Såväl på Facebook som i mobilen bombas jag dagligen av små "nyhetsflashar" som jag inte vet hur jag ska bli av med. Det är både bluffartiklar under Expressens, Aftonbladets eller andras förfalskade logotyper och erbjudanden om att bli snuskigt rik på bara några dagar mot väldigt blygsam egen insats.

Och så kommer det även små "teasers" från våra svenska skvallertidningar. Då menar jag inte kvällsblaskorna även om dessa håller ungefär samma klass numera. Utan veckomagasinen som har braskande löpsedlar som ska få oss att genast "måsta" köpa ett exemplar av deras hitte-på-tidning.

För tre decennier sen, eller kanske fyra, såg jag en sån löpsedel utanför en kiosk en gång. På den tiden Ingemar Stenmark dejtade Ann Uvhagen. Längst upp stod med mycket små bokstäver "Nu vet vet om..." och under med jättestor skrifr "ANN OCH INGEMAR ÄR GIFTA". Och det var det sista som syntes på långt håll.

Och den som var dum nog att lägga pengar på tidningen fick då veta att det var de inte. Inte ännu i alla fall.

De gifte sig ju, fick barn och skildes senare åt men det är ju en annan historia.

Igår fick jag upp en blänkare i flödet på FB från tidningen "Hänt". Eller "Vänt i häcken" som jag brukade kalla den då den hette Hänt i veckan.

Rubriken berättade att "Ullareds-Morgan lämnar landet med kvinnligt sällskap".

Nu är jag ju inte speciellt intresserad av varken Ullared, Morgan eller nåt annat som "Hänt" skriver om. Men av nån anledning råkade jag klicka på texten och då fick jag veta att han skulle åka på en veckas semester till Gran Canaria med en av sina systrar. Så var det med den dramatiken.

Sånt får mig att undra om de som jobbar på de där blaskorna helt saknar självkritik. Känner de sig nöjda och stolta efter dagens arbete efter att ha producerat sånt trams?

Kanske är de så indoktrinerade och hjärntvättade av sina chefredaktörer att de tror att det viktigaste en journalist kan göra är att skriva sånt som säljer fler tidningar så ägarna tjänar mer pengar.

Sanning och relevans får då stå åt sidan och man ursäktar sig med att man ger folk vad folk vill ha.

Och det är väl det som är allra mest tragiskt! Att så många vill ha skiten!

Båda s.k kvällstidningarna är ju numera ungefär likadana. Jag minns en tid då de skrev om nyheter och grävde fram skandaler inom mynigheter, storföretag och institutioner. Nu är det Hollywoodfruar, Wahlgrenare och annat skvaller som dominerar dem. Det är säkert trettio år sen jag senast köpte en kvällstidning.

På 70- och 80-talen köpte jag och läste Aftonbladet nästan varje dag och nån gång ibland även Expressen. Ocg jag minns inte längre när förfallet startade men det känns som om det började på allvar åren närmast efter Palmemordet. Idag deltar de med glatt hjärta i fördumningen av svenska folket.

Det syftar väl till att göra oss mer lika alla dessa obildade, okunniga hillbillies i USA som jag skrev om för nån dag sedan. Ett korkat folk är ju ett lättstyrt folk eftersom man då är mer lättlurad.

Då kan makten hålla på med sina skumraskaffärer utan rädsla varken för folkets ilska eller grävande reportrar.

Den seger jag var del i att åstadkomma mot regering och riksdag förra sommaren angående deras klanteri med våra pensioner och beskattningen av dem kanske var sista gången en grupp reste sig och skapade tryck på dem.

Hoppas förstås att jag har fel.

Men hela tiden lär jag mig mer och mer som tyder på att jag har rätt!

Under förra sommaren skrev jag ju också en bloggserie om just Palmemordet och berättade vad jag tror på efter att ha hittat en YT-kanal som utrett det seriöst. Hade gärna fortsatt om jag hade märkt lite mer intresse för saken.

Men kommentarerna var ytterst få även om de jag fick var väldigt glädjande. 

Kanalen finns dock kvar och producerar nytt varje vecka. Och jag följer den fortfarande. Och blir hela tiden bara mer och mer övertygad om att den har hittat sanningen.

Så det är väl kanske så att svenska folket inte vill veta. Vi vill inte se hur korrupt vårt s.k demokratiska, neutrala land verkligen är.

Med det jag vet idag så kan jag säga att Hans Holmér hade alldeles rätt när han sa att; "När sanningen om det här kommer fram kommer den att skaka Sverige i grunden"

Han visste då precis vad han talade om och det finns många makthavare från samma tid som också vet och deltar i mörkläggningen både av det och andra händelser. Mitt hopp står nu till att någon av dessa, med nån hög position på 80-talet, skriver en memoarbaok att ges ut först efter dennes bortgång. Där den berättar sanningarna om både sin egen och andras del i saken.

För jag hoppas på att det ännu finns människor, även i maktens korridorer, som är utrustade med samveten och har mått dåligt över att ha tvingats delta i mörkläggningen i snart 38 år. Och kanske vill lätta sitt hjärta när ingen längre kan komma åt dem...

Nåja, vi får se hur det blir med det.

Jag ska inte plåga er mer nu, kära ordbrukare. Kanske är det kylan som återkommit (-23 imorse) som gör mig lite grinig men nu ska jag avrunda och hitta på lite annat att göra.

Så ha en fin torsdag och unna er en skvätt punsch till ärtsoppan och lite vispgrädde till pannkakorna efteråt i Skärblacka, Grisslehamn, Vedevåg och Morjärv!

Vi ses!