom kolhydrater förstås. Men de borde ändå inte ha blivit fullt så uppspelta på den mängd de påstod att de gömt förra gången de var där. Men den bluffen genomskådade nog alla redan från början.

Hur som helst... Viktor är tillbaka och om han var impopulär innan så inte växte hans fanclub nu heller. Vi fick se honom kasta skit på först Nebil och sedan på Asiatou. Som dock inte vek ner sig för honom utan gav svar på tal.

Och jag misstänker starkt att det inte var sista bråket utan det kommer säkert mer under den kommande finalveckan. Och det är inget jag ser fram emot, kan jag säga.

Så nu hoppas jag på någon sorts utslagstävlingar innan finalen där Viktor måste visa sina kunskaper eller praktiskt kunnande med händera. För jag vill inte se honom i slutfinalen.

De flesta år, med något undantag, har jag tyckt att rätt person vann (av de som var kvar till slutet) men nu får vi snart veta hur det går. Måtte inte skrytmånsen vinna, bara...

I Mellon, som jag inte såg, kan jag ändå meddela att rätt låt vann! Den som fick flest röster, alltså! Som varje år.

Loreen lyckades ju bra för tolv år sen och den låten har jag publicerat här en och annan gång. Men jag hoppas inte på svensk seger (det gör jag aldrig) för då är det våra skattepengar som ska bekosta kalaset.

Och de pengarna behöver vi till annat, tycker jag.

Annars så kan jag meddela att internet fyller 34 år idag! Hur vet jag det då? Jo, som så ofta har jag kollat i bloggens backspegel och för nio år sedan skrev jag att webben fyllde 25. Så då var det ju en smal sak att räkna ut.

Jag har ofta glädje av backspegeln, tycker jag. Det är kanske just det som är värdet för mig själv med att skriva och publicera oviktigheter här. Att jag kan se tillbaka och minnas då jag läser om gamla inlägg.

En annan glädje i livet visar jag upp igen här nedan. Tog en ny bild av lilla Thea idag när jag precis hade borstat igenom hela pälsen på henne, inklusive "skägget". Så här fin blir hon då!

Hon sover nu sen nästan en timme tillbaka och jag ska väl också följa hennes exempel rätt snart.

Så jag tackar mina kära ordbrukare för visat intresse och hoppas att vi ses snart igen.

Här sitter jag FAST det är Melodifestival på TV. För 55 år sedan var jag tio år och på den tiden var det evenemanget något jag såg fram emot och längtade efter i månader. Idag har de blåst upp det  där till något så stort att det blir nästan löjligt i mina ögon. Och än löjligare tyckte jag att de där mellanakterna de började med för X antal år sedan är. Nu är det ju ganska länge sedan jag brydde mig om att se eländet men den kanske främsta orsaken till att jag tröttnade var alla dessa taffligt  gjorda små sketcher som säkert var menade att roa tittarna. Men mig roade de inte ett smack. Jag blev bara förbannad för det var så otroligt dåligt.

Därför gav jag alltså upp spektaklet för rätt många år sedan nu och har väl bara sett små snuttar och inte ens det vissa år. I år har jag inte tittat en enda minut men hört låtarna på radion inför den andra deltävlingen (tror jag att det var). Men det väckte inte alls mitt intresse. Stora Europafinalen har jag sett delar av någon gång för ett par år sen men det är ungefär samma där. Nej, jag valde att ta kvällspromenaden med Thea och därefter sjunka ner här när hon hade gått och lagt sig. Det är en väldigt lättsam liten hund jag har. Jag går ut med henne runt åtta på kvällen och sen klarar hon sig fram till tiotiden imorgon förmiddag. På åttiotalet hade jag en annan hund i ungefär samma storlek men en hanne.

Han klarade sig inte mer än max nio timmar innan det blev akut för honom. Ibland kom han och väckte mig redan vid fem eller sex på morgonen. Vi bodde i ett radhus på den tiden så medan det var barmark kunde jag släppa ut honom på baksidan så han fick pinka av sig på gräsmattan. Det var staket runt om så han kunde inte rymma.

Men Thea gör sig ingen brådska på morgnarna. Hon kan komma springande och vilja upp i knät en stund vid sådär halv åtta på morgonen men så fort jag klappat om henne en stund går hon och lägger sig och somnar om.

Annars... så har retat upp mig på rättsväsendet igen idag. Igår när jag åkte till stan mötte jag en polisbil i väldigt hög fart med blåljusen på och idag kunde jag läsa i tidningen att de jagat en biltjuv i Njurunda, söder om stan. När de stoppat honom hade han försökt köra på poliserna som då känt sig tvingade att öppna eld mot bilen. Men han greps utan att någon blev skadad, tack och lov.

MEN... sen får jag veta att det var samme man i bilen som för två veckor sedan körde rattfull och körde på en äldre man som var ute med sin hund i Ljustorp, norr om Timrå. Både mannen och hunden dödades så då blir den naturliga frågan varför han inte satt häktad. Men åklagaren hade bedönt att han inte behövde sitta häktad i väntan på rättegång utan släppte ut honom att göra mer dumheter. I lokalblaskan försvarar sig åklagaren med att han inte bedömde att det fanns nån risk för fortsatt brottslighet och säger att han fortfarande tycker att han handlade rätt.

Då ska man också veta att rattfyllot redan var välkänd hos polisen för flera rattfyllor, narkottikabrott och diverse andra småbrott. Men ingen risk för fortsatt brottslighet, tyckte alltså åklagaren.

Nu är han misstänkt, som det heter, för mordförsök efter försöket att köra på poliserna med den stulna bilen så nu måste de väl ändå bli tvungna att låsa in honom. Jag är ingen straffivrare men hävdar ändå bestämt att vissa människor måste hederligt folk få bli skyddade mot. Behöver jag säga att jag inte delar åklagarens bedömning?

Vi tror att vi lever i en rättsstat och det kanske vi gör, i jämförelse med många andra länder på jorden. Men inte har vi så mycket att skryta om. Skandalerna inom rättsväsendet blir fler och fler och de allra största har de tystat ner tillsammans med politikerna. Men vi är ju också ett folk som är tacksamma offer för bedrägeri från maktens människor. Vi VILL tro att allt går juste till i trygga lilla Sverige men det finns så mycket mer maktmissbruk och korruption än de flesta ens kan tänka sig och jag vågar lova att fler kommer att avslöjas ganska snart.

Travet gick också åt skogen idag. Eller förresten så fick jag ju faktiskt halva insatsen tillbaka på dagens V75. SSå jag ska väl inte gnälla. Fick ju utdelning även på V64 i Boden igår. Där vann jag en gång för länge sedan nästan 12000 på Dagens Dubbel. Igår vann jag samma summa fast delad med tusen. 12 kr fick jag för fyra rätt. Men jag hade ju bara satsat 48 så jag gjorde ingen jättestor förlust. Och tolv spänn är ju faktiskt lite bättre än ingenting...

Nu ska jag streama den finska serien Reideer mafia på CMore innan jag följer Theas exempel och lägger mig att sova.

Sov gott, kära ordbrukare i slott och koja i vårt avlånga land! Imorgon är det Farmen igen!

Vi ses! "Om Gud vill å pjäxer´n håll´!"