"Kallt ute och inga vantar..." Nej, där ljög jag allt. Ja, inte om kylan men om vantarna. För visst har jag både stickade fingervantar och varma fodrade handskar att ta på när jag går utanför porten.

När jag hade duschat och klätt på mig imorse vickade jag på persiennerna för att titta ut. Såg att det låg ett tunt lager pudersnö på mark och bilar och tänkte att då kanske det blivit lite mildare.

Jo, pyttsan! Kallare hade det blvit (-25) fast det snöat. Det brukar sällan snöa när det är -15 och kallare. Men det händer!

Och det hade det alltså gjort inatt.

Så jag gläds åt att jag har en hyresvärd som i alla fall inte snålar med värmen utan i lägenheten är det gott och väl tillräckligt varmt för min smak åtminstone.

Nu är jag ju inte alls frusen av mig heller. Sover gärna med fönstret lite på glänt ända ner mot nollgradigt. 

För några år sedan fattade jag misstankar mot värden då vaktmästarna gick runt och klistrade upp små dosor på väggen i hallen i alla lägenheter. Dosor som mätte temperaturen och skickade data till värmeanläggningen. Då tänkte jag att de nog skulle komma att dra ner några grader för att spara pengar. 

Men det har gått flera år sen dess och jag har då inte frusit nu heller.

På tal om år som gått... Visste ni att just idag är det två år sedan restriktionerna kring Covid19 hävdes gällande publik på idrott och andra evenemang. Inte klokt hur tiden springer iväg. Det känns inte alls längesen.

Hur vet jag då det? Jo, givetvis genom det utmärkta tidsdokumentet jag har i bloggens backspegel.

Brukar ögna igenom den varje dag och minns då ofta känslan och sinnesstämningen då jag skrev det jag skrev för X antal år sedan.

På Farmen gjorde storbonden något av en pudel igår och pratade på ett respektfullt sätt med Ronja. Sen plockade hon kanske nån poäng hos några även genom att INTE välja henne som förstekämpe.

Pehr blev det istället. Honom har hon ju också haft onda ögat till rätt länge så jag kan inte säga att jag är förvånad. Vem han sen väljer som motståndare kan jag inte ens gissa men vill han möta en annan man så finns ju bara Magnus just nu.

Och lite beroende på vilken kamp Magnus i så fall väljer kan det nog bli spännande på söndag kväll.

Jag vill egentligen inte ha ut nån av dem. Känner att det skapar lite balans att ha kvar lite fler mogna människor när de unga tror sig odödliga. Jag tror dock fortfarande att oavsett vem som får sova i storbondestugan fr.o.m måndag så är det fortfarande Jennifer som blir nästa förstekämpe.

Men... det går ju inte att vara säker på nånting. Det händer ju varje år att folk gör val man aldrig trodde att de skulle göra. Eller så är produktionen där och vispar runt på ett eller annat sätt som ställer allt på huvudet.

Nåja, tiden får väl utvisa hur duktig jag var på att gissa!

Det enda man kan veta säkert är att på söndag kväll får man i alla fall återuppleva sommar genom rutan även om snö och kyla regerar här just nu. Det ger ju lite hopp!

Igår kväll plockade jag fram ett paket med 500 g blandfärs ur frysen. Den ska snart omvandlas till köttbullar och jag ska ta en sväng till affären och köpa hem blomkål så jag kan göra blomkålsmos till köttbularna.

COOP X-tra några hundra meter hemifrån har extrapris på blomkål den här veckan så jag tänkte passa på att handla hem även några andra saker som är lite billigare just denna veckan.

Därmed får jag väl önska mina kära ordbrukare en fortsatt fin fredag och en trevlig helg i Hjoggböle, Markaryd, Årjäng och Rotebro. Eller var ni nu finns...

Var inte så förtvivlat rädda om er! Lev!

Lev och ha roligt för imorgon kanske man är död när man vaknar!