Jamen, go´måndagmmorgon på er, kära ordbrukare! Veckans bästa dag! En spritt ny vecka ligger utfläkt framför oss som en... Som en... Ja, som en ny vecka, helt emkelt!

Är på ett strålande humör efter att ha haft ett telefonsamtal med Pensionsmyndigheten och en ytterst symapisk dam som jobbar i deras kundtjänst. Det FINNS myndigheter/institutioner som fortfarande ger god service!

Det var så att jag fick ett brev i Kivra i lördags som flaggade för nästa pensionsutbetalning, 19/2.

Och till min förvåning och bestörtning var bekoppet drygt 2000 kr lägre än i januari.

Jag kollade på nätet och lyckades lista ut att det var jag, alldeles själv, som rådde för det.

I förra månaden försökte jag ändra mitt skatteavdrag för att jämka lite för räntorna. Men måste ha fått nåt hjärnsläpp och lyckats knappa in att de skulle dra MER skatt istället för mindre.

Men min nya idol Petra, damen i kundtjänst, kunde, tack och lov, fixa till det så jag slipper att få ännu mindre pengar att röra mig med. Och sen gick jag in på hemsidan och återställde mina ändringar så det inte blir samma sak i mars.

Givetvis såg jag till att tacka och berömma henne så mycket jag kunde och jag hoppas verkligen att hon får precis en så underbar dag som jag innerligt önskade och fortfarande önskar henne.

Förhoppningsvis var hon lika mycket gladare som jag efter det samtalet!

På Farmen blev det Anna som måste åka hem igår. Jag är glad för Pehrs skulle men lite sorgsen för Annas. För jag gillar båda och tycker att de tillfört lugn och mognad till gruppen.

Brist på mognad visade åter storbonden genom att smita utanför det tillåtna området ihop med Maxine och komma över matvaror som de gömde undan för de andra då de kom tillbaka.

På ett sätt kan jag dock förstå dem litegrann. Dels är man socialt isolerad, Farmen är ju liksom en egen liten värld. Och dels är kosten ganska ensidig och jag fattar att man saknar en massa som man annars brukar äta.

Men de kom ju lindrigt undan ändå genom att få lämna ifrån sig sina amuletter. När Vincent tog upp saken i Tinget trodde jag nästan att han skulle skicka hem dem.

Men om man minns tillbaka till det år då den Cornelia som nu är på Torpet deltog för första gången så blev ju inte hon och hennes "medbrottsling" diskade då de pillade upp låset till "syndaskåpet" och snodde godiset som fanns där.

Mot den bakgrunden var det kanske rimligt att bara förlora amuletterna.

Sen kom det en cliffhanger också alldeles i slutet. Vincent sa till farmarna när de återvände att någon väntar på dem på Farmen.

Är det en ny tävlande, måntro? Eller en TV-kock som ska överraska dem med en brakmiddag? Eller kanske en artist som ska underhålla dem en stund? Ikväll får vi se...

Den värsta polarkylan har gett med sig nu och idag är det bara tio minus ute mot -14 igår och -19 i lördags.

Tio grader kan jag stå ut med. Man blir ju liksom lite härdad och flyttar toleranströskeln när det varit riktigt svinkallt i några dagar.

Isen har lagt sig på havet c:a 150 meter öster om mitt hem vilket gör att luftfuktigheten sjunkit och då biter inte kylan riktigt lika hårt som när det är öppat vatten.

När jag, om en stund, har gått morgonpromenaden med min lilla sambo ska jag laga shakshuka igen, det var ett tag sen sist nu. Till middag funderar jag på att ta fram lite kycklinginnerfilé och låta den tina för att sno ihop nåt ätbart av på nåt sätt sedan.

Annars... har jag väl inga särskilda planer för dagen. Så jag lär väl mest ta det lugnt och kanske göra lite nytta mellan varven.

Så därmed önskar jag mina kära ordbrukare en angenäm februarimåndag i Vattholma. Lesjöfors, Gryttjom och Kallinge. Vi ses när vi ses!